Browsing by Author "Eklund, Johanna"

Now showing 1 - 3 of 3

Barn i svårigheter. En kvalitativ undersökning med lärare i grundskolan
(2007) Eklund, Johanna; Eek, Jenny; Göteborg University/Department of Sociology
Detta är en C-uppsats skriven av Jenny Ek och Johanna Eklund i kursen Lau 300 på sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Arbetet är skrivet under höstterminen 2006 och handledare är Hans Ekbrand vid sociologiska institutionen. Arbetets namn är barn i svårigheter, en kvalitativ undersökning med lärare i grundskolan och behandlar ämnet elever med sociala och känslomässiga problem. Syftet med undersökningen är att utforska lärares erfarenheter av att möta och hantera grundskoleelever med sociala och känslomässiga problem. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med sju lärare från Västsverige. Lärarna är olika i sin erfarenhet, ålder och kön. Vi har under vår undersökning kommit fram till att elever med sociala och känslomässiga problem ofta klassas som utåtagerande. Den hjälp som finns på skolan är ofta åtgärdsprogram och elevvårdskonferenser. Förutom denna hjälp från skolan använder sig läraren av egna strategier och arbetssätt som att exempelvis bryta av lektionerna för att göra något annat. Andra strategier handlade om att lägga upp vardagen så tydligt som möjligt och att som lärare vara konsekvent. Vi har kommit fram till att lärare ofta möter denna typ av problem och att de skulle behöva kontinuerlig fortbildning i ämnet eftersom lärarna ofta har svårt att se att hjälpen räcker till.
Killar är världens bästa kön? Gymnasiekillars uppfattningar av maskulinitet
(2015) Hansson, Martin; Johansson, Emelie; Eklund, Johanna; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Vårt syfte är att undersöka gymnasiekillars uppfattningar av maskulinitet i en isolerad maskulin skolkontext. Studiens forskningsfrågor är var eleven uppfattar att denne hämtar sina förebilder i formandet av sin egen maskulinitet, vilka attribut som de uppfattar som maskulina samt om och i så fall hur de uppfattar en eventuell påverkan av skolan i formandet av maskulinitet. Metoden vi använder är kvalitativ intervjustudie av respondentkarraktär för att mäta gymnasiekillars uppfattningar av maskulinitet. Resultatet visar att gymnasiekillar uppfattar att det finns ett strängt hegemoniskt maskulinitetsideal mot vilket de måste förhålla sig till i en balansgång där de tvingas att avsäga sig feminina attribut, men även att de framlägger vikten av att i denna avvägning framstå att vara sig själv. Samtidigt avgränsar eleverna utrymmet för vilka attribut som är acceptabla för att uppfattas som manlig och inte bög, fikusaktig eller töntig. Det finns ett villkorat utrymme för vad som ingår i att vara sig själv. Eleverna framhåller även vikten av solidaritet mot andra, homogenitet inom gruppen och de maskulina praktikerna. De upplever även en viss påverkan från skolan samt premierar i skolan fordonsämnena och de maskulina praktikerna. Resultaten visar att det finns ett begränsat utrymme för både vilka kunskaper och praktiker som är acceptabla för unga killar. Den betydelse detta har för läraryrket är det är viktigt för lärare att ha förståelse för elevens livsvärld. Vi bidrar med en ny nyans på fältet men menar också att mer forskning behövs på ämnet maskulinitet i skolan samt att genuspedagogik bör ges större utrymme i en tid där skolan behöver fånga upp sjunkande studieresultat. I denna studie försöker vi ge skol- och genusforskningen ett nytt fokus med elevens uppfattning av maskulinitet i centrum.
Mångkultur, vad, när, hur? En kvalitativ studie om pedagogens uppfattningkring mångkultur och mångkulturellt arbete i skolan.
(2015-12-03) Eklund, Johanna; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political Science
En av skolans viktigaste uppgifter är att stimulera lusten till det livslånga lärandet. Skolan är en mötesplats där individer från hela samhället möts och sätts samman. Sverige är idag ett mångkulturellt land, pedagoger möter varje dag elever med olika kulturer, bakgrunder, samhällsklasser, erfarenheter och upplevelser. Skolan är därför i allra högst grad en mångkulturell plats. Pedagogens kognitiva förmåga att kunna förstå och hantera olika möten med elever är av yttersta vikt för att få en fungerande skola. Tidigare forskning visar på en problematik med införandet av mångkulturellt arbete i skolan, samt att det råder delade meningar om vad fenomenet mångkultur innebär. (SOU 1996:143) Min studie har som syfte att undersöka fenomenet mångkultur i skolan och titta närmare på hur pedagoger upplever mångkultur och mångkulturellt arbete i skolverksamheten. Frågeställningarna i studien lyder; Vilka uppfattningar uttrycker pedagogerna om fenomenet mångkultur? Hur upplever pedagoger att mångkultur behandlas i skolverksamheten? En kvalitativ metod har används, där uppsatsen empiri består av samtalsintervjuer med fem pedagoger som är verksamma på samma skola. Teoretiskt ramverk i studien utgörs av det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning och definition av fenomenet mångkultur. Resultaten i studien visar att pedagogernas uppfattningar om mångkultur är spridd och tar sig i uttryck flera olika former. Mångkultursarbetet i skolan saknar tydliga arbetsstrukturer och tydlig förankring i verksamheten, men pedagogerna själva upplever att de jobbar med mångkultur genom att lyfta individen, tolerans och allas lika rättigheter, samt att det är möjligt att jobba mångkulturellt i den egna undervisningen.