Browsing by Author "Fridlund, MariAnne"

Now showing 1 - 2 of 2

Jag vill bli sedd som en person med kunskap och erfarenhet
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2008) Fridlund, MariAnne; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
I den offentliga debatten kan man ofta höra att Sverige och svenskarna måste bli bättre på att ta tillvara den kompetens som kommer hit genom de utländska akademiker som av ena eller andra anledningen flyttar till vårt land. Att få ett arbete och göra nytta och att få känna delaktighet i det svenska samhället är för de flesta av dessa människor det viktigaste målet. I rapporten presenteras resultaten från en uppföljningsstudie som gjordes på några olika grupper av utländska lärare som kompletterat sina utbildningar från hemlandet vid Göteborgs universitet. Dessa utbildningssatsningar gjordes på uppdrag av Arbetsförmedlingen i Göteborg och det blev ett framgångsrikt samarbete under många år. Uppföljningen, som bestod av en enkät, genomfördes för att få information om hur det hade gått för de utländska lärarna efter kompletteringsutbildningen. Hade inträdet på den svenska lärararbetsmarknaden lyckats? Hade skolvärlden öppnat dörrarna och hur upplevde de sin arbetssituation? Efter avslutad kompletterande lärarutbildning och uttagen lärarexamen är dessa personer med utländsk bakgrund svenska lärare. Ett positivt resultat var att så många hade arbete som lärare. Alla arbetade dock inte inom den inriktning man hade i sin ämneskompetens eller med de åldersgrupper som utbildningen riktade sig mot. Ytterst få befann sig utanför lärararbetsmarknaden. De flesta hade fått arbete inom tre månader efter avslutad komplettering. För nästan en fjärdedel hade det dock tagit längre tid att komma in på arbetsmarknaden. Huvudintrycken från enkätsvaren ger en tudelad bild. Det finns en enorm glädje att arbeta med eleverna på ett som man upplever annat sätt än i sitt hemland. Det är för många positivt att få arbeta i arbetslag och känna sig jämlik med sina kolleger. Flera berättar också att de haft nytta av sin utländska bakgrund på olika sätt och att den egna dubbla kultur- och språkkompetensen kommer till användning. Det framkommer också en annan bild, där man som lärare med utländsk bakgrund inte känner sig accepterad och att den tidigare utbildningen inte anses vara värd någonting. Några upplever också en bristande disciplin hos eleverna och att det kan vara svårt att hantera. Läraryrket har inte heller den status i samhället som många är vana vid. Att få ett arbete är förmodligen det bästa och det mest naturliga sättet att inkluderas i ett nytt samhälle. Men att ha ett arbete innebär inte att en person med utländsk bakgrund automatiskt inkluderas. Det förutsätter en vilja att mötas och en öppenhet från både den som vill in och från det mottagande samhället. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i en globaliserad värld och vi måste integreras med varandra.
Se människan i var och en av oss! En studie om likabehandling av studenter med annan etnisk bakgrund i högskolan
(2011-03-07) Fridlund, MariAnne; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte Syftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen. Teori Den fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack. Metod Trattekniken innebär att intervjun inleds med en öppen övergripande fråga, som i denna studie handlade om fenomenet likabehandling. Intervjuerna fick mer karaktären av samtal, men där studiens fem frågeområden stod i fokus för innehållet. Två pilotintervjuer genomfördes först, och därefter följde ytterligare åtta intervjuer med lärarutbildare och åtta med utländska lärare. Samtliga intervjuer spelades in. Det insamlade materialet har bearbetats i en begreppsanalys och beskrivits i en delvis fenomenografisk modell där begreppen indelats i kategorier. De olika begreppen har bearbetats i flera steg för att försöka nå en metareflektion av innehållet i intervjuerna. Resultat Ett helikopterperspektiv på studiens resultatbeskrivning visar att det som framträder som kontentan av lärarutbildarnas utsagor är begreppen Osäkerhet, Språket och Mötet. De utländska lärarnas utsagor ger andra sammanfattande begrepp, Lika värde, Förutfattade meningar, Annorlundahet och Bortvalda. Det som uppfattas som svårt och problematiskt i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk tillhörighet inom lärarutbildningen verkar inte vara samma sak. Lärarutbildarnas absolut största svårighet att hantera och där flera känner sig provocerade rör svenska språket. Det som är svårast att uppleva för de utländska lärarna är gruppindelningen i olika sammanhang, där de ofta riskerar att bli bortvalda. Bland lärarutbildarna råder ingen enighet om vad likabehandling av studenter i högskolan innebär. Vad det innebär för de utländska lärarna är dock entydigt.