Browsing by Author "Fredriksson, Anna"

Now showing 1 - 3 of 3

La interpretación pragmática de la ironía: un ejemplo de los libretos de carnaval de Cádiz.
(2009-03-20T12:23:23Z) Fredriksson, Anna; Göteborg University/Department of Romance Languages; Göteborgs universitet/Institutionen för romanska språk
Rörlig media i fysikundervisningen
(2014) Fredriksson, Anna; Larsson, Ellen; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Den digitala världen är idag ett naturligt inslag i de flesta unga människors liv, men hur väl är denna verklighet integrerad i skolan? Genom den digitala tekniken ges många möjligheter för läraren att förklara och illustrera olika lärandeobjekt och där kan rörlig media vara en möjlighet. Vi undersöker i vilken utsträckning fysiklärare använder sig av rörlig media i undervisningen. Vi vill också ta reda på hur utbredd användningen av YouTube är och utifrån detta dra en slutsats kring om en YouTube-kanal skulle kunna vara till hjälp för läraren. Vi har gjort en enkätundersökning där 71 fysiklärare från högstadiet och gymnasiet svarat. Resultatet pekar på att två av tre fysiklärare använder rörlig media minst en gång i veckan. Lärare som är en del av messengerkulturen tenderar använda rörlig media mer i sin undervisning. En person tillhörande denna kultur ser Internet som en plats för delande, skapande och kommunikation. Dock tillhör den övervägande majoriteten av fysiklärarna den andra kulturen, mejlkulturen, inom vilken användaren har en mer passiv hållning där Internet ses som en plats att hämta information. Flera lärare i mejlkulturen uttrycker tidsbristen som det största problemet för att mer integrera rörlig media i undervisningen och efterfrågar avsatt tid tillsammans med sina ämneskollegor på skolan för erfarenhetsutbyte inom IKT. Lärare med IKT-utbildning är mer frekventa användare av rörlig media men vi kan inte säga om detta beror på IKT-utbildningen och i så fall vilken form av IKT-utbildning som är mest effektiv. Lärare på högstadiet tenderar att hämta fler videoklipp från SLI än YouTube. Även om högstadieläraren inte lika frekvent använder YouTube som gymnasieläraren kan vi i undersökningen se att YouTube är den mest använda plattformen. Utifrån detta drar vi slutsatsen att en YouTube-kanal som samlar videoklipp vilka är kopplade till fysik skulle vara till användning för verksamma fysiklärare.
Tio fingrar - en uppsats om talsystemens historia
(2014-06-18) Larsson, Ellen; Torstensson, Sandra; Fredriksson, Anna; University of Gothenburg/Department of Mathematical Science; Göteborgs universitet/Institutionen för matematiska vetenskaper
Det decimala positionssystemet kan idag anses vara lika självklart inom matematikundervisning på högstadie- och gymnasieskolan som att vi människor har tio fingrar. Det är sällan det decimala positionssystemet diskute-ras och ifrågasätts. Däremot vet vi att det inte alltid förstås helt och fullt av elever och det behöver lärare vara medvetna om eftersom en förståelse av positionssystemet är väsentlig för att eleverna ska utvecklas vidare inom matematik. En betydande del av syftesbeskrivningen för matematikämnet i LGR11 behandlar matematikens historia. Syftet med detta arbete är därför att göra en övergripande presentation av de talsystem som utvecklats genom historien och därefter diskutera deras för- och nackdelar utifrån tre inriktningar; olika typer av talsystem, beräkning i olika talsystem samt hur dessa tillämpas idag. Slutligen diskuterar vi vilka didaktiska fördelar kunskap om talsy-stem, dess uppbyggnad och utveckling har hos lärare och elever. Arbetet är en litteraturstudie och visar att det genom historien har funnits flertalet taltecken och talsystem som använts i olika kulturer. Vi finner stora skillnader bland dem men även likheter då babylonierna, kineserna, mayafolket och indierna skilt från varandra utvecklade positionssystem. De använde sig av olika taltecken men utvecklade samma system för att uttrycka tal i skrift. Innan positionssystem var utvecklade var talsystemen additiva eller hybrida och dessa tre talsystem jämförs i arbetet. Positionssystemet är det mest fördelaktiga då det är det enda i vilket vi kan utföra avancerade beräkningar, men fortfarande idag används även additiva system, exempelvis när det handlar om pengar, och det hybrida systemet, när vi uttrycker tal muntligt. Vi inser att det är mycket inom matematiken vi tar för givet som egentligen inte alls är det. Det är en insikt vi tror kommer hjälpa oss framöver i vårt kommande yrkesliv. Med matematikhistoria i ryggen, förståelse för att det finns olika beräkningsmetoder vars fördelar är olika, kunskap om att vi dagligen lever i olika slags talsystem kan vi på ett bättre sätt föra vidare matematiken till kommande elever.