Browsing by Author "Eriksson, Cecilia"

Now showing 1 - 4 of 4

Att göra rätt från början
(2024-04-08) Eriksson, Cecilia; Jansson, Marina; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Stickrelaterade procedurer är vanligt förekommande inom pediatrisk sjukvård. Barn uppger att det är en av de mest skrämmande och smärtsamma upplevelserna på sjukhus. Rädslan och oron förekommer i alla åldrar och beskrivs följa med upp i vuxen ålder. Barns negativa erfarenheter från en stickrelaterad procedur kan också leda till att en rädsla för vården utvecklas. För att en stickrelaterad procedur ska ske så smärt och orosfritt som möjligt kan olika omvårdnadsåtgärder användas. Specialistsjuksköterskan har ett särskilt ansvar i att hantera dessa omvårdnadsåtgärder och behöver individanpassa dessa efter barnet vilket kräver kunskap om barnets kognitiva utveckling och hur ett barn ska känna sig delaktig. Genom att beskriva barns upplevelser av dessa omvårdnadsåtgärder avser uppsatsen bidra med kunskap om hur vården kan förbättras och undvika stickrädsla och långvariga psykologiska konsekvenser. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av smärtlindrande omvårdnadsåtgärder i samband med stickrelaterade procedurer på sjukhus. Metod: Systematisk litteraturstudie med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom som påverkar barns upplevelser av smärtlindrande omvårdnadsåtgärder i samband med stickrelaterade procedurer; ”Barncentrerad vårdkontext”, ”Betydelsen av relationer och interaktioner” och ”Göra det rätt från början”. Resultatet visar både negativa och positiva upplevelser, där teknisk utrustning, vårdmiljö, farmakologi, fysiskt och emotionellt närvarande närstående, sjuksköterskans yrkesskicklighet, nålens utseende, trygghet, information, förberedelser, stöd, delaktighet, distraktion, fasthållning, upprepade stick, belöning och långvariga konsekvenser av misslyckade omvårdnadsåtgärder beskrivs. Slutsats: Resultatet visar på vikten av att anpassa vården efter varje unikt barn och inte använda sig av generella strategier. Barnkompetens är viktigt samt att göra rätt från början, detta då misslyckaden kan få långvariga psykologiska konsekvenser för barnet.
En kartläggning av vegetarisk mat i skolan
(2015-08-10) Eriksson, Cecilia; Molin, Emelie; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Syftet med studien är att kartlägga serveringen av vegetarisk skolmat i Sverige. För att undersöka detta användes en kvantitativ tvärsnittsdesign baserad på enkäter som skickades ut till en beslutsfattare för skolmåltiden i varje svensk kommun. Tidigare forskning visar på många fördelar för både hälsan och miljön med att äta vegetarisk kost och med tanke på att det serveras drygt en miljon skolmåltider varje år kan en ökad servering av vegetarisk skolmat göra stor skillnad. Resultatet visar att det finns en stor valfrihet runt om i landets skolor när det kommer till skollunch. Tre av fyra respondenter uppger att de serverar minst två måltidsalternativ varje dag. Över 60 procent säger sig också servera minst ett vegetariskt alternativ dagligen och nästan lika många uppger att de inte kräver någon blankett från de elever som önskar äta vegetarisk skollunch. Vid jämförelser av länens genomsnitt framgår det att länen omkring Stockholm serverar mest vegetarisk mat tillgängligt för alla, samtidigt som det inte heller kräver någon blankett från de elever som önskar äta vegetarisk skolmat. Av 290 utskickande enkäter inkom 63,4 procent. Bortfallet var också någorlunda jämnt fördelat över landet, vilket ökar studiens tillförlitlighet. I sin helhet visar studien att det serveras en hel del vegetarisk mat i våra svenska skolor, vilket bådar gott för framtida kostvanor med tanke på både hälsa och miljö.
Planning from visions: An investigation of the future of Gamlestaden
(2018-08-09) Eriksson, Cecilia; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
This study concerns the vision regarding construction in Gamlestaden. During the last century the urban district Gamlestaden in Gothenburg, Sweden, has been regarded as a node for the industry that came to define the city. However, the area is now facing large-scale construction, shifting the focus from industry to metropolitan. The vision for the foreseeable future includes a new travel centre which will contain a library, a shopping precinct, and a hotel. 3000 new flats are to double the inhabitants in the area. As visions have become an influential part of modern urban planning, it is an interesting concept to study. The vision for Gamlestaden is particularly interesting due to stakeholders’ variations regarding how the vision will affect the area. This study aims to investigate what parts of the vision are enhanced through different actors in the area. Through qualitative methods, interviews with inhabitants, business owners and planners have been conducted regarding the vision for Gamlestaden. What components are characterising it, and what spatial implications the vision could result in. Through a content analysis certain attributes in the vision have been found, these have made some discrepancies regarding the vision for Gamlestaden visible. Among them, the history characterising the area indicates a conflict of discourse between actors and thus a complicated situation. In addition, many inhabitants are unaware of construction. The study reveals components such as communication, movement and history as emphasised elements in the vision. Although visions are abstract and the planning has not been implemented yet we can hint a twofoldness coming to influence the future in Gamlestaden.
SOM ATT SOLA SIG PÅ EN DANSBANA - En jämförande studie av offentlig sektors employer branding kopplat till direktörsrekrytering och externt rykte
(2015-11-17) Eriksson, Cecilia; Mattsson, Moa; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HR-praktiker i offentlig sektor behandlar den paradox de kan ställas inför, där det å ena sidan innebär att attrahera tjänstemän med höga fallskärmsavtal, vilka är finansierade utav skattepengar. Samtidigt arbetar HR-praktiker å andra sidan för ett attraktivt varumärke mot övriga medborgare, vilket kan påverkas negativt av bevakning från media rörande fallskärmsavtalen. Syftet är vidare att göra en jämförelse mellan Göteborgs Stad och Stockholms Stad i deras arbete med denna fråga. Teori: För att agera som en konkurrenskraftig och attraktiv organisation krävs att organisationen arbetar med sitt employer brand (Dyhre och Parment, 2013). Detta gäller inte minst inom offentlig sektor som traditionellt sett inte varit aktiva i att skapa ett starkt employer brand samt att privata aktörer i allt större utsträckning etablerar sig på marknader som förr endast erbjöds inom offentlig sektor och därmed skapar ytterligare konkurrens för offentlig sektor (Minchington, 2006). Barrow och Mosleys (2005) ‘The employer brand mix’ fungerar i uppsatsen som en del i det teoretiska ramverket med tolv olika områden för en organisation att arbeta med för att stärka sitt employer brand på både strategisk och operativ nivå. ‘Identitet-, profil- och imagemodellen’ (Dyhre & Parment 2013; Larsson, 2008; Holm, 2004) bidrar med en annan synvinkel vad gäller employer branding och visar på vikten av att organisationen klarar av att få ledningens, omvärldens och medarbetarnas uppfattningar om organisationen att överlappa varandra och därmed stärka organisationens Employer Value Proposition (EVP), vilket är ett mått på hur starkt medarbetarlöftet är. Metod: Studien är en komparativ flerfallsstudie utav två jämnstora organisationer inom offentlig sektor med liknande bakgrund gällande medias exponering. Under studieförloppet har en abduktiv metod nyttjats och åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts utifrån ett målinriktat urval. Resultat: Organisationerna skiljer sig relativt lite åt i allmänhet. Den stora skillnaden är hur stor inverkan politiken har på deras arbete. Varken HR-praktiker i Göteborgs Stad eller Stockholms Stad framhåller att den paradox som beskrivs i uppsatsen påverkar deras arbete. Dock beskriver både Göteborgs Stad och Stockholms Stad en problematik vad gäller båda delarnas av paradoxen. Varken Göteborgs Stad eller Stockholms Stad bedriver något specifikt employer branding-arbete riktat mot målgruppen blivande direktörer och förvaltningschefer, men det framkommer emellertid en oro gällande konkurrenskraften hos villkoren för direktörer och förvaltningschefer jämfört med marknaden. Både i Göteborgs Stad och i Stockholms Stad upplevs samtidigt den andra sidan av paradoxen, vilken handlar om negativ medial uppmärksamhets påverkan på medborgarna, som problematisk och många gånger onyanserad och oriktig, men däremot ges sällan någon motbild mot medias framställning vilket kan försämra organisationens externa rykte.