Repository logo
Communities & Collections
All of DSpace
  • English
  • العربية
  • বাংলা
  • Català
  • Čeština
  • Deutsch
  • Ελληνικά
  • Español
  • Suomi
  • Français
  • Gàidhlig
  • हिंदी
  • Magyar
  • Italiano
  • Қазақ
  • Latviešu
  • Nederlands
  • Polski
  • Português
  • Português do Brasil
  • Srpski (lat)
  • Српски
  • Svenska
  • Türkçe
  • Yкраї́нська
  • Tiếng Việt
Log In
New user? Click here to register. Have you forgotten your password?
  1. Home
  2. Browse by Author

Browsing by Author "Eriksson, Elisabeth"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • Results Per Page
  • Sort Options
  • No Thumbnail Available
    Item
    ”Att lämna den teoretiska textboken till förmån för den riktiga världen”. Lärare och medier i undervisningen
    (2012-09-03) Andersson, Fredrik; Eriksson, Elisabeth; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism, Media and Communication
    Titel: ”Att lämna den teoretiska textboken till förmån för den riktiga världen” - Lärare och medier i undervisningen Författare: Fredrik Andersson & Elisabeth Eriksson Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommuniksation, JMG Kurs: Mk1500, examensarbete Termin: Vårterminen 2012 Uppdragsgivare: LUN, Annika Bergström Handledare: Jan Strid Syfte: Att undersöka lärares beskrivning gällande sina arbetssätt om, för och med medier samt motiven till dessa. Metod: Kvalitativa/kvantativa mailenkätintervjuer av lärare som arbetar med medier i undervisningen. Material: Mailenkäter Nyckelord: Medier, Media Literacy, Media Education, Mediepedagogik, IKT, Digital kompetens, Metodik, Pedagogik, Didaktik, Styrdokument, Lärare Antal ord: 19.939 + Abstract, Executive summary samt Bilagor Huvudresultat: De tillfrågade lärarna i vår undersökning använder både aktivt och entusiastiskt medier i sin undervisning. Användningsområdena är många och personligt utarbetade och anpassade till lärarnas eget arbetsätt. Samtliga mediekategorier används av ett par av lärarna, medan kategorier som TV, filmer och andra rörliga bildmedier används av alla de tillfrågade lärarna. Det arbetssätt som är vanligast är att man arbetar med medier, det vill säga använder medier som ett verktyg. De lärare som undervisar om medier, mediers form, innehåll och förutsättningar ur ett källkritiskt perspektiv, är de som har detta tydligt angivet i styrdokumenten för respektive kurs, lärare i språk, samhällskunskap och medierelaterade kurser. Medielärare arbetar även i störst utsträckning med att utbilda sina elever för medier, med andra ord medieproduktion, lära eleverna olika redigeringsprogram m.m. med avsikt att lära för ett framtida arbete inom medier. Ingen av lärarna i undersökningen nämner någon konkret inlärningsteori som de baserar sin undervisning på men det framgår att de ändå använder pedagogiska metoder i sin undervisning. De motiverar användandet av medier med att det medför många pedagogiska fördelar. Få av lärarna nämner styrdokumenten i sin motivering men det som sägs går att koppla till styrdokumenten, både de ämnesövergripande och de ämnesspecifika.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Samtalsinteraktion vid Huntingtons sjukdom – En jämförelse mellan närståendes uppfattning och samtalsanalys
    (2011-09-20) Eriksson, Elisabeth; Petersson, Kerstin; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
    The purpose was to investigate how conversational interaction is pragmatically affected in Huntington’s disease; whether this can be assessed by means of a questionnaire completed by a close partner and how the close partners consider communicative ability has changed since the onset of illness. Three dyads, consisting of a person with Huntington’s disease and a conversational partner were involved. Conversations were analyzed with respect to the parameters in the questionnaire and through Activity Based Communication Analysis. The results showed word finding difficulties, impaired turn taking, feedback and body language, repair, articulation and prosody. Agreement between communication analysis and the close partner report varied between 54-65 %. The close partners considered communicative initiative, articulation, turn taking and sentence intonation as much changed. The results indicate that communicative interaction is pragmatically affected; that this can be illustrated by close partner reports and that the close partners report a deterioration of communicative ability.

DSpace software copyright © 2002-2025 LYRASIS

  • Privacy policy
  • End User Agreement
  • Send Feedback