Browsing by Author "Forsberg, Petra"

Now showing 1 - 2 of 2

Existerar ett förväntningsgap? - Företagets och revisorns upplevda nytta med revision
(2005) Forsberg, Petra; Ericksson, Anna; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problemdiskussion: Allmänheten kritiserar revisorerna och lägger större ansvar på revisorerna är vad revisorsorganisationerna gör genom sina rekommendationer. Allmänheten förväntar sig att revisorn skall upptäcka alla felaktigheter och varna för konkurser. FAR menar att revisorn skall fokusera granskningen på väsentliga områden med störst risk. Förväntningsgapet mellan allmänheten och revisorn har existerat länge. Vi frågar oss om det också finns ett förväntningsgap mellan revisorn och företaget. Vi definierar detta förväntningsgap som skillnaden i upplevd nytta med revision mellan de två parterna. Det leder oss fram till vår problemformulering: Existerar ett förväntningsgap mellan revisorn och företaget? Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för huruvida ett förväntningsgap existerar mellan företaget och revisorn och i så fall varför det existerar och hur det skulle kunna minskas. Avgränsning: Vi har valt att begränsa vår undersökning till företag som har mer än 200 anställda och till revisorer som granskar stora företag. Vår undersökning är utförd i Göteborgsområdet. Metod: Vi har använt oss av den abduktiva ansatsen med inslag av hermeneutik. Empirin består utav kvalitativa intervjuer med utgångspunkt från en intervjuguide. Vi har intervjuat fem företagsledare och tre revisorer. Vi har dragit paralleller mellan empirin och våra sekundärdata. Referensramen består bland annat av FARs Samlingsvolym 2004, forskning inom området och tidningsartiklar. Analys och slutsats: Företagsledarna uppfattar nyttan med revision som en säkerhet genom att en oberoende part granskar företaget. Därigenom uppmärksammar revisorn brister och föreslår förbättringsåtgärder. Företagsledarna anser att revisionen höjer marknadens tilltro till företagens finansiella rapporter. Revisorerna har i stort sett samma syn som företagsledarna vad gäller revisionens nytta. Utifrån intervjupersonernas svar drar vi slutsatsen att det inte existerar något förväntningsgap. Däremot tolkar vi det som att företagsledarnas syn inte alltid representerar synen i företaget som helhet, eftersom många inom företaget verkar sakna kunskap om revisorns roll.
Redovisning av fotbollsspelare – Hur gör man och hur bör man?
(2005) Forsberg, Petra; Troberg, Andreas; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problemdiskussion: Redovisningens syfte är att ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. För kunskapsintensiva företag, där personalen utgör den största tillgången, föreligger dock vissa problem med att upprätthålla en rättvisande bild i redovisningen eftersom personalen inte får aktiveras som tillgång i balansräkningen. Samma problem återfinns i svenska fotbollsklubbar på elitnivå där klubbarnas största tillgång utgörs av spelarna. De spelare som i dagsläget får aktiveras i allsvenska fotbollsklubbars balansräkningar utgör endast en liten del av det totala värdet på spelartruppen. Utgångspunkten för uppsatsen är därför att undersöka möjligheten för de allsvenska klubbarna att komma närmare den rättvisande bild som eftersträvas i redovisningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur allsvenska fotbollsklubbar redovisar sina spelare och varför. Vidare vill vi undersöka hur allsvenska klubbar genom redovisning av spelare kan uppnå en mer rättvisande bild i sin redovisning. Vi vill genom denna uppsats belysa den komplexitet som redovisning av fotbollsspelare innebär. Avgränsningar: Trots att problematiken kring värdering av spelare återfinns i andra lagsporter, både i Sverige och utomlands, har vi valt att enbart fokusera på allsvenska fotbollsklubbar. Det är endast behandlingen av spelare i redovisningen som analyseras i uppsatsen. Metod: Vi har inspirerats av den hermeneutiska ansatsen och valt att bygga vår uppsats på ett kvalitativt tillvägagångssätt. Av den anledningen har såväl intervjuer som analys och slutsats till stor del präglats av våra egna tolkningar och uppfattningar. Sex allsvenska fotbollsklubbar, tre revisorer samt representanter för Svenska Fotbollsförbundet och Bokföringsnämnden utgör det empiriska underlaget i uppsatsen. Diskussion och slutsats: De flesta allsvenska klubbar utnyttjar möjligheten i Svenska Fotbollsförbundets regelverk att aktivera förvärvade spelare i balansräkningen. Ett par klubbar har genom sina associations- och organisationsformer även möjliggjort en aktivering av andra spelare. Vi står fast vid vår utgångspunkt att de allsvenska klubbarna i dagsläget inte uppvisar en helt rättvisande bild. Trots detta kan vi konstatera att nuvarande sätt att värdera spelare är det mest lämpliga i dagsläget eftersom alternativa värderingssätt inte uppfyller de krav som ställs på redovisningen.