Browsing by Author "Ek, Karin"

Now showing 1 - 2 of 2

PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT VÄNTA PÅ EN HJÄRTTRANSPLANTATION En litteraturöversikt
(2025-06-19) Ek, Karin; Karttunen, Marielle; Thorén, Catarina; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Patienter som står på väntelistan för en hjärttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation där en transplantation är deras enda chans till överlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar på väntelistan upplevs ofta som betungande och har en påtaglig påverkan på livskvaliteten. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av att vänta på en hjärttransplantation. Metod: Denna litteraturöversikt inkluderar åtta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som väntar på en hjärttransplantation. Data analyserades med hjälp av Fribergs fyrastegsmetod. Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier framkom. Huvudkategorierna är minskad livskvalitet, ovisshet och livsinskränkningar. Minskad livskvalitet var tydlig både fysiskt och psykiskt. Sömnen är ofta negativt påverkad. Upplevelser av förlust av kontroll och sorg över den avlidne donatorn präglar väntetiden. Väntetiden upplevs som osäker och oförutsägbar. Sociala relationer spelar en avgörande roll för att hantera väntetiden. Att ständigt vara beroende av andra för att ens kunna utföra vardagliga uppgifter är en stressande upplevelse. Slutsats: Att vara kritiskt sjuk och vänta på en hjärttransplantation är en komplex och påfrestande tid. Generellt finns det ett antal upplevelser som vanligtvis delas av denna patientgrupp. Det är viktigt för sjuksköterskor att erbjuda personcentrerad vård som tar hänsyn till individuella behov, önskningar och funderingar.
Sjuksköterska och patient, jämbördiga partners i den rättspsykiatriska vården. En kvalitativ studie med utgångspunkt i sjuksköterskors erfarenheter av vårdrelationer.
(2016-06-07) Carlström, Emma; Ek, Karin; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: I Svensk sjukvård råder en ojämn fördelning mellan det traditionella sjukdomsfokuserade perspektivet och det humanistiska. Förändring behövs för att dessa två kunskapskulturer skall kunna samexistera och forskning pekar på att implementering av personcentrerad vård skall kunna skapa möjligheter för det. Personcentrerad vård beskrivs utifrån tre begrepp, patientberättelsen, partnerskapet och dokumentation. Alla tre delar är nödvändiga men partnerskapet beskrivs som det allra mest centrala. I partnerskapet möts vårdare och patient som likvärdiga partners och relationen präglas av förtroende, tillit och öppenhet. Implementering av personcentrerad vård har påbörjats inom svensk sjukvård men några resultat från den slutna psykiatriska vården har ännu inte redovisats. Den rättspsykiatriska vården är inte frivillig för patienten och den innehåller svåra etiska dilemman. Syfte: Målet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att skapa samt upprätthålla vårdrelationer med patienter inom rättspsykiatrisk vård. Dessa erfarenheter används sedan för att försöka förstå hur ett partnerskap skall kunna te sig i denna kontext. Metod: Studien baseras på data från tre fokusgruppsintervjuer med totalt 11 sjuksköterskor från två olika enheter inom den rättspsykiatriska vården i Göteborg. De transkriberade fokusgruppsintervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet visar att det finns likheter mellan hur partnerskapet beskrivs och hur sjuksköterskorna beskriver sina erfarenheter av vårdrelationer. Sjuksköterskornas erfarenheter visar att de arbetsuppgifter som syftar till säkerhet till exempel visitationer av patienters rum försvårar relationsbyggandet. Möjligheter och främjande aspekter för relationsbyggande inom den rättspsykiatriska vården beskrivs av sjuksköterskorna. Det är fritidsaktiviteter både inom och utanför den rättspsykiatriska byggnaden, den anpassade miljön och de planerade veckosamtal som sker regelbundet mellan patientansvarigsjuksköterska och patient. Slutsats: Fördjupningen i sjuksköterskors erfarenheter av vårdrelationer inom rättspsykiatrin gav viss förståelse för vilka hinder och möjligheter den rättspsykiatriska vården också kan komma att utgöra för ett partnerskap. Dessa aspekter utgör viktig kunskap vid en framtida implementering av personcentrerad vård. För oss har det blivit tydligt att den höga etiska medvetenheten inom personcentrerad vård kommer att ställas på sin spets i det framtida mötet med den rättspsykiatriska vården vilket kommer att bli intressant att följa.