Browsing by Author "Eriksson, Therése"

Now showing 1 - 2 of 2

Emissioner i slutna utrymmen Med speciell inriktning på emissioner av formaldehyd och organiska syror
(2013-06-20) Eriksson, Therése; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvård
This study aimed to evaluate the levels of formaldehyde and organic acids that can build up within enclosed spaces. Another goal was to compare two types of paints that can be used as coating barriers within showcases and in turn compare them to the modern, and by many highly recommended, material of Marveseal®. A low volatile waterborne alkyd/acrylate paint and a two component polyurethane paint was compared to Marveseal® in two series of experiments. One series measured the level of formaldehyde, and thus the effectiveness of the three chosen barriers, and the other series measured the level of volatile organic acids, both the acids emitted from the paint itself, and that of the wood. One box in each series were not treated at all and was used as a reference. The fact that different types of materials emit volatile organic compounds have long been known. The prime concern for museums has been the emission of formaldehyde and organic acids, such as acetic acid and formic acd. Inorganic pollutants, such as nitrogen oxides, sulphur oxides and ozone, are also of concern. The various effects these have on artefacts have been studied, especially the corrosive effects on metals and calcareous materials. However, the effects on paintings and their different components, such as pigments and varnishes, have not been quite so thoroughly investigated, even though some studies have been carried out. Completely airtight showcases, or showcases with very litte air exchange rate, are common at museums. They serve as protective ”boxes” for the exhibited artefacts inside against external airpollution, theft or vandalism. They can however also serve as a trap for internally emitted organic pollutants such as formaldehyde. In museums today staff and conservators work under tight timeframes, and the materials that are to be used in an exhibitions may not be given the time they need to be stable enough and safe to use. The results in this study showed that materials that have been recommended as so called safe materials, may not be as protective as they are known for, if they are not given the correct time for drying or if they are applied wrongly.
Uppfattning om HIV och risken för smitta
(2012-02-17) Eriksson, Therése; Ringquist, Sandra; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Forskning visar att det har blivit en strategi att fokusera på riskgrupper istället för riskbeteende när det gäller HIV-provtagning i Sverige. Karolinska Institutet utförde en studie under 2010 som dessutom tydde på att ungdomar och unga vuxna som söker sig till ungdomsmottagningar i hög grad nekas provtagning. Ungdomar och unga vuxna är enligt Regeringens proposition 2005:06/60. Som barnmorska på en ungdomsmottagning har man en unik möjlighet att uppmuntra god sexuell hälsa, förmedla kunskap om olika smittor och smittorisker samt tillgodose önskan om provtagning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor på ungdomsmottagningar i Göteborg och Södra Bohuslän handskas med HIV i relation till ungdomar och unga vuxna. Metod: En enkät bestående av strukturerade och öppna frågor skickades till alla barnmorskor som arbetar på ungdomsmottagning i Göteborg och Södra Bohuslän. Enkäten besvarades av 25 barnmorskor (69 % svarsfrekvens). De strukturerade frågorna analyserades med hjälp av statistik programmet SPSS 18.0 och de öppna frågorna med inspiration av kvalitativ innehållsanalys med kategorisering av utsagorna. Resultat: Resultatet är uppdelat i fyra frågeområden/domäner; Kunskap, Information och Provtagning samt en jämförelse om samstämmigheten mellan barnmorskornas upplevda och reella kunskap om HIV och bedömningen av ungdomar och unga vuxna som riskgrupp. Det som framförallt framkom var att barnmorskorna anser sig ha tillräcklig kunskap om HIV men att de trots detta inte ser ungdomar och unga vuxna som en riskgrupp i lika stor utsträckning som andra definierade riskgrupper. Riskbeteende och oskyddat sex/samlag anses förutom tillhörandet av riskgrupp vara den största anledningen till att HIV-prov tas. Respondenterna uppger att de i princip inte nekar någon provtagning men det framkommer att samtal ibland förs som leder till att prov inte tas. Diskussion/Konklusion: Resultatet visar att ett flertal respondenter inte ser ungdomar och unga vuxna som en riskgrupp trots att de är en definierad sådan. Trots barnmorskornas uppfattning om att ha tillräcklig kunskap om riskbeteende, smittvägar och prevention tycks ytterligare kunskap behövas inom alla områden. Genom att identifiera riskbeteende istället för riskgrupp kan sannolikt arbetet för HIV-prevention förbättras. Nyckelord: HIV, barnmorska, prevention, ungdomar och unga vuxna, kunskap, information, provtagning, riskgrupp, riskbeteende, ungdomsmottagning.