Browsing by Author "Djujic, Sanja"

Now showing 1 - 2 of 2

Hur många företag har gått över till K2 - regelverket? En studie av byggföretag i Västra götaland
(2010-02-17T09:37:56Z) Andersson, Maria; Djujic, Sanja; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Den 11 juni 2008 antog bokföringsnämnden det nya regelverket Årsredovisning i mindre aktiebolag, det så kallade K2-regelverket. Syftet med det nya regelverket var att förenkla redovisningen för mindre aktiebolag. Det gamla regelverket uppfattades av många som komplicerat och svårt att sätta sig in i, då man kunde hämta råd och rekommendationer från olika organ. För att motverka detta skapade man ett nytt regelverk där alla råd och rekommendationer var samlat i ett dokument. Det är först efter den 31 december 2008 som regelverket får upprättas på årsredovisningarna. Regelverket K2 är idag frivilligt, men möjligtvis kommer reglerna inom några år att bli obligatoriska, det är därför det nu är intressant att undersöka hur de mindre aktiebolagen gjort sitt val och vad som karaktäriserar de företag som valt att tillämpa K2. Det gör vår uppsats unik och aktuell då det inte finns någon tidigare studie som belyser denna infallsvinkel och då det inte heller varit möjligt att bedriva någon liknande studie. Det är först nu som vi kan se resultatet av hur många företag som valde att tillämpa K2 Syfte: Syftet med studien är att se hur många byggföretag i Västra Götaland som gått över till K2-regelverket och vidare vad som kännetecknar dessa företag. Detta för att skapa oss en uppfattning om hur K2-regelverket har upprättats i praktiken. Avgränsning: Vi har valt att avgränsa oss till att endast studera hur många byggföretag i Västra Götalands län som valt att gå över till K2. Inom byggföretag har vi gjort ytterligare en avgränsning då vi endast kommer att studera de byggföretag som bygger hus. Metod: En studie har gjorts via databasen Affärsdata för att undersöka hur många företag som har gått över till K2-regelverket. Vidare användes bland annat litteratur och företagens årsredovisningar för att studera vad som karaktäriserar dessa företag. Det empiriska resultatet analyserades sedan utifrån den teoretiska referensramen för att besvara frågeställningarna. Analys och Slutsats: Som väntat var det inte många företag som valde att tillämpa det nya regelverket, 12 av 665 företag gick över till K2-regelverket. Vi kunde inte utläsa några större likheter bland dessa tolv företag. Möjliga orsaker till företagens beslut om regelverket K2 kan vara revisionsbyråns inverkan på företagen eller att företaget väljer att invänta tills regelverket K3 är färdigställt för att se hur det slutliga resultatet ser ut. Inga större slutsatser kunde dras då knappt två procent av den totala populationen tillämpat K2. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att studera orsakerna till varför så få företag valt att gå över till K2-regelverket. När regelverket K3 är färdigställt skulle det också vara intressant att se hur många byggföretag i Västra Götaland som då går över, men detta förutsätter att K2-regelverket fortfarande är frivilligt.
Redovisning i småföretag - vilka fel upptäcks oftast vid skatterevisioner?
(2008-01-31T13:40:46Z) Osacarson, Mattias; Djujic, Sanja; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Det finns många problem med redovisning i småföretag som det kan finnas många orsaker till. Företag är per definition en vinstmaximerande enhet. Ekonomi är att hushålla med resurser. Att producera redovisning kräver resurser och småföretagare upplever sig ofta ha kontroll över den ekonomiska situationen utan formell externredovisning varför nyttan med redovisningen inte alltid uppfattas som stor. Samtidigt finns motiv att fuska med redovisningen för att slippa undan med skatter. Oavsett vad felen beror på, är inte småföretagare fokuserade på vad som är rätt eller fel i redovisningen. Däremot av kostnaden för rätt eller fel i redovisningen. Kunskap om vilka typer av fel som oftast leder till kostnader i form av eventuella skattetillägg eller straff bör därför kunna motivera småföretagare till att från början lägga ned tillräckliga resurser på redovisningen och därigenom undvika dessa fel. Utgångspunkten för denna uppsats är att belysa kostnaderna/riskerna med felaktig redovisning. Syfte: Att undersöka vilka fel som oftast upptäcks vid granskning av redovisningen samt översiktligt förklara hur granskning av småföretags redovisning går till och vilka konsekvenser fel i redovisningen kan leda till. Avgränsningar: Uppsatsen inriktar sig på småföretag. Med fel menar vi allt i redovisningen som kan leda till kostnader i form av straff eller avgifter. Undersökningen avgränsas till fel som upptäcks vid skatterevisioner. Metod: Statistik och material angående Skatteverkets granskningsarbete har tagits fram i samarbete med Skatteverkets analysenhet i Stockholm samt Skatteverkets controllerenhet i Göteborg. Hjälp att tolka statistiken har vi fått av en sektionschef på en av Skatteverkets revisionsavdelningar i Göteborg. Resultat och slutsatser: De vanligaste felen som upptäcks och leder till straff eller avgifter vid granskning av redovisningen är oredovisade intäkter samt felaktiga avdrag. Den vanligaste påföljden för dessa fel är skattetillägg. Straff för brott mot bokföringslagen eller skattebrottslagarna förekommer men är ovanligare främst beroende på hårdare beviskrav. Förslag till fortsatt forskning: Många insatser görs för att minska skattefelet med svarta arbeten. Ett exempel på detta är lagen om personalliggare som redan införts i frisör- och restaurangbranschen. Diskussion finns dessutom att införa samma eller liknande system även i andra riskbranscher. Ett intressant ämne för fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka hur mycket dessa nya regler påverkar mängden upptäckta fel i dessa kategorier.