Browsing by Author "Elliot, Viktor"

Now showing 1 - 3 of 3

Företags engagemang och kunskap om biologisk mångfald i Västra Götaland EN STUDIE AV SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGS ARBETE MED BIOLOGISK MÅNGFALD
(2025) Olofsson, Emma; Elliot, Viktor; Johansson, Henrik; Handelshögskolan Göteborgs Universitet
Den snabba minskningen av biologisk mångfald är ett stort hot mot framtiden. Företag spelar en viktig roll i att vända denna negativa trend. Medvetenheten om påverkan på biologisk mångfald varierar bland företag, men nya krav och regler ökar kraven på företag att minska denna påverkan. Studier visar att medvetenheten ökar, men få företag har konkreta mål och strategier för biologisk mångfald. Små och medelstora företag, som är centrala i värdekedjor, visar ett växande intresse för biologisk mångfald. Rapporten, som är ett resultat från projektet SamBio, kartlägger kunskapsläget hos företag i Västra Götaland och kommer med konkreta rekommendationer för att stödja deras arbete med biologisk mångfald. Baserat på enkätsvar från nästan 200 små och medelstora företag visar resultaten bland annat att klimatförändringar och föroreningar upplevs som de främsta drivkrafterna till minskningen av biologisk mångfald, men få av företagen har konkreta strategier för att minska sin påverkan på biologisk mångfald. En relativt stor andel av de som svarat anser att deras företag är beroende av biologisk mångfald, men få vet hur. Det finns ett behov av ökad kunskap och stöd för att företag ska kunna anpassa sig och bidra till att lösa krisen med minskande biologisk mångfald.
Försäkringsbolaget i de digitala ekosystemen – nya former av intermediering
(2021-09-23) Hagberg, Johan; Carlsson Hauff, Jeanette; Elliot, Viktor; Magnusson, Johan; Nilsson, Jonas
Rapporten redovisar resultat från projektet Försäkringsbolaget i de digitala ekosystemen – nya former av intermediering. Projektets syfte har varit att belysa hur framväxande digitala ekosystem inverkar på försäkringsbranschens funktion som intermediär med specifikt fokus på 1) hur olika digitala ekosystem är utformade och vilka implikationer det har för intermediering av försäkringar, 2) hur tillgången till data i digitala ekosystem kommer att påverka försäkringsbolagets prissättning och riskbedömningar, samt 3) hur lokal respektive digital närvaro inverkar på försäkringstagare i framväxande digitala ekosystem. I rapporten ges en bakgrund till den pågående digitalisering som tar fasta på tio dimensioner av förändring från en industriell logik till en digital logik, följt av en beskrivning av den svenska försäkringsbranschen och förändring till följd av digitalisering fram till idag. Därefter beskrivs och diskuteras framväxande digitala ekosystem, olika aktörer som verkar i digitala ekosystem och hur det påverkar intermediering av försäkring. Detta följs av en analys av den informationsasymmetri som präglar försäkringsbranschen och hur denna påverkas av digitalisering. Därefter riktas fokus mot konsumenter i digitala ekosystem och specifika konsekvenser för försäkring när det gäller frågor kring integritet och betydelsen av lokal närvaro. Slutligen presenteras övergripande slutsatser utifrån projektets forskningsfrågor. Rapporten visar framväxten av digitala ekosystem där försäkring antingen är en central- eller komplementär komponent och där såväl etablerade försäkringsaktörer som nya aktörer är drivande. Framväxten av digitala ekosystem kan bidra till att förändra intermediering av försäkring genom uppdelning av försäkringserbjudandet respektive sammanslagning i mer omfattande värdeerbjudanden. Rapporten visar på en tydlig fortsatt ökning av tillgången till och användningen av nya datakällor för att både stödja och vidareutveckla försäkringsaffären, vilket kommer att medföra behov av att förstärka och förnya existerande praxis kring prissättning och riskbedömning. Vidare visar rapporten på hur lokal närvaro utgör en del av mer omfattande frågor kring integritet, vilka blir alltmer betydande för försäkringstagare i framväxande digitala ekosystem.
Krishantering i SMEs - en studie av Svenska SMEs hantering av covid-19 situationen
(MATIX, 2020) Fasth, Jonas; Elliot, Viktor
För att studera när och hur SMEs i Sverige förstod innebörden och omfattningen av Covid-19 spridningen, vilken påverkan den fått på deras verksamheter samt vilka åtgärder de vidtagit för att hantera situationen har 1000 slumpmässigt utvalda företagsledare i svenska SME företag intervjuats via telefon under juni 2020. Studien visar att: • Den största andelen av respondenterna (50%) kom att förstå situationens innebörd under mars månad och att förståelsen primärt utvecklades med hjälp av den information som massmedia förmedlade (39%), men där andra källor till förståelse var en minskad efterfrågan på företagets produkter (19%), och samtal med personer i sitt nätverk (13%). • Den generella påverkan på företagen är blandad. 48% av respondenterna uppger att deras företag har en oförändrad, eller till och med förbättrad, omsättning jämfört med hur det var innan pandemins utbrott; 17% har fått erfara en nedgång med upp till 20%,; 21% av företagen rapporterar om en nedgång på 20-50%; medan 10% av företagen har drabbats av en nedgång med 50% eller mer. • Bland de 100 värst drabbade företagen är det endast sju stycken som säger sig vara tvungna att avsluta verksamheten inom 6 månader under nuvarande omständigheter, och 30 av dessa företag säger sig kunna överleva i mer än 1 år under nuvarande omständigheter. • 65 av de 100 värst drabbade företagen uttrycker en positiv eller mycket positiv framtidstro. Endast 12 av företagen i denna kategori uttrycker en negativ eller mycket negativ framtidstro. • Covid-19 krisen, för de företag som upplever en kris, är efterfrågerelaterad. Företag med störst nedgång i omsättning förklarar det i första hand med minskad efterfrågan från kunderna och inte problem med underleverantörer eller den egna produktionen/leveransen. • Som positiva effekter av Covid-19 situationen nämns en högre efterfrågan på företagens tjänster/produkter (18%), införsel av effektivare arbetsmetoder som exempelvis videomöten (13%), och en förändrad företagskultur innehållande en bättre sammanhållning och en mer ödmjuk attityd (8%). 49 % av respondenterna upplever emellertid inte några positiva effekter till följd av Corona-situationen. I förhållande till de fördelar som lyfts fram inom litteraturen om krishantering var det få som såg möjligheten till innovation och utveckling av alternativa produkter och tjänster i den uppkomna situationen. • Studiens företag har i genomsnitt fattat initiala beslut inom 0,9 åtgärdsområden, medan motsvarande genomsnitt för krisföretagen är 1,1 åtgärdsområden. Endast 6 krisföretag tog initiala beslut som berörde 3 insatsområden eller fler. Den initiala hanteringen av beslut kan därför beskrivas som passiv. • De huvudsakliga initiala besluten från företagens sida var att minska smittspridningen och att säkerställa ekonomi och likviditet. Bland normalföretagen låg smittspridningen i fokus, medan uppmärksamheten hos krisföretagen i första hand riktades mot situationens ekonomiska konsekvenser och de åtgärder som utifrån dessa behövde vidtas. 47% av krisföretagen uppger att det första beslut som togs var att permittera personal, där motsvarande siffra bland normalföretagen är 4%. • Det primära insatsområdet för såväl normalföretag som krisföretag var på personalsidan, men medan normalföretagens mest frekvent nämnda åtgärdsområde är social distansering och striktare hygieniska riktlinjer (29%) handlar krisföretagens åtgärder i första hand om permittering (43%), varsel (7%) och uppsägning av personal (9%), även om också social distansering och striktare hygieniska riktlinjer utgör en väsentlig andel av de åtgärder som nämns hos krisföretagen (17%). • 6,5% av i studien deltagande företag kan sägas ha nyttjat distansarbete som en åtgärd för att hantera Corona-situationen. • Studiens företag har i genomsnitt genomfört aktiviteter inom 1,4 åtgärdsområden. Bland krisföretagen finns det 31 företag som inte genomfört några aktiviteter, medan övriga krisföretag i genomsnitt genomfört insatser inom 2,3 åtgärdsområden. Endast 44 krisföretag har arbetat med fyra åtgärdsområden eller fler. När det gäller genomförda aktiviteter kan företagen därför beskrivas som passiva. • Bland krisföretagen anser 68% av respondenterna att situationen ställer särskilda krav på ledarskapet, medan motsvarande siffra hos normalföretagen är 43,5%. Ökad hantering av extern information om situationens utveckling och en utökad vardaglig dialog med medarbetare för att hantera den ångest och oro som kan uppstå hos dem anses vara mest utmärkande för ledarskapet under denna kris. Fler möten, längre möten och/eller en utökad vardaglig dialog i syfte att skapa mesta möjliga kommunikation med sina medarbetare utgör de främsta verktygen för att stödja sina medarbetare i denna utmanande situation. • De allra flesta företag (68%) använder sig inte av någon form av krisgrupp, utan hanterar aktuella frågor i vardagen. Bara 7% av företagen använder sig av en särskilt utsedd krisgrupp för att hantera Covid-19 situationen, medan det i 25% av företagen är ledningsgruppen som fungerar som en krisgrupp. • Externa rådgivare har nyttjats av 11% av företagen, där 4% uppger att de nyttjat Almi som bollplank i krisarbetet. • 72% av respondenterna uppger att de inte hade någon form av kontinuitetsplan/krisplan för riskhantering innan pandemins utbrott. 13% uppgav att de visserligen fanns en plan, men att den inte uppdaterades regelbundet, medan 14% sade sig ha en regelbundet uppdaterad kontinuitetsplan/krisplan för riskhantering innan pandemins utbrott. Endast 10% av företagen arbetade kontinuerligt med en krisplan och upplever att den varit till hjälp för att hantera situationen som uppstått på grund av Covid-19. • Den sammantagna bilden är att företagen för att hantera Covid-19 situationen till övervägande del använt sig av en process med framväxande karaktär där beslut i hög grad tas på magkänsla, men för många i kombination med användande av dokument, rapporter och prognoser. Inslagen av strukturerade processer och beslut tagna baserat på rapporter och prognoser är emellertid mer vanligt förekommande bland krisföretagen.