Browsing by Author "Eriksson, Josefine"

Now showing 1 - 2 of 2

När den man älskar vill dö hemma. Anhörigas emotionella upplevelser av vård i hemmet vid livets slutskede.
(2019-08-16) Eriksson, Josefine; Lindfors, Sanna; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Majoriteten av människor önskar att få dö i sitt eget hem omgiven av sin familj. När en person önskar att dö i hemmet finns hemsjukvård som är specialiserad på vård i livets slutskede. Hemsjukvård medför att anhöriga hamnar i en situation där vården inte alltid finns på plats samtidigt som de genomgår en emotionell kris av att ha en döende familjemedlem. Sjukvårdens uppdrag är att stödja både patienten och de anhöriga under denna utmanande tid. Sjuksköterskor har en central roll i den avancerade hemsjukvården eftersom de arbetar närmast patienten och de anhöriga. Anhörigas emotionella upplevelse av denna situation ligger till grund för vidare utveckling av den palliativa hemsjukvården. Syfte: Syftet är att studera anhörigas emotionella upplevelser av att vårda en familjemedlem i hemmet med stöd av hemsjukvård i livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt med 12 vetenskapliga artiklar till grund för resultatet som söktes fram i relevanta databaser. Resultat: Att vara anhörig och vårda en familjemedlem i hemmet med stöd av hemsjukvård i livets slutskede är en påfrestande situation med mycket känslor. Tre huvudteman identifierades, första temat “Den nya rollen” beskrivs i tre subteman: “Att ta sig an rollen”, “För att leva upp till förväntningarna - från vården och patienten” och “Att bli sedd och bekräftad i rollen”. Andra temat “Känslan av ansvar” beskrivs i tre subteman: “Gentemot den man älskar”, “För att allt ska blir rätt” och “För att skydda”. Sista temat “Hemsjukvårdens påverkande faktorer” beskrivs i två subteman: “Hemsjukvårdens förutsättningar för avlastning” och “Byggandet av en relation”. Slutsatser: Anhöriga upplever förväntningar att ta ansvar när en familjemedlem önskar att dö hemmet och kliva in i en vårdande roll. Sjukvården har ett ansvar att finnas där och stötta upp och avlasta anhöriga. Ett familjecentrerat förhållningssätt inom den palliativa hemsjukvården kan leda till att behov identifieras hos anhöriga som annars kan gå obemärkt förbi.
Skriftligt och muntligt berättande hos vuxna i åldern 30-80 år: påverkar ålder berättande?
(2015-07-09) Andersson, Carina; Eriksson, Josefine; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Syftet med föreliggande studie var att undersöka skriftligt och muntligt berättande hos vuxna personer. Deltagarna bestod av 30 personer i åldrarna 32-79 år. De fick producera två berättelser muntligt under videoinspelning och två berättelser skriftligt, som skrevs på dator, en bildeliciterad och en fri berättelse efter givet tema. De skriftliga berättelserna registrerades i tangentloggningsprogrammet ScriptLog och de muntliga berättelserna transkriberades ortografiskt. Data från samtliga berättelser analyserades utifrån variablerna: antal ord, ord/minut, aktiv skrivtid, total processtid, antal tecken och antal tecken i färdig text. Resultaten visade en negativ korrelation mellan ålder och ord per minut för samtliga berättelser. Den skriftliga bildeliciterade berättelsen genererade flest ord och deltagarna hade störst del aktiv skrivtid under producerandet av fri berättelse. Dessutom behöll deltagarna cirka 90 % av det totala antalet producerade tecken i sina färdiga texter. Att undersöka berättarförmåga hos denna grupp kan bidra till referensdata för framtida forskning gällande berättarförmåga hos olika patientgrupper.