Browsing by Author "Fogelholm, Petra"

Now showing 1 - 3 of 3

”Jag gör rätt av fel anledningar” – sidovinster och inramningar i klimatmeddelanden
(2021-02-05) Fogelholm, Petra; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/ Psykologiska institutionen
I syfte att förbättra formuleringen av meddelanden som uppmanar till klimatvänliga beteenden undersökte denna studie hur sidovinster, inramning av mål och social påverkan i förhållande till klimatbeteenden kan tänkas påverka människors attityd och utförande av dessa. Åtta informanter i åldrarna 23 till 43, varav sex män och två kvinnor, deltog i semistrukturerade intervjuer som utgick ifrån tre klimateffektiva beteenden; åka tåg, shoppa second hand och välja bort animalier. Informanternas svar tyder på att individens betydelse i klimatkampen behöver förtydligas och att det finns en övertro på information som motivation för beteenden. Meddelanden bör innehålla konkret information om hur och varför ett beteende bör utföras, en ekonomisk sidovinst och visa att individens val spelar roll.
”Jag tycker det är skönt att kunna se en ko i ögonen.” En studie om Value Belief Norm-teorins applicerbarhet på veganism
(2019-01-24) Fogelholm, Petra; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political Science
Med utgångspunkt i att befintlig forskning säger att konsumtionen av animalier måste minska för att tvågradersmålet ska uppnås har beteendet veganism i den här studien undersökts med hjälp av Value Belief Norm-teorin (VBN-teorin). Beteendet definieras som att äta en helt animaliefri kost, då detta är den kost som har störst potential att minska utsläpp av växthusgaser. Syftet med denna studie är att genom respondentintervjuer undersöka hur väl VBN-teorin kan förklara veganism, och hur den kausala kedjan från värden till beteendet i sådana fall ser ut. Resultatet har visat att VBN-teorin verkar kunna fånga upp de relevanta steg en människa går igenom för att anamma en vegansk kost. Vissa steg som teorin tar upp verkar dock ha mindre relevans gällande veganism och ordningen tycks inte alltid följa enligt teorin. Två tillägg till teorin i form av olika hinder har gjorts, prövats och stärkts. Det första hindret berör det faktum att veganism ofta utförs i motvind av en speciesistisk samhällskontext och det andra hindret handlar om att en vegansk kost kan uppfattas som svår att upprätthålla. Att argumentera för djurens välmående verkar vara det effektivaste sättet att få människor att vilja anamma en vegansk kost och genom att underlätta för människor att pröva äta veganskt kan hindret att det upplevs svårt överkommas.
När beslutet fattats - en studie av kommuners hantering av skolnedläggningar
(School of Public Administration/Förvaltningshögskolan, 2019) Fogelholm, Petra; de Fine Licht, Jenny; Esaiasson, Peter; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Att lägga ner en skola är antagligen bland det svåraste en lokalpolitiker kan behöva göra. Skolnedläggningar är en laddad fråga då det handlar om barns framtid och en institution i samhället som ofta betyder något mer än bara en byggnad för utbildning. Från politikernas sida finns ofta en befogad oro för långdragna processer med omfattande protester från föräldrar och andra medborgare. Samtidigt uppkommer ibland situationer när en kommun inte tycker sig ha mycket annat val än att lägga ned en skola. Hur kan en kommun hantera frågan för att få acceptans eller åtminstone tolerans bland befolkningen för ett så pass laddat beslut? Den här rapporten undersöker svenska fall av skolnedläggningar under den senaste tioårsperioden med syfte att identifiera faktorer som kan påverka möjligheten att uppnå acceptans för beslutet. Med hjälp av sammanträdesprotokoll, tidningar, radio och intervjuer har ett generellt händelseförlopp utmejslats som många skolnedläggningsprocesser verkar följa. Fyra stiliserade typfall av sådana processer presenteras, diskuteras och jämförs och utgör grunden för de tänkbara framgångsfaktorer som diskuteras i rapporten. En huvudslutsats är att de som är involverade i frågan bör betrakta processen som något som fortsätter även efter att beslutet är fattat. Detta innebär bland annat att man på ett tydligt sätt faktiskt motiverar och förklarar varför beslutet fattas och att man om möjligt bjuder in berörda parter till en så kallad ”hur-dialog”, det vill säga en dialog om hur en förändring ska kunna genomföras på ett bra sätt snarare än om den ska genomföras. Rapporten ”När beslutet fattats” är skriven av Petra Fogelholm tillsammans med Jenny de Fine Licht och Peter Esaiasson, inom forskningsprojektet Justifying hard decisions – a necessary evil in representative democracy som finansieras av Vetenskapsrådet.