Browsing by Author "Eriksson, Emelie"

Now showing 1 - 5 of 5

Arbetstid och stress – Lärarnas syn på sin arbetssituation
(2013) Eriksson, Emelie; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syftet är att beskriva vad lärarna anser om sin arbetssituation gällande arbetstiden, samt undersöka om lärare känner sig stressade i sitt yrke. Utifrån det också ta reda på vad man som lärare kan göra för att underlätta sin arbetssituation rörande arbetstiden. En bättre förståelse för hur lärarnas arbetstid fungerar. I ett vidare sammanhang syftar uppsatsen till att ge lärare en mer realistisk tidsram för sina didaktiska uppgifter. Frågorna som ställs i uppsatsen är vad lärare anser om sin arbetssituation gällande arbetstiden samt vad man som lärare kan göra för att underlätta sin arbetssituation utifrån arbetstiden. En annan fråga är om lärarna anser sig stressade i sitt yrke. För att ta reda på ovanstående så har jag använt mig mestadels av en enkätundersökning, samt tagit del av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbunds riktlinjer gällande arbetstiden. Resultatet av undersökningen visar att lärare är stressade, och prioriterar bort sig själva. De anser att de inte hinner med sina arbetsuppgifter och att det är för mycket dokumentation och administration med mera som tar fokus från undervisningen. Dock så har lärarna en positiv känsla inför sitt yrke. Lärarna anser även att det är viktigt att ha bra fungerande arbetslag/kollegor, där man kan finna glädje och stöd. Lärarna har idéer på hur de kan avlastas, vid bland annat arbetstoppar. Lärarna väljer att prioritera bort egen utveckling när de har mycket att göra. De väljer bort det som kan hjälpa dem att utvecklas och lindra deras stress. Dock visar de även att de sätter eleven i första rummet.
Ensamhetsupplevelsen hos äldre personer - en begreppsanalys
(2014-02-21) Eriksson, Emelie; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Ensamhet är ett vanligt men komplext begrepp som består av flera olika dimensioner. Ensamhet kan innebära och skapa lidande för den enskilde personen men det finns emellanåt även ett behov av att vara ensam och en del personer som lever ensamma kan uppleva en gemenskap med tillvaron i sig själv. Syfte: Att förtydliga begreppet ensamhet och dess komplexitet med inriktning på upplevelsen av ensamhet hos äldre personer. Metod: Walker och Avants (2005) modell för begreppsanalys. Resultat: De definierande attribut som analysen ledde fram till var att ensamhetsupplevelsen hos äldre personer är: en subjektiv och unik upplevelse; positiv eller negativ och varierar i intensitet; starkt knuten till samhörighet och relationer med andra personer; Kopplad till förlust och saknad av enstaka eller flera faktorer såsom meningsfulla interaktioner, samhörighet, fysiska förmågor, arbete, respekt, hälsa och livskvalité. Attributen var också nära knutna till sina förutsättningar och konsekvenser. För att klargöra begreppet ytterligare skapades modellfall, gränsfall och motsatsfall. I resultatdiskussionen presenteras begreppets empiriska referenter. Slutsats: Genom att förtydliga begreppets essens med inriktning på äldre personers upplevelse är förhoppningen att denna begreppsanalys kan stödja vårdpersonalen i att söka efter förståelse för äldre personers upplevelse av ensamhet och uppmärksamma dess komplexitet.
Familj ur ett omvårdsperspektiv - en begreppsanalys.
(2010-05-03T09:09:45Z) Eriksson, Emelie; Hansson, Christina; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Under sjuksköterskeutbildning har diskussioner kring familjen och dess roll inom vården förts. Familjen har dock för oss förblivit ett diffust begrepp eftersom vi saknat en tydlig definition på vad en familj är. Vårt syfte blev därför att klargöra begreppet familj och dess komplexitet ur ett omvårdnadsperspektiv samt att studera familjebegreppet inom barnsjukvården. Inriktningen mot barnsjukvård gjordes då vi uppfattat familjen som central där. För att uppnå vårt syfte valdes en begreppsanalysmodell av Walker och Avant. Valda omvårdnadsteorietiker gav en teoretisk förankring och en tidigare genomförd begreppsanalys av familj redovisades för att påvisa begreppets tidigare forskning. Vidare utfördes en lexikal och en litterär analys för att klargöra begreppet och dess komplexitet. Vetenskapliga artiklar söktes på PubMed samt genom manuella sökningar. Attributen vi kom fram till utifrån vår lexikala och litterära analys var följande; en familj är en grupp som definieras som familj av minst en individ i gruppen, i en familj sker inbördes påverkan mellan medlemmarna, i en familj finns samhörighet i någon form som ofta består av barn, biologiska band, gemensamt hushåll eller boende och/eller lever i äktenskap och en familj förändras med tiden. Attributen var i sin tur nära sammankopplade till begreppets förutsättningar: existens av två eller fler potentiella familjemedlemmar, kontakt, interaktion och ett behov av samhörighet hos de potentiella familjemedlemmarna, att tid existerar samt konsekvenser: familjer kan se olika ut utifrån olika familjemedlemmars uppfattning, kan leda till många olika saker: hälsa, ohälsa, trygghet, rädsla med mera, ett band mellan medlemmarna samt förändringar i familjens konstellation och/eller roll/funktion. För att förtydliga begreppet skapades ett modellfall, ett motsatsfall, ett gränsfall samt ett ogiltigt fall. I diskussionen kopplades våra tankar, resultatet, de tidigare nämnda omvårdnadsteoretikerna samt den tidigare begreppsanalysen ihop för att öka förståelsen för begreppet i sin helhet. Diskussionens avslutande del behandlar begreppets empiriska referenter.
”När det handlar om prioriteringar drar vi alltid det kortaste strået liksom”
(2023-10-23) Eriksson, Emelie; Ståhl Thulin, Martina; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med den här studien var att undersöka hur fritidsläraren ser på sin yrkesroll, samt hur samverkan ser ut mellan fritidsläraren och övriga lärarkategorier. Studien har även berört hur och om fritidsläraren prioriteras i sin yrkesroll av skolledningen samt i kollegiet. Genom kvalitativ metod har vi intervjuat sex utbildade fritidslärare. För att bearbeta resultatet har vi använt oss av tematisk analys. Resultatet visade på både likheter och skillnader, men det som var gemensamt för de flesta var att informanterna kämpar dagligen för sin yrkesroll. Ytterligare ett resultat som är anmärkningsvärt är att samverkan ser väldigt olika ut från skola till skola. I och med detta kan vår studie ses som relevant för att väcka nya och befintliga perspektiv på yrkesrollen och dess profession.
Polarization in sustainability? The explanatory power of concern and left-right placement on environmentally significant behaviors among Swedes
(2021-01-27) Eriksson, Emelie; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political Science
Environmentally significant behavior is becoming an increasingly relevant topic in environmentally focused research, which aims to explain why people adopt these behaviors and thus understand how sustainability can be promoted. A long-held perception of environmental behavior is that it is more commonly occurring among “leftists” because they have been shown to exhibit higher levels of environmental concern. Concern has, however, widely been deemed insufficient as a predictor of environmentally significant behavior. In this study, a series of linear regressions are conducted using data from the SOM (2018) National survey, to determine how polarized environmental behavior is among the Swedish public and to what extent left-right placement predicts this behavior. This by comparing the explanatory power of left-right placement and two forms of environmental concern on recycling and consumption habits. I also study differences in environmental concern between people on the left and the right and find that rightists express higher levels of concern for environmental destruction than for climate change. My main finding is that left-right placement has a weaker relationship with environmentally significant behaviors than environmental concern, and that the correlation between left-right placement and recycling behavior, specifically, is virtually nonexistent. This study therefore contradicts previous studies linking left-right placement to environmentally significant behavior. I theorize that this could indicate the presence of a more widespread norm surrounding recycling and propose that future research explore this further.