Browsing by Author "Fredriksson, Marie"

Now showing 1 - 2 of 2

Matematik i förskoleklassen. En totalundersökning där en kommuns samtliga förskoleklasselevers matematiska kunnande kartläggs, i ett formativt syfte.
(2009-09-24T09:35:33Z) Fredriksson, Marie; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av kunskapsdiagnoser i matematik, kartlägga och analysera tal- och antalsuppfattning hos elever i förskoleklass och att diskutera resultaten i ett formativt syfte för ökad måluppfyllelse. Teori: Diamantdiagnoserna som används är uppbyggda i en hierarkisk förkunskapsstruktur och diagnostiserar det matematiska innehåll som visat sig lämpligt för denna typ av diagnosform. Innehållet i den diagnos som används i studien är motiverat utifrån ämnesdidaktisk teori om hur barn bygger upp sin kunskap i matematik och utifrån forskning om deras förmåga att abstrahera. Fokus är på den tidiga förståelsen för grundläggande aritmetik, tal- och antalsuppfattningen. Det har visat sig vara av avgörande betydelse att kontinuerligt utvärdera och kartlägga elevers kunskaper för att undvika att elever hamnar i svårigheter och för att öka måluppfyllelsen och att denna kartläggningen börjar redan så tidigt som inför skolstarten. Den formativa bedömningen har visat sig ha stor effekt på utbildningskvalitén. Det ställer dock stora krav på läraren att veta vad elever skall förstå och kunna samt hur man skall skapa inlärningssituationer som får dem dit. Det vill säga både ämnesteoretisk, ämnesdidaktisk och pedagogisk skicklighet krävs. Dock behöver god utvärdering inte kopplas till specifik undervisnings- eller inlärningsteori. Metod: Diamantdiagnosen Förberedande aritmetik har använts som ett instrument för att samla in resultat om tal- och antalsuppfattning hos elever i förskoleklass. I en pilotstudie har ett antal elever intervjuats, dessa intervjuer analyseras kvalitativt i syfte att klargöra diagnosinstrumentets reliabilitet och validitet samt för att beskriva hur elevernas förståelse av innehållet kan uttryckas, tolkas och förklaras. En jämförande innehållsanalys av elevsvaren görs i relation till de teoretiska utgångspunkterna. En större intervjustudie har genomförts där alla elever i förskoleklass i en kommun har deltagit, en totalundersökning i kommunen. Syftet med den större undersökningen är att generalisera resultaten om tal- och antalsuppfattning hos elever i förskoleklassen. Resultaten presenteras kvantitativt i form av frekvenstabeller. En diskussion om resultatens betydelse för den fortsatta undervisningen redovisas. Resultat: Resultatet som framkommer av pilotstudien är att diagnosen förberedande aritmetik fungerar väl för att användas som underlag för att ta reda på elevers tal- och antalsuppfattning inför skolstarten. Reliabilitet och validitet kan anses vara hög. Resultaten från totalundersökningen visar att de allra flesta elever har mycket goda förutsättningar för att börja med grundläggande aritmetiska beräkningar och att de allt sämre resultat som svenska elever visar upp i senare skolår inte verkar bero på brister i de förutsättningar elever har då de börjar skolan. Dock finns variation i elevernas kunnande och detta visar på vikten av att ha god kännedom om varje elevs utgångsläge för att kunna individualisera undervisningen. Bakomliggande teori pekar på att det ställs stora krav på såväl att utforma som att använda ett diagnosinstrument och goda ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper föra att kunna använda resultaten i ett formativt syfte där resultaten får styra upplägg och innehåll av fortsatta undervisningen. Som det ser ut idag så visar forskning på att undervisningen inte tar elevernas förutsättningar som utgångspunkt i tillräcklig utsträckning.
Omvårdnadsfaktorer som påverkar patientens upplevelse av smärtlindring vid cancerrelaterad smärta i palliativt skede
(2022-05-24) Fredriksson, Marie; Högberg, Andrea; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Förekomsten av cancer ökar i världen och majoriteten av de patienter som drabbas av cancer är i behov av smärtlindring. Cancerrelaterad smärta är komplex varför det är viktigt att smärtbehandling baseras på den personliga upplevelsen av smärta hos patienten. För en adekvat smärtlindring skall bedömningsinstrument användas både vid smärtskattning och utvärdering av smärtbehandling. Palliativ vård syftar till att lindra lidande och öka livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och smärtbehandling är en central del i den palliativa vården. Joyce Travelbees omvårdnadsteori, som har sin grund i att all smärtlindring skall utgå från individens upplevelser och erfarenheter, är väl förenlig med de riktlinjer och förhållningssätt som gäller dagens personcentrerade omvårdnad och palliativ vård. Syfte: Att beskriva omvårdnadsfaktorer som påverkar patientens upplevelse av smärtlindring vid cancerrelaterad smärta i palliativt skede. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturstudie med material från vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna tolkades med en abduktiv ansats med utgångspunkt i Travelbees omvårdnadsteorier. Resultat: Litteratursökningen resulterade i 18 vetenskapliga originalartiklar som beskriver patienters upplevelse av cancerrelaterad smärta och faktorer som hindrar eller främjar smärtlindring. Resultatet delas in i tre huvudteman: Upplevelser av cancerrelaterad smärta, Kommunikation samt Kunskaper om kulturella aspekter med sex subteman: Smärtans konsekvenser och copingstrategier, Smärtbehandling -möjligheter och hinder, Personcentrering -möjligheter och hinder, Patientutbildning, Sjuksköterskans bemötande och Fatalism och synen på smärta. Slutsats: Omvårdnadsarbete vid cancerrelaterad smärta kräver en väl fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient och en medvetenhet hos sjuksköterskan om smärtans alla dimensioner. Sjuksköterskan behöver ha kännedom om kulturella aspekter som påverkar patientens perspektiv på smärtlindring och arbeta personcentrerat genom att involvera patient och närstående i smärtbehandlingen.