Browsing by Author "Dan, Pavel"

Now showing 1 - 2 of 2

Hantering av elkrisen. En kvalitativ studie om ledningens krishantering och kriskommunikationen under den rådande elkrisen i svenska elföretag.
(2023-02-16) Ahlm, Gustav; Dan, Pavel; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Företag och organisationer har genom alla tider behövt utstå, hantera och överleva diverse olika kriser. Den senaste tiden har världen återigen befunnit sig i en tid av ovisshet i och med den rådande elkrisen som brutit ut i Europa vilket har fått stora konsekvenser för den svenska elmarknaden. Elkrisen har bland annat skapat en marknad där el kommit att bli en högintresseprodukt med kunder som visar högre kunskap och orolighet kring marknadens tillstånd och framtid. Vidare har detta lett till finansiella-, kommunikativa- och varumärkesutmaningar som ledning och kristeam varit tvungna att hantera. En effektiv krishantering kan vara avgörande för de svenska elföretagens framtid. Studien har som avsikt att analysera hur ledningen i svenska elföretag hanterat den rådande elkrisen, vilka åtgärder man tagit samt vikten av en effektiv kommunikation till externa och interna aktörer under kris. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fem VD:ar från svenska elföretag, VD:n för en svensk elbranschorganisation samt fem medarbetare och en extern konsult från kristeamet hos ett av företagen. Studiens teoretiska referensramen består av modeller och teorier kring krisens olika faser, ledarskap under kris samt intern- och extern kommunikation. Analysen visar att företagens krishantering och åtgärder i stor utsträckning beror på företagens storlek, ägarstruktur samt annan typ av verksamhet. Genom olika former av förebyggande åtgärder som kristeam, krishanteringsplaner, riskanalyser, ökad samverkan samt starkare processer har man försökt minimera krisens påverkan. Däremot har man under krisen aktivt varit tvungen att arbeta med skademinimering. De större företagen har internt kunnat hantera dessa genom allokering och omfördelning av befintliga resurser medan de små organisationerna varit tvungna att nyttja den samverkan man tidigare byggt upp med andra elföretag och branschorganisationer. Studien visar att ett aktiv ledarskap under kris har varit av högsta vikt trots att den ser olika ut i diverse organisationer. Ledarna i respektive organisation har varit tvungna att anpassa sitt ledarskap till medarbetare och situation för att stötta, guida och fokusera sin personal. Ledarskapet betonar också att den interna kommunikationen har varit fundamental för att hålla ihop organisationen och se till att de anställda arbetar i samma riktning. Vi ser också enförändring i den externa kommunikationen där företagens kundkommunikation har ändratsför att bemöta kundernas nya behov och beteende. Kunderna behöver idag merenergirådgivning och organisationerna har blivit tvungna att ändra sitt budskap efter det nyamarknadsklimatet. I och med det ökade allmänintresset ser vi även ett ökat mediaintresse därvi har identifierat två olika mediestrategier som använts för att undvika en negativvarumärkespåverkan.
I prompt, therefore I know: Making sense of expertise in an AI world
(2025-06-24) Dan, Pavel; Karlander, William; University of Gothenburg/Graduate School; Göteborgs universitet/Graduate School
The widespread use of generative artificial intelligence (AI) such as large language models is challenging traditional notions of expertise. While AI tools can increase efficiency and aid creativity, they are often prone to hallucinations, might miss contexts and raise challenges around accountability. To better understand how to approach AI, this study explores how AI experts and non-AI experts make sense of AI. Drawing on sensemaking theory and concepts of expertise, this study investigates how individuals with different levels of expertise in AI enact, select and retain information regarding AI. By exploring how the two groups of experts make sense, it is possible to reveal broader implications of AI for different professionals. Through 28 semi-structured interviews with professionals across various industries in Sweden, the study identifies a notable difference between the two groups of experts. Our findings show that AI experts engage with AI tools in a critical, intentional manner, emphasising approaches that mitigate potential drawbacks, such as verifying the material produced with AI and reflecting on limitations of AI. The non-AI experts on the other hand tend to reflect less and act more intuitively, often after limited experiences with AI. These differences in sensemaking approaches indicate that expertise is not only enacted but also situationally and relationally shaped by how these experts interact with the technology in a specific context. The study contributes to management research by providing a guideline for how to categorise AI expertise, insight into what factors affect sensemaking of AI and insight into how organisations can implement AI responsibly for different groups of experts.