Browsing by Author "Dragemark Oscarson, Anne"

Now showing 1 - 2 of 2

Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2011-12-15) Johansson, Peter; Landqvist, Hans; Olsson, Mikael; Dragemark Oscarson, Anne; Pettersson, Tobias; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
2010 föreslog Lärarutbildningsnämnden (LUN) ett projekt kallat Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen, vilket skulle utföras inom ramen för PIL:s högskolepedagogiska utvecklingsverksamhet. Bakgrunden till projektet ligger i Göteborgs universitets vision om kompletta akademiska miljöer. Lärarutbildningen, som är en mycket decentraliserad utbildning, har dock mycket begränsade möjligheter att skapa en sådan miljö. Den fakultetsgemensamma forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) är en del av en långsiktig strategi för att skapa en komplett miljö. Vidare har LUN konstaterat att didaktiska fördjupningskurser för lärarutbildare kan vara ett annat sätt att hantera ovanstående problematik genom att skapa en gemensam högskoledidaktisk grund för lärarutbildarna på GU. Projektförslaget hade som inriktning att utveckla två högskoledidaktiska fördjupningskurser om 7,5 högskolepoäng (hp) vardera. Den första kursen skulle vara av mer allmän högskoledidaktisk karaktär och den andra kursen skulle vara riktad mot de av GU:s lärare som medverkar inom lärarprogrammen. En arbetsgrupp tillsattes för att genomföra projektet under hösten 2011. Resultatet av detta arbete är förslag till tre kursplaner (se bilaga 1, 2 och 3) om 5 hp vardera inom fältet högskolepedagogik. Dessa kurser syftar till att bygga på, fördjupa och utveckla de kunskaper och färdigheter som lärare vid GU tillägnat sig inom ramen för befintliga kurser i grundläggande högskolepedagogik som ges av PIL (HPE100-serien). Den första kursen – Allmän högskoledidaktik, 5 hp – fokuserar på grundläggande didaktiska frågor med fokus på begreppet användbarhet. Den andra kursen – Ämnesdidaktik för lärarutbildare, 5 hp – fokuserar på de interna och externa aspekter av samverkan som karaktäriserar lärarutbildningen. Den tredje kursen - Fördjupningsarbete i högskoledidaktik, 5 hp – syftar till att kursdeltagaren inom ramen för ett självständigt arbete ska utforska lärarutbildningens dubbla konstnärliga/vetenskapliga grund i relation till det egna ämnes-/kunskapsfältet. Kursernas övergripande mål är att stärka en formell och reell didaktisk kompetensutveckling av GU:s lärarkår och förväntas därigenom bidra till en ökad utbildningskvalitet inom Göteborgs universitet i allmänhet och för lärarprogrammen i synnerhet.
Self-Assessment of Writing in Learning English as a Foreign Language. A Study at the Upper Secondary School Level
(2009-04-19T19:15:56Z) Dragemark Oscarson, Anne
The main aim of this study is to explore the role of self-assessment in EFL learning in developing lifelong language learning skills and in furthering the development of more comprehensive and thereby fairer assessment practices. The study explores how upper secondary school students perceived their own general and specific writing abilities in relation to syllabus goals and whether these perceptions are affected by self-assessment practices. It also explores students’ and teachers’ experiences of integrating self-assessment into everyday classroom practice. The study is based on the theory that metacognitive skills such as self-regulation and self-monitoring are important for the development of autonomous learning skills. Two teachers and four groups of Swedish upper secondary students participated in the study during one school year. Using grades, students self-assessed the results of two written assignments, namely a classroom writing assignment and a written test task. The classroom writing assignment was also analyzed linguistically by the researcher. The two teachers and eight student focus groups were interviewed about their experiences at the end of the study. The results of the study showed that at the group level students were well able to assess their general writing results in relation to the criterion (the teachers’ grades). At the individual level the results were more variable, partly depending on the type of writing activity assessed and on the amount of practice students had had of self-assessment. Students’ assessments of their writing ability in general showed a stronger relationship with teachers’ grades than did students’ assessments of their results in a particular classroom writing assignment. Students’ assessments tended to become more realistic with practice. The results also showed that the specific writing skills that students at upper secondary school focused on in their writing are spelling and grammar, rather than other skills such as sentence structure, vocabulary, paragraphing and punctuation skills. Students were self-critical with regard to these skills and tended to underestimate their performance in relation to the researchers’ assessment of the same. Students and teachers were positive to the incorporation of self-assessment activities in the EFL writing classroom and saw it as a transferable skill that underpins lifelong learning in other subject areas. The method used in a classroom assignment, where the writing process approach was coupled to self-assessment questions and non-corrective feedback from the teacher, was found to be a practical way of helping students become more aware of their language skills and language levels. Both teachers and students considered student self-assessments as contributing valuable additional information to ordinary tutoring and testing. The implications for EFL writing are that syllabus goals that encourage student responsibility and autonomy are viable and realistic, but students need to practice self-assessment, preferably from an early age, to become adept at employing the approach effectively on a regular basis.