Browsing by Author "Elmgren, Frida"
Now showing 1 - 3 of 3
- Results Per Page
- Sort Options
Item Att upptäcka och erövra sitt tillgängliga frirum(2022-10-31) Elmgren, Frida; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikSyfte: Studien hade som syfte att synliggöra hur resultaten av de nationella kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden i taluppfattning användes och följdes upp i matematikundervisningen i förskoleklass och årskurs 1 på tre olika skolor. Ett särskilt sökljus riktades mot framgångsfaktorer för en likvärdig och tidig matematikundervisning. Teori: Den teoretiska forskningsansats som låg till grund för denna studie var kritisk pragmatism (Boman, Ljunggren & Wright, 2007), vilken gjorde det möjligt att studera hur olika professioner i skolan identifierade och utnyttjade sitt handlingsutrymme för att stödja elever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik. Vidare användes Bergs (2003) friutrymme och hans frirumsmodell för en fördjupad analys. Forskarens utblick var ett relationellt perspektiv, det Kommunikativa Relationsinriktade Perspektivet (KoRP) (Ahlberg, 2015), vilket användes för att studera kommunikation och samverkan mellan de olika professionerna. Metod: De tre skolorna i studien valdes ut utifrån olika upptagningsområden samt att de olika skolorna presterade på olika nivå i bedömningsstöden i taluppfattning på höstterminen i årskurs 1. Utifrån en kvalitativ metod genomfördes tolv semistrukturerade intervjuer med rektor, personal med specialpedagogisk kompetens samt lärare i förskoleklass och årskurs 1 på de tre skolorna. Intervjuerna genomfördes som digitala möten med en profession och en skola i taget. Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra teman som tillsammans besvarar studiens forskningsfrågor. Det första temat behandlar de tre skolornas organisation för systematiskt kvalitetsarbete efter införandet av Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser. Resultaten visar på en förändring när två av skolorna nu hade skapat formella kommunikativa kontexter mellan de olika professionerna för resultatuppföljning i matematik, där även rektor hade en god insyn. Det andra temat belyser lärarens nya handlingsmöjligheter i undervisning och bedömning i matematik. De nationella kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden upplevdes ha bidragit till en ökad likvärdighet i bedömningen både kommunalt och nationellt och att ett större fokus lades på matematikundervisning i förskoleklass. I det tredje temat redovisas om garantin lett till ett nytt sätt att tidigt identifiera elever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik. Resultaten visar att matematikutveckling fortfarande får ett förvånansvärt litet utrymme i kommunikationen vid överlämningar, stödinsatser och fortbildningar i jämförelse med språkutveckling. Få extra anpassningar i matematik sattes in i tidiga åldrar på de undersökta skolorna och inget åtgärdsprogram i matematik hade upprättats. Det fjärde temat lyfter fram hur garantin påverkat inflytandet från personal med specialpedagogisk kompetens. Resultatet visar att personal med specialpedagogisk kompetens var mer delaktiga i särskilda bedömningar i årskurs 1 än i förskoleklassen och att speciallärarna i väldigt liten omfattning arbetade med insatser i matematik i de tidiga åldrarnaItem Hur vill elever i behov av särskilt stöd organisera sin specialundervisning? - intervjuer med några elever med åtgärdsprogram(2009-03-16T07:52:06Z) Elmgren, Frida; Sjöqvist, Christina; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikSyfte: Syftet med denna undersökning var att belysa hur några grundskoleelever med åtgärdsprogram helst ville organisera sin specialundervisning. För att nå vårt syfte följde vi några centrala frågeställningar: På vilket sätt vill eleverna organisera sin specialundervisning? Hur motiverar de sitt val? Vad kan det bero på? Hur medvetna och delaktiga är eleverna i besluten av stödåtgärder? Bakgrund och teori: När vi i höst påbörjade vår utbildning till speciallärare ökade vårt intresse för den specialpedagogiska litteraturen. Med erfarenhet av arbete med specialundervisning ville vi fördjupa oss inom ämnet. Under arbetets gång studerade vi litteratur om specialundervisningens historia, våra nationella och internationella styrdokument samt specialpedagogisk litteratur om inkludering, segregering, integrering och medbestämmande. Metod: Vi använde en induktiv ansats och analysen av intervjupersonernas synpunkter utgjorde utgångspunkten för arbetet. Vi gjorde tolv intervjuer med kvalitativa drag med elever i skolår 1-6 på två skolor i olika kommuner. Alla hade åtgärdsprogram och fick specialundervisning i något ämne. Intervjuerna genomfördes enskilt med hjälp av förberedda intervjufrågor. Undersökningens inriktning och resultat formades under arbetets gång. Med hjälp av litteraturstudier försökte vi sedan formulera teorier eller hypoteser om hur elever kan tänka omkring sin specialundervisning. Resultat: Alla de elever vi intervjuade var nöjda med organisationen av sin specialundervisning. De ansåg att det var bra som det var och hade svårt att se alternativa organisationsformer för specialundervisning. De flesta svarade att de helst ville ha stöd tillsammans med några kamrater och specialläraren i en liten grupp. I grupperna rådde ett positivt klimat som stärkte deras självförtroende och speciallärarna var omtyckta. Eleverna sa att de föredrog den lilla gruppen för att det var lugnare där och att de snabbare fick hjälp. En diskussion om hur man skapar en bättre lärmiljö i klassrummet bör föras på skolorna, så att elever inte tvingas särskiljas för att de inte kan koncentrera sig. Medvetenheten om hur stödåtgärderna bestämdes var mycket låg bland de intervjuade eleverna. De ansåg att föräldrarna och lärarna bestämde eller så var de inte medvetna om när eller hur det bestämdes. Åtgärdsprogrammen kände de knappt till. Vi tror att uppföljningen av samtal med elever och åtgärdsprogram kan bli bättre och att vi lärare bör vara medvetna om att elever i behov av särskilt stöd kan var mindre vana att uttrycka sin egen åsikt.Item Vem bryr sig om vad de kan? En fallstudie bland nyanlända elever i förberedelseklasser om kulturmöten i matematikundervisningen(2011-09-23) Elmgren, Frida; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikSyfte: Syftet med studien var att undersöka hur nyanlända elevers språkliga och kulturella erfarenheter av matematik togs tillvara i matematikundervisningen i några förberedelseklasser. Stu-dien avsåg dels att belysa hur deras lärare arbetade med fokus på medvetenhet om språkliga och kulturella skillnader kopplat till matematiklärande. Den avsåg också att undersöka hur eleverna upplevde matematikundervisningen i Sverige. Fyra frågeställningar formulerades. Teori: Den empiriska delen av undersökningen bestod av fallstudier i förberedelseklasser. För att förstå och tolka empirin användes en matematikdidaktisk teori, ur ett interkulturellt och flerspråkigt perspektiv. Bakom syftet låg en önskan att undersöka hur en matematikdidaktisk teori, ur ett inter-kulturellt och flerspråkigt perspektiv kan fungera i praktiken. Till grund för detta teoretiska ramverk låg en sociokulturell syn på lärande. Studien hade en etnografiskt inspirerad forskningsansats. Metod: Vid matematikundervisningen var eleverna organiserade i fyra åldersblandade grupper om fyra till nio elever med olika modersmål. Undervisningen i två av matematikgrupperna, samt några morgonsamlingar i klasserna observerades vid fyra tillfällen. Tre elever i varje grupp och deras lärare intervjuades. Informella samtal fördes även med studiehandledarna som var närvarande under observationerna. Dokument som elevarbeten, tester och läroböcker i matematik analyserades. En triangulering av metoder användes alltså. Begreppet innebär att något betraktas ur flera synvinklar, vilket var avsikten i denna studie. Resultat: Grupperna var små och lärartätheten hög. De två lärarna som studerades hade behörighet att undervisa i matematik och svenska som andraspråk. Flera lärare var flerspråkiga och använde den kompetensen i undervisningen. Lärarna anpassade matematikundervisningen till varje elevs språkliga och kulturella bakgrund genom att översätta matematiska begrepp till modersmålet med hjälp av studiehandledare, kamrater, google översätt och lexikon. Medvetenheten om vilka språkliga och kulturella skillnader i matematiken som fanns var relativt låg, både hos elever och hos lärare, även om de visste att det fanns skillnader. Elevernas språkliga utveckling prioriterades före den matema-tiska utvecklingen. Lärarna bedömde den matematiska förmågan med hjälp av samtal med elever och föräldrar, diagnoser och studiehandledaren. Elever i behov av stöd i matematik fick stöd av läraren, men specialpedagogisk kompetens saknades. Tillgången till laborativt material och modern teknik var bristfällig. Lärarna använde ett språkutvecklande arbetssätt i matematikundervisningen. Klassrumsmiljön var tillåtande, rutiner och repetition användes genom lek och spel. Läraren använde sig av en språklig stöttning i närmaste utvecklingszonen genom en ständig kommunikation lärare-elev och elev-elev. Lärarna visade stor professionalism genom att lägga den kognitiva nivån på en individanpassad nivå, men konkretionsnivån kunde vara högre för eleverna i behov av särskilt stöd i matematik.