Browsing by Author "Eriksson, Linnéa"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    Pedagogers inställning till matematik i förskolan - En jämförande studie mellan förskolor i Norge och Sverige
    (2009) Eriksson, Linnéa; Johansson, Louise; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
    Sammanfattning Syftet med vår studie är att vi vill lyfta fram pedagogers utsagor om sitt eget förhållningssätt till matematik på två förskolor i Norge och två förskolor i Sverige och ta reda på om det finns några likheter respektive skillnader i deras inställning till matematik. Vi vill även lyfta fram vilka likheter respektive skillnader det finns mellan den norska och den svenska läroplanen för förskolan. Våra frågeställningar är: Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan den norska och den svenska läroplanen för förskolan?, Vilka är några norska och svenska pedagogers inställningar till matematik i förskolan?, Vilka skillnader i synsättet på matematik kan skönjas mellan norska och svenska pedagoger på några förskolor? och Vad anser några norska och svenska pedagoger på några förskolor att matematik innebär för förskolebarn? Vi har använt oss av enkätundersökning och dokumentanalys och vårt datamaterial har vi samlat in från två förskolor i Norge och två förskolor i Sverige. Vi har funnit både likheter och skillnader mellan den norska läroplanen som heter ”Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver’’ och den svenska läroplanen som heter ”Läroplan för förskolan Lpfö98”. Vi anser att Rammeplanen konkretare än Lpfö98 uttrycker matematik. Vi anser att en skillnad mellan läroplanerna är att Rammeplanen tar upp fler matematiska aspekter som barn skall komma i kontakt med än vad Lpfö98 gör. Vi har genom våra resultatanalyser kommit fram till att det kan vara så att pedagogers inställning till matematik i förskolan i mångt om mycket är lika. Dock finns det några pedagoger vars svar har skiljt sig från övriga pedagogers inställning. Vi har kommit fram till att det kan finnas skillnader i synsättet mellan de norska och svenska pedagogerna på de förskolor vi har undersökt. Dock är de skillnader som vi har funnit mellan länderna få och oftast uttryckta av en eller två pedagoger. Utifrån vårt resultat har vi kommit fram till att det kan finnas skillnader mellan norska och svenska pedagogernas svar angående vad matematik för dem innebär för förskolebarn. Pedagogen har en viktig roll i förskolan då den bidrar till att grundlägga barns inställning och begynnande förståelse för matematik. 1
  • No Thumbnail Available
    Item
    SOIL GROSS NITROGEN MINERALISATION AND FOREST GROWTH IN FOUR HEMIBOREAL FOREST STANDS IN SOUTHWEST SWEDEN
    (2023-04-20) Eriksson, Linnéa; University of Gothenburg / Department of Biological and Environmental Sciences; Göteborgs universitet / Institutionen för biologi och miljövetenskap
    Boreal and temperate forests together make up the largest terrestrial net C sink in the world. They take up carbon dioxide (CO2) from the atmosphere and store it in plant biomass and soil as they grow, making them crucial in mitigating global climate change. In addition, as climate is warming, the boreal C sink is expected to increase, provided that tree growth is not restricted by e.g. nutrient, especially nitrogen (N), supply. N is an important macronutrient for plants, and is made bioavailable through microbial N mineralisation during decomposition of soil organic matter (SOM). How well microorganisms are able to decompose SOM depends on its elemental ratio between C and N (C:N ratio), making this ratio a measure for site fertility. As a result, both gross N mineralisation and tree growth have been linked to the C:N ratio of soil and litter. Despite this, research on the link between gross N mineralisation rates and forest tree growth is lacking, while methods for estimating gross N mineralisation are more inefficient regarding time and resources compared to measuring soil C:N. Thus, this study investigates the possibility of using soil C:N as a proxy for gross N mineralisation, as well as gross N mineralisation as a driver of tree biomass production, using the 15N pool dilution technique combined with a circular plot forest inventory method commonly used in forest management practices. Field work was conducted in four Norway Spruce dominated forest stands in southwest Sweden, representing a soil fertility gradient, with mean soil C:N ratios ranging between 17-30. Across three of the four forest stands, there were clear relationships between the three parameters. Low soil C:N corresponded with high gross N mineralisation rates, which in turn correlated positively to the estimated biomass production rates. However, these correlations were only significant after accounting for soil C concentrations when calculating the rates of mineralisation. This suggests that the observed positive relationship between gross N mineralisation and tree growth could be applied both ways; that increased concentrations of bioavailable N promotes forest biomass production, while increased tree growth enables higher rates of SOM decomposition and N mineralisation following the addition of labile C to the soil though root exudation (‘priming’). Contrasting this, at the fourth site, the relationship between soil C:N and N mineralisation was close to parallel to that of the other three sites, but elevated, while the connection between gross N mineralisation and biomass growth was inverted; increasing rates of mineralisation were followed by a decrease in biomass production, with a possible explanation for this lying outside the scope of this study. Therefore, based solely on the results found in this study, soil C:N ratio cannot be used as a proxy for gross N mineralisation, nor is it possible to declare gross N mineralisation as the main driver of biomass production. Instead, to close the knowledge gap of how forest ecosystem C sequestration and the forest soil N cycle is connected, this study highlights that more research is required.