Browsing by Author "Eriksson, Frida"

Now showing 1 - 4 of 4

Att dela ledarskap - En kvalitativ fallstudie om delat ledarskap och personalansvar i matrisorganisationer
(2013-11-12) Vesterlund, Anna; Eriksson, Frida; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syftet med studien är att utröna vilka konsekvenser det får för individer att arbeta i en matrisorganisation ur ett delat ledarskapsperspektiv. Vi vill vidare försöka svara på hur personalansvar påverkas av matrisorganisationers struktur och det delade ledarskap denna är uppbyggd på. Slutligen syftar studien till att undersöka hur förtroende mellan ledare samt mellan ledare och medarbetare påverkar matrisorganisationer. För att analysera det empiriska materialet användes teorier kring matrisorganisationer, delat ledarskap samt arbetsliminalitet. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer utgjorde datainsamlingsmetoden. Nio intervjuer hölls med både medarbetare och ledare i en fallorganisation. Intervjuerna transkriberades och ur materialet togs kategorier fram genom en induktiv innehållsanalys. För individer kan delat ledarskap i en matrisorganisation innebära en handfull konsekvenser som kan beskrivas med kategorierna centralisering och decentralisering, intressekonflikter, internt fokus, otydligt ansvar, individ- och relationsberoende samt transparens. Det är många förutsättningar som måste uppfyllas för att delat ledarskap i matrisorganisationer ska lyckas. Det krävs en balans för att motverka negativa konsekvenser. Det krävs en tydlighet i personalansvar för att skapa ett förhållningssätt som är lämpat för delat ledarskap i matrisorganisationer. Slutligen krävs även en tydlighet i struktur för att kunna bygga förtroenderelationer.
Matematikboken – en språklig utmaning för andraspråkselever
(2012) Eriksson, Frida; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning I det här examensarbetet behandlas vilken betydelse läromedlet i matematik har för elever med svenska som andraspråk. I perspektivet vilka språkliga svårigheter kan finnas i läsuppgifter och hur introducerar läromedel specifika begrepp för eleverna. Detta på grund av att det finns en attityd hos en del lärare att matematik är universellt och det enda ämnet där man inte behöver ta hänsyn till elevernas språkliga bakgrund. Att ta reda på hur språket i läromedel ser ut sker genom att innehållet i fyra läromedel som används i årskurs fyra analyseras, utifrån kriterier som behandlar tidigare konstaterade språkliga svårigheter som finns i läromedelstexter. Resultaten av analyserna visar på skillnader emellan läromedelen utfirån kategorierna Begrepp och matematiska ord, Grammatik, Kulturella kontexten, Uppbyggnad av texten och Grafiskt material. Arbetet avslutas med en sammanfattning där läromedlen som helhet diskuteras gentemot den tidigare forskningen. Det som konstateras är bland annat att så länge eleven lämnas till att så gott som enbart arbeta med sitt läromedlet på egen hand är det föga förvånande att svenska elever presterar sämre i matematik. Den betydelse som de här läromedelsanalyserna har för läraryrket är att resultaten kan användas vid val av läromedel för att möjliggöra att välja det läromedel som är bäst för den elevgrupp man ska undervisa , samt att resultatet kan bidra till att visa på svårigheter som andraspråkselever kan möta om de lämnas ensamma med sin matematikbok.
Nyheter i mobilen, en nyhet? – En kartläggning av svensk dagspress närvaro i mobila tjänster.
(2011-09-14) Eriksson, Frida; Tomic, Hanna; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism, Media and Communication
Titel Nyheter i mobilen, en nyhet? – En kartläggning av svensk dagspress närvaro i mobila tjänster. Författare Frida Eriksson och Hanna Tomic Uppdragsgivare Dagspresskollegiet Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vt - 2011 Antal ord 19 943 Syfte Kartlägga vilken närvaro svensk dagspress har i mobila tjänster. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material En kartläggning av det totala utbudet av mobila tjänster, samt två olika innehållsanalyser varav en koncentrerar på utformning, utseende och funktioner och den andra på nyhetsinnehåll, urval och värdering. Huvudresultat Drygt 44 procent av svensk dagspress har i dagsläget en mobilsajt, 24 procent iPhoneapp och 12 procent androidapp. Dock är det fler tidningar som närvarar än vad som finns av mobila tjänster, vilket innebär att fler än en tidning kan stå bakom en mobilsajt eller app. Få tidningar har alla tre tjänsterna i sitt utbud och de flesta som enbart har en tjänst har då mobilsajt. De tre största ämnesområdena i nyhetsinnehållet är politik/samhälle, olyckor/brott och sport. En skillnad kan ses i androidapparna både gällande innehåll samt nyhetsordning. Tidningarna har även anpassat ett varierat utbud av funktioner till mobilen som ett multifunktionellt verktyg. Söktjänster är vanligast förekommande. Interaktion är ett utbrett fenomen då 84 procent i mobilsajterna, 85 procent i iPhoneapparna och 80 procent i androidapparna använde sig av interaktion. De dominerande interaktionsformerna är tipsa och blogg.
Victim-offender mediation in Sweden and South Africa
(2009-03-25T12:19:41Z) Eriksson, Frida; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
The purpose of this thesis is to investigate victim-offender mediation in Sweden and South Africa and then compare the two systems. Victim-offender mediation is a conflict resolution method. The victim and offender take part in a meeting with an impartial third party acting as mediator. The aim of the meeting is for both parties to express their thoughts and feelings towards the offence. The mediator’s role is to help the parties communicate with one another. Victim-offender mediation is based on the philosophy of restorative justice. ‘Making right’ is central in the restorative approach and a restorative system wants to involve the concerned parties in the justice process, rather than hand over the justice process to people who represent the judicial system, such as attorneys, lawyers and judges. Victim-offender mediation can be used at various stages in the justice process, both as a complementary and an alternative to the regular criminal justice system. Victim-offender mediation started to develop in Sweden at the end of the 1980s but the first regulation, The Mediation Act (Medlingslagen 2002:445), only came into effect in 2002. The victim-offender mediation service is a part of the municipalities’ social welfare activities. The municipalities are responsible for ensuring that victim-offender mediation are available when a crime has been committed by someone under the age of 21. It is up to each service to decide if a case is suitable for victim-offender mediation or not. There has been a strong opposition towards using victim-offender mediation in serious offences in Sweden, but this attitude has begun to change, it is now believed that victim-offender mediation can be suitable in all types of offences. The fact that a young offender is willing to take part in mediation is a special reason for wavering prosecution and can therefore have an influence on a prosecutor’s decision when he or she considers a waiver of prosecution against the offender or not. The fact that victim-offender mediation has taken place may also influence a court’s decision on the choice of sanction and the type of punishment. Victim-offender mediation does play a complementary role in the regular justice system in Sweden, which means that it does not constitute a penal sanction, or an alternative to the regular justice system. Victim-offender mediation started to develop in South Africa in the early 1990s but as a concept it was not foreign, the African traditional justice systems were generally acknowledged to contain elements of restorative justice even before the 90’s. The first regulation to mention victim-offender mediation, The Child Justice Bill, passed by the parliament in the end of June 2008. The Bill will only come into effect in April 2010 but departments, other State structures and NGOs have already implemented key aspects of the Bill in their work. Service providers are the local Department of Social Development and NGOs. Victim-offender mediation can take place at various stages of the justice system; as diversion options prior to trial or in the middle of a trial or after conviction. Victim-offender mediation in South Africa is therefore used as an alternative, a complement and a sentence. The decision whether or not victim-offender mediation is appropriate is made by the prosecutor or the magistrate. Some cases are seen as more suitable than others but the seriousness of the crime does not automatically excluded a case. Instead the nature of the offence only influences the decision as to how it would be best applied, at pre-trial, pre-sentence or sentence stage, rather than excluding the use of victim-offender mediation altogether. The main purpose of this thesis was to see how the victim-offender mediation services in both Sweden and South Africa can develop. My conclusion is that South Africa should develop a regulation that states how the service shall proceed and also try to ensure that the service is nationwide. In Sweden on the other hand, I believe that we should take the step to develop victim-offender mediation as a more permanent feature in the criminal justice system.