Browsing by Author "Ehrlemark, Anna"

Now showing 1 - 4 of 4

Kniven i lådan. En undersökning av konstruktionen inte [best. artikel] [adjektiv superlativ] [substantiv best. form] i [substantiv best. form]
(2013-09-13) Ehrlemark, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I min uppsats har jag undersökt konstruktionen inte [best. artikel] [adjektiv superlativ] [substantiv best. form] i [substantiv best. form], eller inte den vassaste kniven i lådan som konstruktionens mest etablerade representant. Undersökningen har genomförts inom ramarna för det pågående arbetet med att konstruera ett så kallat konstruktikon vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs Universitet. Syftet med uppsatsen är att karaktärisera konstruktionen och formulera en konstruktikonpost som följer det fastställda beskrivningsformatet för databasen, så att den kan införlivas i arbetsversionen av konstruktikonet. Med hjälp av korpusstudier i Språkbankens databaser har jag formulerat de konstruktionsgrammatiska villkor som gäller för konstruktionen, samt analyserat huruvida den kvalar in som ett idiom enligt Emma Sköldbergs (2004) idiomdefinition. Jag har också diskuterat villka semantiska och lexikala villkor som måste uppfyllas för att uttryck av typen inte den ljusaste kritan i asken ska räknas som variationer på den aktuella konstruktionen. Mina resultat visar att konstruktionen inbegriper figurativa uttryck med den överförda betydelsen “dum, korkad, inkompetent” där substantiven i frasen förhåller sig till varandra som [innehåll] i [behållare] och adjektivet anger en positiv egenskap för det objekt som utgör metaforens källdomän. Jag har också konstaterat att uttrycket inte den vassaste kniven i lådan är det prototypiska uttrycket för konstruktionen, det etablerade mönster som språkbrukarna varierar med kreativa synonymuttryck. Jag anser att inte den vassaste kniven i lådan är ett tillräckligt etablerat och lexikaliserat uttryck för att kvalificera som idiom enligt Emma Sköldbergs definition.
Ramar och konstruktioner – en kärlekshistoria
(Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, 2014) Ehrlemark, Anna
Uppsatsen undersöker kopplingar mellan två språkresurser under utveckling, ramsemantikens frasnät och konstruktionsgrammatikens konstruktikon. Medan frasnät är databaser av semantiska ramar som beskriver lexikala enheters betydelse och semantiska valens, är konstruktikon databaser av konstruktioner som beskriver enskilda konstruktioners särdrag med avseende på form, betydelse och funktion. Syftet med att koppla samman de två resurserna är att ytterligare bidra till systematiseringen och förståelsen av språksystemet. Enligt ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv är hela språket uppbyggt som ett nätverk av konstruktioner, från generella syntaktiska regler till enskilda ord – på alla nivåer en förening av form och innehåll. Eftersom frasnätets funktion är att beskriva lexikal mening borde också konstruktioner med en referentiell betydelse höra hemma där. Genom att analysera enskilda konstruktioners betydelseavgränsning och koppla dem till motsvarande semantiska ramar i frasnätet söker uppsatsen utvidga begreppet lexikala enheter till att omfatta också lexikala konstruktioner. Både frasnät och konstruktikon är organiserade som hierarkiska nätverk, där mer specifika ramar och konstruktioner ärver egenskaper av mer generella. Genom enskilda kopplingsanalyser undersöks vilken information som ryms inom frasnätets beskrivningsformat och hur snäva eller generella betydelseavgränsningar som får rum där. Med utgångspunkt i tidigare ansatser att koppla konstruktioner till ramar diskuterar uppsatsen också vilka kriterier som måste uppfyllas för att en koppling ska anses vara tillfredsställande. Resultatet av undersökningen visar att kopplingar mellan konstruktioner och ramar är en framkomlig väg för att ge tydliga hänvisningar om konstruktionernas betydelse och användning inom skilda domäner. Det innebär att konstruktikonet närmare kan integreras med frasnätet och att frasnätet fylls med mer information om olika sätt att uttrycka mening i språket.
Ramar och konstruktioner - en kärlekshistoria.
(2014-02-27) Ehrlemark, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Uppsatsen undersöker kopplingar mellan två språkresurser under utveckling, ramsemantikens frasnät och konstruktionsgrammatikens konstruktikon. Medan frasnät är databaser av semantiska ramar som beskriver lexikala enheters betydelse och semantiska valens, är konstruktikon databaser av konstruktioner som beskriver enskilda konstruktioners särdrag med avseende på form, betydelse och funktion. Syftet med att koppla samman de två resurserna är att ytterligare bidra till systematiseringen och förståelsen av språksystemet. Enligt ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv är hela språket uppbyggt som ett nätverk av konstruktioner, från generella syntaktiska regler till enskilda ord – på alla nivåer en förening av form och innehåll. Eftersom frasnätets funktion är att beskriva lexikal mening borde också konstruktioner med en referentiell betydelse höra hemma där. Genom att analysera enskilda konstruktioners betydelseavgränsning och koppla dem till motsvarande semantiska ramar i frasnätet söker uppsatsen utvidga begreppet lexikala enheter till att omfatta också lexikala konstruktioner. Både frasnät och konstruktikon är organiserade som hierarkiska nätverk, där mer specifika ramar och konstruktioner ärver egenskaper av mer generella. Genom enskilda kopplingsanalyser undersöks vilken information som ryms inom frasnätets beskrivningsformat och hur snäva eller generella betydelseavgränsningar som får rum där. Med utgångspunkt i tidigare ansatser att koppla konstruktioner till ramar diskuterar uppsatsen också vilka kriterier som måste uppfyllas för att en koppling ska anses vara tillfredsställande. Resultatet av undersökningen visar att kopplingar mellan konstruktioner och ramar är en framkomlig väg för att ge tydliga hänvisningar om konstruktionernas betydelse och användning inom skilda domäner. Det innebär att konstruktikonet närmare kan integreras med frasnätet och att frasnätet fylls med mer information om olika sätt att uttrycka mening i språket.
SEEK AND FIND A retrieval approach to construction search
(2016-09-15) Ehrlemark, Anna; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science
Finding occurrences of specific grammatical constructions in running text is a central issue to constructionist approaches to linguistics and language processing. Of special concern are partially schematic constructions that cannot be distinguished from unrelated constructions by surface form alone. In order to detect instances of such complex constructions we consider using features that are intended to capture semantic restrictions of particular construction elements. We address this task as an information retrieval (IR) problem, and describe a simple interactive architecture for searching for constructions. The retrieval system is guided by the user who provides it with a number of positive seed examples (occurrences of the construction) and tailors a ranking function based on a combination of lexical semantic similarity features (lexicon-based or distributional). The system was evaluated using standard IR metrics on a new benchmark for construction retrieval in Swedish, and we observed that a lexical-semantic re-ranker can give significant improvement over a lemma-based baseline, but must be tailored for the construction at hand. The search system is effective even with a small number of positive seed examples, which proves the feasibility of our approach from a user perspective.