Browsing by Author "Dolck, Sebastian"

Now showing 1 - 2 of 2

IT-revision. En studie av kunskap och förståelse
(2009-06-22T10:01:36Z) Dolck, Sebastian; Roos, Niclas; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
I takt med att de reviderade bolagens verklighet förändras, i och med ökat internationellt ekonomiskt utbyte, ställs också krav på revisionsprocessens anpassning till dessa nya förhållanden. Den ökade internationaliseringen i företagens omvärld har lett till ett behov av effektiviseringar, något som gjorts möjligt med hjälp av informationsteknologi, men även ett behov av harmoniserad lagstiftning då företag verkar globalt över landsgränserna. Denna harmoniserade lagstiftning har på senare tid influerats starkt av det ökade fokus på interna kontroller som uppstod i USA efter att ett antal redovisningsskandaler resulterat i starkt samhällspåverkande konkurser. I och med dessa parallella processer har interna kontroller dels fått större fokus i revisionen, och dels börjat präglas av allt mer komplicerade teknologiska lösningar, främst i form av IT-system. Det är naturligt att revisorerna själva inte besitter den tekniska detaljkunskap som många gånger krävs för att på ett tillräckligt grundligt och effektivt sätt utvärdera dessa IT-system, varpå man engagerar en specialist; IT-revisorn. I regleringen ställs dock utförliga krav på att ordinarie revisor ska kunna leda ITrevisorn i dennes arbete och tolka dennes resultat, detta då det alltjämt är ordinarie revisor som är ansvarig för revisionen och dess resultat. Vår fråga är således om revisorn har tillräcklig kunskap och förståelse för att ge IT-revisorn adekvata instruktioner och utvärdera dennes arbete. Syftet med denna frågställning är att, med regleringen på området som grund, få klarhet i vad som faktiskt krävs av revisorn gällande förståelse av det arbete som en IT-revisor utför. Samtidigt ställer vi oss frågande till vad som faktiskt kan krävas av revisorn och vari en eventuell diskrepans mellan reglering och praxis ligger. Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla de förhållanden som rör IT-revisionen i större svenska bolag och som utförs av någon av Big Four-byråerna. Vi har använt oss av sex personliga, öppna intervjuer för att ges större möjligheter att tolka de svar vi fått, och få respondenterna att friare beskriva sina erfarenheter på området utan att bli styrda och hämmade av precisa frågeställningar från vår sida. Dessa svar har vi sedan jämfört med vår teoretiska referensram som utgörs av den reglering som finns på området. Det finns, enligt våra empiriska studier, vissa skillnader i revisorer och IT-revisorers synsätt på IT-revisorns roll och självständighet. Revisorerna har generellt en bild av att de själva ska ha tillräcklig kunskap och förståelse för att kunna bilda sig en uppfattning om de IT-system som används, och att IT-revisorn blir ett verktyg för mer detaljerad granskning. IT-revisorerna menar att de är ett självklart stöd för revisorn och en auktoritet när det gäller bedömningar och granskningar av de komplexa IT-systemen. Slutsatsen blir dock att revisorn har den kunskap och förståelse som krävs, men att kravet på den enskilda revisorn blir lägre tack vare att revisionsbyråernas interna metodiker, ansvarsfördelning och kontrollsystem i viss mån substituerar dennes skyldigheter såsom de uttrycks i regleringen. Vår studie utgår från en övergripande och kvalitativ bedömning av revisorns kunskap och förståelse, och ett förslag på fortsatt forskning skulle kunna vara en mer utförlig, kvantitativ studie av revisorernas kunskapsnivå. Ytterligare ett förslag är att behandla hur motsvarande situation som vi har behandlat ser ut hos mindre revisionsbyråer, utan anställda IT-revisorer.
K2 - Varför inte?
(2010-06-24) Johansson, Anna; Dolck, Sebastian; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Ett sedan länge identifierat problem på redovisningsområdet är den oproportionerligt höga kostnaden mindre företag har för att uppfylla kraven på finansiell rapportering, relativt nyttan de har av de rapporter som skapas. Många gånger handlar mindre företags problem med redovisningen också om den mängd redovisningsval som karaktäriserar äldre normering på området, och som skapats i syfte att tillgodose informationskrav som sällan finns i de mindre bolagen. Dessa problem har föranlett utarbetandet av en ny nationell redovisningsreglering, med tydliga förenklingsambitioner för mindre bolag, kallat K2- regelverket. Efter att K2-regleringen lanserades i slutet av år 2008 har det stått mindre aktiebolag fritt att använda sig av den nya förenklade regleringen, eller den äldre mer omfattande normeringen, fram tills det kommande alternativet K3 presenterats och blir alternativet till K2. Endast ett fåtal procent av de företag som tillåts använda sig av det förenklade regelverket har dock valt att göra det, något som tyder på att förenklingarna inte varit adekvata eller att normgivaren inte nått ut med sitt budskap. Syfte: Uppsatsens syfte är att besvara vår frågeställning: Vilka är de bakomliggande orsakerna till mindre företags val om tillämpande av K2-regelverket? Avgränsningar: Geografiska avgränsningar har gjorts p.g.a. behovet av personliga intervjuer. Metod: Empiriska undersökningar har genomförts i form av personliga intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med den som för respektive företag har tagit beslutet att tillämpa, respektive inte tillämpa, K2-regelverket i bolaget. Fem bolag som har tillämpat K2 och fyra bolag som inte har valt att gå över till den nya regleringen har undersökts. Resultat och slutsatser: Ett antal orsaker har identifierats bakom det låga användandet av K2-regelverket, varav den största sannolikt är okunskap eller låg prioritet av redovisningsfrågor bland beslutsfattare internt på företagen. Förenklingarna har, enligt de praktiker som är insatta, i detta fall inte heller ansetts utgöra väsentliga skillnader från den äldre normeringen, varför en snabb övergång inte ansetts prioriterad. Att företags beslutsfattare inväntar ett antal pågående utredningars effekt på K2-regelverket, samt även möjligheten att jämföra K2 med det kommande K3-regelverket, har dock i vår studie visat sig vara en tämligen ovanlig anledning till det låga användandet av K2-regleringen idag. Förslag till fortsatt forskning: Det kan vara intressant att undersöka hur de större och mer avancerade företagen i målgruppen, som i högre utsträckning påverkas av en övergång till K2, resonerar inför valet mellan K2 och K3 i framtiden. Det kan även vara intressant att undersöka huruvida det finns andra områden inom administrativa krav på mindre bolag där förenklingar skulle få större genomslagskraft både kostnadsmässigt och i mottagande av företagen.