Browsing by Author "Ericsson, Linn"

Now showing 1 - 2 of 2

Bisats, fras eller samordning? En korpusbaserad studie av svenskans motsvarigheter till den franska verbkonstruktionen gérondif
(2011-10-25) Ericsson, Linn; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Den franska verbkonstruktionen gérondif, som är mycket vanlig i både tal- och skriftspråk, saknar direkta motsvarigheter i andra språk. För översättare från franska kan gérondif därför utgöra ett problem. Den här studien är en korpusbaserad undersökning av svenska motsvarigheter till den franska gérondif-konstruktionen. Korpusen som ligger till grund för studien är en svensk-fransk parallellkorpus, le Corpus Parallèle Suédois-Français, som har byggts upp vid Göteborgs universitet. Den består av tio svenska romaner och deras franska översättningar samt tio franska romaner och deras svenska översättningar. De tio första exemplen på gérondif i varje roman, dvs. totalt 200 exempel, har använts i undersökningen. Exemplen delades in i sju kategorier beroende på gérondif-konstruktionens betydelse, dvs. vilken relation den uttrycker i förhållande till meningens överordnade verb. Betydelserna som uttrycks i kategorierna är en samtidighet, en tidsmarkering eller relationen medel, orsak eller villkor. Kategorin samtidighet, med sina tre underkategorier, samlade flest exempel. Den näst största kategorin i undersökningen är den där gérondif-verbet uttrycker en tidsmarkering i förhållande till det överordnade verbet, och därefter följer kategorin där gérondif-konstruktionen uttrycker medel, orsak eller villkor. Slutligen finns det en kategori som innehåller de exempel som uttrycker både tid och medel/orsak beroende på tolkning. Undersökningen visar på tydliga mönster vad gäller svenska motsvarigheter till gérondif. De vanligaste svenska motsvarigheterna är samordning, bisats, preposi-tionsfras eller ett motsvarande svenskt verb. Dessa motsvarigheter varierar beroende på kategori, dvs. beroende på gérondif-konstruktionens betydelse i förhållande till det överordnade verbet.
Matrecept med personlig prägel. En av Nigella Lawsons kokböcker ur ett översättningsvetenskapligt perspektiv
(2010-09-29) Ericsson, Linn; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Översättning av kokböcker innebär översättning av kulturspecifika begrepp och företeelser. För att närmare undersöka olika översättningsmöjligheter av just sådana begrepp översatte jag delar av kokboken Nigella Express: Good Fast Food av den engelska kocken Nigella Lawson. Valet av författare medförde att stilistiskt intressanta översättningsfrågor, som stilfigurer och personlig stil, också kunde undersökas. Efter att ha översatt själv jämförde jag min översättning med den befintliga, svenska översättningen av kokboken, Nigella Express: gott och snabbt (översättning av Erland Törngren och Kerstin Törngren Lind). I den delen av undersökningen utgick jag från de områden där jag stött på problem: stilfigurer, personlig stil, översättningsmöjligheter av cook samt kulturella skillnader inom matlagningsområdet. Resultatet av studien är att Nigellas speciella stil inte går att normalisera, som vissa teoretiker anser, eftersom den är avgörande för boken som helhet. Därför bör den översättas så att samma effekt skapas. Termen cook står för ett brett begrepp och kan ha olika betydelser, beroende på den språkliga omgivningen. Kulturella skillnader i matrecept bör anpassas till målspråksläsaren, eftersom texten i första hand är en brukstext. Jämförelsen mellan översättningarna visade att jag och de andra översättarna tänkt på liknande sätt i samtliga situationer, även om vi ibland löst problemen olika. Resultatet är ändå att kokbokens praktiska delar, alltså recepten, måste anpassas till den nya läsaren, medan de stilistiska greppen i så stor utsträckning som möjligt bör bevaras även i översättningen.