Browsing by Author "Eriksson, Elin"

Now showing 1 - 9 of 9

Barn i behov av stöd och anpassning. Förskollärarnas syn på odiagnostiserade barn i behov av stöd och anpassning.
(2022) Eriksson, Elin; Høvring Olausson, Ida; Lekvall, Towa
Intentionen med studien är att lyfta tillvägagångssätten med barn i behov av stöd och anpassningar i förskolans verksamhet utan ett fokus på diagnostiserade barn. Vid utformning av studiens forskningsområde framkom det att ämnet är relativt outforskat efter år 2010 och därför ansågs det av stor vikt att undersöka om. Studien tillämpar åtta förskollärares reflektioner av intervjufrågorna som konstruerats utifrån frågeställningarna: Hur definierar förskollärarna vilka barn som är i behov av stöd och anpassning? Hur resonerar förskollärarna kring odiagnostiserade barn i behov av stöd och anpassning i vardagen? Hur resonerar förskollärarna kring disposition av tid i vardagen för att på bästa sätt anpassa för de barn som är i behov av stöttning? Studien redovisar den fenomenografiska teorins betydelse och bearbetar intervjuerna utifrån en fenomenografisk analysmetod. I resultatet framgick det att respondenternas definition av barn som är i behov av stöd och anpassning är barn som har olika problematik i vardagliga situationer samt att behoven kan variera mellan situationer. Det lyfts också att de barn som är i behov mer ofta är odiagnostiserade barn och att det finns en problematik med att förskollärarna inte får den stöttning eller kompetens de behöver för att stötta alla barnen i verksamheten. I diskussionen blir gränssättning ett tydligt utfallsrum där förskollärarna hade olika uppfattningar om vart gränsen går för barn i behov av stöd. De mest signifikanta utfallsrummen som förskollärarna även belyste kring hur de anpassar verksamheten för barn i behov av stöd var blanda annat att dela upp barngruppen, vara tydlig med struktur, rutiner och planering. Förskollärarna lyfte fram betydelsen av att använda sig av indirekt och direkt stöd i de vardagliga situationerna. De poängterade även vikten av att ha kortvariga samlingar samt att ge barnen tid till att hantera de olika vardagliga situationerna.
Belöningssystem i kunskapsintensiv myndighet –En fallstudie av Kronofogdemyndigheten i Borås
(2016-06-08) Eriksson, Elin; Jonsson, Evelinn; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Styrning i offentlig sektor är ett debatterat ämne, där diskussionen om New Public Management har inneburit att myndighetsstyrning blir mer influerat av styrning i privat verksamhet. En sådan styrning blir mer påverkad av medarbetares uppfattning, och det blir av den anledningen extra viktigt för myndigheter att vid användande av belöningssystem som styrverktyg dels ta hänsyn till uppfattningen, men också att ta hänsyn till de begränsningar och möjligheter till motivation som förekommer i den organisationsform som verksamheten har. Syfte: Syftet med undersökningen är att få insikt i vilka potentiella möjligheter och begränsningar som uppstår i en kunskapsintensiv myndighets arbete mot att motivera medarbetare genom eventuella belöningssystem, och hur detta uppfattas av medarbetarna. Denna studie hoppas kunna bidra till en ökad förståelse kring vikten av medarbetares uppfattning och ge en klarare bild över motivationssituationen idag. Förhoppningen är även att kunna ge ett underlag för fortsatt utveckling inom myndigheten. Avgränsningar: Studien avgränsar sig till att undersöka en statlig myndighet där det är Kronofogdemyndigheten som har undersökts. Inom Kronofogdemyndigheten har studien gjorts på kontoret i Borås. Rapporten undersöker belöningssystem inom området ekonomistyrning. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ metod då semistrukturerade intervjuer har utförts. Undersökningen är av fallstudieform, och både primär och sekundär data har använts. Resultat och slutsatser: Det finns flertalet möjligheter och begränsningar till motivation på Kronofogdemyndigheten, där en begränsning är att myndighetsutformningen kan tänkas hämma den flexibilitet som behövs i en kunskapsintensiv organisation. En möjlighet däremot är att medarbetare på Kronofogdemyndigheten motiveras till stor del av inre motivation. Detta skulle dock kunna innebära att belöningar inte ger avsedd motivationseffekt. Per definition finns det inte några belöningssystem i Kronofogdemyndigheten, där en anledning till avsaknandet av det skulle kunna vara att det finns en stark tro på medarbetarnas inre motivationskraft. Medarbetares uppfattning visar ha en väsentlig påverkan på hur man ser på eventuella belöningar och belöningssystem, samt hur man påverkas av eventuella möjligheter och begränsningar till motivation. Förslag till fortsatt forskning: Ett relevant område att undersöka vidare hade varit att se om den inre motivationen som förekommer hos medarbetarna skulle kunna vara ett styrproblem för myndigheten. Ett annat område som hade kunnat ge en godare syn på motivation i myndigheten hade varit att undersöka hur fler karriärsteg hade påverkat medarbetarna motivationsmässigt.
Global Codes and Local Conduct Corporate Codes of Conduct and the Roles, Collaboration and Relationship between Local Labor Actors in Indonesia
(2011-08-15) Eriksson, Elin; Winberg, Johanna; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Existing research points both to the importance of local actors’ participation in the development and implementation of private regulation of workers’ rights (such as codes of conduct) and to the need for cooperation between unions and non-governmental organizations (NGOs). However, there is limited previous empirical research into the role of local actors in private regulation and previous research also shows that the collaboration and relationship between unions and NGOs can be rather complicated. To address these gaps, this study examines local unions’ and NGOs’ views on codes of conduct (CoC) as a tool to enforce workers’ rights within the Indonesian garment industry. The study also explores the roles of, as well as the collaboration and relationship between, Indonesian unions and NGOs. Through a qualitative Minor Field Study in Indonesia, fifteen interviews with local unionists and NGO activists were conducted. Our findings show that unions and NGOs view CoC positively as an alternative instrument to improve working conditions. However, both groups also identify several shortcomings of CoC, such as CoC lacking local adaptation and legal enforcement. As a consequence, local actors and international companies have started to collaborate in a new way (called the Play Fair Alliance) to address workers’ rights issues through legally binding protocols. Furthermore, on the basis of our findings, we have added to existing literature into union-NGO collaboration by developing a typology of the main roles of unions and NGOs in Indonesia. This systematization reveals three areas where both unions and NGOs claim to have a role, also being the areas in which unions as well as NGOs state that they meet to collaborate. Finally, our findings point at the union-NGO relationship being characterized by great ambiguity, resulting from an unclear role division as a consequence of the specific historical circumstances of the Indonesian labor movement.
How to balance the B's and C's. A case study on how business-to-business companies can increase derived demand
(2012-03-02) Skönnegård, Pierre; Hedman, Victoria; Eriksson, Elin; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverk; Göteborg University/HDK - School of Design and Crafts
Background Today, business-to-business companies are becoming increasingly consumer-driven, wanting to increase derived demand from their end-consumers. In this master thesis we set out to find tendencies that occur in business-to-business companies and turn them into tactical suggestions for companies to use in trying to increase derived demand. The thesis is based on a case study done at the business-to-business company ASSA OEM. Most business-to-business marketing textbooks define derived demand, explain how it complicates demand forecasting, and argue that business marketers should look at both their immediate customers and the downstream markets served by them. However, they fail to go beyond general observations and offer insight into the consequences of derived demand, the managerial challenges it causes and solutions to deal with them. Information was gathered through a combination of literature studies, workshops and interviews with employees from our case company. We also interviewed actors from within the case company's supply chain, its potential customers and end-consumers. Result Today, business-to-business companies want to increase derived demand from their end-consumers. However, creating derived demand means thinking and collaborating in new ways within the supply chain and with outside actors. Companies are often apprehensive when it comes to collaborating with customers. This is because they are concerned of other customers within the supply chain getting upset and feeling like the collaboration partner is a favoured customer. Research also shows that end-consumers do not know enough about the product to fully understand what to ask for at the time of purchase. In our result we give tactical suggestions based on a number of discoveries that we have made, as for how our case company can work with increasing derived demand. Conclusions The thesis contributes to the theoretical field of business-to-business marketing and strategy implementation in that we give tactical suggestions, grounded in strategic knowledge, as to how business-to-business companies can work wih creating derived demand. We also give suggestions on how to implement the tactical suggestions.
En kartläggning av den upplevda påverkan av menstruationscykeln på prestationsförmågan hos kvinnliga elitfotbollsspelare
(2018-01-22) Eriksson, Elin; Muregård, Louise; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund: Forskningen om menstruationens påverkan på prestation vid idrottsutövande är begränsad. Det finns resultat som tyder på att kvinnors prestationer påverkas fysiskt och psykiskt beroende på vart i menstruationscykeln kvinnan befinner sig. Mer kunskap skulle kunna ge ökad förståelse kring ämnet och skapa förutsättningar för prestationer, rehabilitering samt förebygga skador. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och hur menstruationscykeln påverkade elitfotbollsspelare i sitt prestationsutövande. Vidare syftade studien till att ta reda på om det fanns skillnader i upplevelse, fysiskt och psykiskt, i prestationer om kvinnorna använde hormonpreparat eller ej. Författarna önskade även få en bild av om det pratades kring menstruation och tillhörande problem inom de tränings-och tävlingssammanhang dessa kvinnor var aktiva. Metod: Studien utfördes med kvantitativ metod genom en enkätstudie, vilken var ändamålsenligt konstruerad för studien. Fotbollsspelare i Damallsvenskan tillfrågades att del ta. SPSS användes för att tolka resultatdata. Resultat: 53 personer deltog i studien. Majoriteten av deltagarna var antingen inte påverkade eller medvetna om hur deras menstruationscykel påverkade dem i fysiska och psykiska faktorer. Flertalet av deltagarna som hade en uppfattning rapporterade att deras menstruationscykel påverkade dem negativt, framför allt under menstruationsfasen. 5,8 % svarade att lagansvariga hade reflektioner kring sina spelares menstruationscykler och eventuella problem. Ingen signifikant skillnad sågs mellan de som använde eller inte använde hormonpreparat gällande fysiska och psykiska faktorer. Konklusion: Många kvinnor i damallsvenskan saknar uppfattning om hur deras menstruationscykel eventuellt påverkar dem i deras prestation. Det förekommer en liten eller inte alls existerande diskussion rörande menstruation i de medverkande spelarnas lag.
Primärt, för vem? – En kvalitativ studie om Primärvården Göteborgs personaltidning
(2011-09-15) Bäcklund, Sara; Eriksson, Elin; Jansson, Julia; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism, Media and Communication
Titel: Primärt, för vem? – En kvalitativ studie om Primärvården Göteborgs personaltidning Författare: Sara Bäcklund, Elin Eriksson & Julia Jansson Uppdragsgivare: Primärvården Göteborg Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Jan Strid Antal ord och sidor: 18 712 ord och 59 sidor Syfte: Att förstå vad personalen tycker om personaltidningen Primärt och vad de anser skulle gå förlorat vid en eventuell nedläggning Metodval: Fyra fokusgrupper med 13 deltagare från Primärvården Göteborgs organisation Huvudresultat: Primärt bör enligt våra svarspersoner förändras innehållsmässigt då tidningen i dagsläget inte uppfyller deras krav. Personalen efterfrågar debatt och vardagsskildringar som belyser både positiva och negativa händelser. De framhåller även att tidningens yttre form bör spegla organisationen, vilket de inte tycker att den gör i dagsläget. De anställda anser att tidningen sammansvetsar och informerar organisationen. De framhåller dock att tidningens distribution och utgivningstakt bör förbättras. Synen på hur distributionen ska gå till varierar. Vissa vill ha Primärt utlagd i gemensamma utrymmen, andra i de personliga facken och någon enstaka person vill ha den hemskickad. Om tidningen läggs ner skulle personalen sakna den arbetsplatsöverskridande informationen, även om de omedelbart inte skulle uppmärksamma tidningens försvinnande. De flesta deltagarna såg det som en förlust om allt innehåll i Primärt skulle försvinna från pappersformatet. De anställda menar att intranätet och personaltidningen skulle kunna komplettera varandra. Intranätet skulle kunna erbjuda aktuell information och tidningen mer djupgående innehåll.
Stockholm+40: Partnership Forum for Sustainable Development – Scientific Background report on Sustainable Innovations, Production and Lifestyles
(Commissioned by the Government of Sweden, Ministry of Environment, this report has been written by Anders Ekbom at The Centre for Environment and Sustainability, GMV, in Gothenburg, at University of Gothenburg and Chalmers University of Technology, and Elin Eriksson and Peringe Grennfelt at IVL Swedish Environmental Research Institute., 2012-04-18) Eriksson, Elin; Ekbom, Anders; Grennfelt, Peringe; The Centre for Environment and Sustainability, GMV at University of Gothenburg and Chalmers University of Technology and IVL Swedish Environmental Research Institute
SVERIGES MEST HÅLLBARA LIVSMEDELSKEDJA - JA TACK! - En jämförande kritisk retorikanalys av hur Coop och Lidl kommunicerar sitt miljöfokuserade CSR-arbete
(2021-07-01) Eklöf, Lisa; Eriksson, Elin; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism Media and Communication
Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och jämföra livsmedelskedjorna Coop och Lidls retorik kopplat till miljöfokuserad CSR-kommunikation som används på de egna webbplatserna och det sociala mediet Instagram. Teori: Corporate Social Responsibility, varumärkeskommunikation, retorik, legitimitet Metod: Kritisk retorikanalys Material: Texter om hållbarhet och miljö på hemsidorna och fyra inlägg från respektive företagens nationella Instagramkonto. Resultat: Båda företagen uttrycker explicit att man vill vara Sveriges mest hållbara livsmedelskedja och därmed att varumärket ska förknippas med hållbarhet och ansvar. Coops varumärke kan sägas förknippas med begrepp som förtroendeingivande, kunniga och initiativtagande genom att de erbjuder tjänster som ska förenkla konsumenternas inköp och ge en transparens kring hela sortimentet. Lidl lägger större vikt på att informera om den egna verksamhetens klimatkompensation för att kunna fortsätta hålla låga priser. Detta gör att Lidls varumärke kan sägas underlätta för konsumenter som vill hålla nere på inköpskostnaderna, men ändå vill känna att man handlar hållbart. Coop och Lidl har olika legitimitetbehov, men använder till stor del samma legtimitetsstrategier för att uppnå önskat resultat. Coop behöver legitimera att man faktiskt utför det hållbarhetsarbete man länge velat förknippas med, medan Lidls största legitimitetssbehov är att visa att man bedriver en hållbar verksamhet, vilket ger dem möjlighet att fortsätta kunna erbjuda låga priser.
Vad påverkar utvecklingen av barns kommunikation?
(2020) Fallenius, Sophie; Fetsi, Nicki; Eriksson, Elin
I all tid har kommunikation varit det som hållit ihop världen och fått utvecklingen att gå framåt. Men hur börjar det? Anledningen till att vi intresserar oss för det här grundar sig i att vi har noterat att det finns skillnader i flickors och pojkars verbala kommunikationsutveckling. Det här i sin tur inspirerade oss till att ta reda på mer fakta kring hur det kommer sig. Vi valde att utgå från två frågeställningar, vilka löd: på vilket sätt spelar genus roll för hur barn lär sig verbal kommunikation? samt vilka övriga faktorer påverkar barnens verbala kommunikationsinlärning? för att kunna ge ett så uttömmande svar som möjligt. Den metod vi valde att använda oss av för att undersöka vilket sätt genus och eventuella övriga faktorer spelar roll för hur barn lär sig verbal kommunikation blev en översiktsstudie, då det redan fanns en uppsjö av tidigare forskning. Syftet med den här studien blev således att bidra med mer sammanställd forskning för att underlätta för yrkesverksamma och intresserade. Dessutom vill vi öppna upp ögonen för de verksamma inom förskolan hur forskningsläget ser ut, och därigenom ge dem möjlighet att motverka det resultat studien uppvisar. Vi har grundat vår översiktsstudie på 19 artiklar som är utgivna mellan 1978–2018. Resultatet i vår studie visar att flickor är snabbare än pojkar när det kommer till att lära sig verbal kommunikation, och att exempelvis vårdnadshavarnas utbildningsnivå har en inverkan på densamma. En annan faktor som bidrar till skillnaderna är vilka lekar barnen väljer att leka samt vilka leksaker som involveras. Likaså förskolans verksamhet och personal påverkar hur barnen utvecklar sin verbala kommunikation, även om den mesta av forskningen tyder på att den största skillnaden finns i hjärnans konstruktion.