Browsing by Author "Ernits, Heiti"

Now showing 1 - 2 of 2

En heterotopologisk analys av den kulturella infrastrukturen i Göteborg: Rio Rio-båten på kollisionskurs med ett stadsplaneringsmaskineri på drift.
(2014-05-05) Ernits, Heiti; University of Gothenburg/Department of Economy and Society; Göteborgs universitet/Institutionen för ekonomi och samhälle
Hur urbana landskap eller stadens fysiska form och strukturer möjliggör ekonomiska, sociala och kulturella aktiviteter är ett angeläget forskningsfält inom urbana studier. Forskningsfältet som handlar om stadens kulturella infrastruktur som möjliggörare av aktiviteter är relativt outforskat i Sverige. Forskningsfältet är också intressant med tanke på att stadens kulturella infrastruktur påverkas av planerings- och stadsutvecklingsprocesser. Uppsatsen övergripande syfte är att bidra till den teoretiska diskussionen kring hur stadens landskap formas över tid men även att problematisera de rådande planeringsdiskurserna i Göteborg. Med stadsdelen Rosenlund i Göteborg och restaurangbåten Rio Rio i Rosenlundskanalen som utgångspunkt ämnar uppsatsen undersöka på vilket sätt den kulturella infrastrukturen som nyttjas av invånare och besökare i staden, förhåller sig till stadens planerings- och utvecklingsprocesser. Restaurangbåten Rio Rio - som i arbetet definieras som kulturell infrastruktur - har varit föremål för intressekonflikter i staden vilket gör båten till en intressant fallstudie. Arbetets teoretiska verktyg som tar avstamp i Foucaults spatiala analysverktyg och aktörs-nätverksteori – hjälper oss att analysera hur stadens komplexa landskap transformeras över tid av skiftande nätverk beståendes av mänskliga och icke-mänskliga aktörer. Forskningen utgår från två huvudfrågeställningar: vilka nätverk och aktörer har mobiliserats för och emot båten samt vilka aktiviteter båten som kulturell infrastruktur möjliggör och dess betydelse för besökarna. Den första forskningsfrågan besvaras med metoder inspirerade från aktörs-nätverksteori och belyser det faktum att båten sakta trängs undan genom verkan från de aktörsnätverk – beståendes av privata och offentliga aktörer – som hålls samman och mobiliseras kring tanken om den ”goda staden”. Den andra forskningsfrågan besvaras med hjälp av etnografiska metoder som deltagarobservationer och intervjuer och påvisar att båten under nattetid fungerar som en viktig mötesplats mellan generationer och etniciteter och som en möjliggörare för alternativa livs- och musikstilar i centrala Göteborg. En slutsats är att genom denna konflikt blottläggs Göteborg stads ambivalenta hållning till stadens liv: å ena sidan påtalas viken av mångfald och diversitet och å andra sidan mobiliseras samarbetsorganisationer och näringsliv kring centrumupprustning och evenemang vilket effektivt likriktar utbudet och slätar ut stadens brokiga landskap.
Planering på gränsen och gränsen för planering - En studie av gränsöverskridande samhällsplanering
(2023-04-27) Ernits, Heiti
This exploratory thesis aims to describe and analyze how boundaries emerge, affect planning practices, and how boundaries are managed over time in order to achieve integrated planning processes. This thesis is particularly interested in how the interplay between boundary-spanning and boundary-crossing activities in relation to the organization of strategic spatial planning can be understood from an institutional perspective. The overall research question was sub-divided into three further research questions: How do boundaries emerge, and how are they managed, when planning is organized? What boundary arrangements emerge over time for the managing of boundaries? How can the choice of boundary arrangement be understood in relation to institutional orders? The thesis involves a case study of two urban planning projects and an organizational planning reform. Using a qualitative research approach, empirical data were collected through participant observations when planners collaborated, shadowing planners in their work environment, conducting semi-structured interviews with planners, hosting focus group discussions, and analyzing relevant documents. The findings of the present study demonstrate that planners face multiple challenges related to boundaries, which in turn encourages continuous transformation processes. Negotiations are revealed to play a crucial role in managing and modifying boundaries. More specifically, different and conflicting views on how boundaries should be drawn and desired characteristics of the boundaries converge in negotiation processes. Drawing on the institutional theoretical framework of the study, the organizing principles of egalitarianism and hierarchy are positioned in opposition to one another. Negotiations ultimately result in an egalitarian approach to boundary management, which involves preserving formal boundaries and organizing planning work across boundaries. An informal planning organization emerges alongside the formal planning organization, and specific boundary arrangements and approaches to organize collective action in a polycentric planning environment become institutionalized. This development, however, gives rise to new problematic boundaries between the formal and informal planning organization, which in turn leads to further negotiation and incremental changes to boundary arrangements and planning practices.