Browsing by Author "Gamble, Amelie"

Now showing 1 - 5 of 5

Bilens roll för människors subjektiva välbefinnande
(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2009) Jakobsson Bergstad, Cecilia; Gamble, Amelie; Hagman, Olle; Olsson, Lars E.; Polk, Merritt; Gärling, Tommy
Huvudsyftet med projektet var att öka kunskapen om bilens roll för olika hushålls och individers subjektiva välbefinnande. Subjektivt välbefinnande som kommer från engelskans subjective well-being, förkortat SWB i rapporten, definieras som människors egna bedömningar av sin livstillfredsställelse. Undersökningen belyser samspelet mellan aktivitetsmönster, vardagligt resande, tillgång till bil, motiv till bilresande, tillfredsställelse med vardagligt resande och subjektivt välbefinnande hos individer och hushåll med olika sociala, demografiska och materiella förutsättningar. Undersökningen har gjorts dels genom analyser av resor gjorda i anslutning till olika aktiviteter med hjälp av resvanedata från cirka 17 000 personer framtagna av Sika, 2007. Dels med en enkätstudie till 3000 hushåll som genomförts av projektgruppen. Enkätens svarsfrekvens var 45 procent. Enkätstudien visade att det fanns två typer av motiv till varför man kör eller åker bil, dels instrumentella – oberoende motiv som att det är tidsbesparande och praktiskt samt om frihet och att kunna bestämma själv, dels symboliska – affektiva motiv som status, identitet samt upplevda positiva känslor i samband med bilkörningen. Ett resultat från undersökningen är att deltagarnas subjektiva välbefinnande hade ett samband med skattningar av känslomässiga sk affektiva reaktioner (dvs hur de kände sig) när de utförde vardagliga aktiviteter utanför hemmet, de flesta rutinbetonade. Man upplevde generellt ett högre välbefinnande ju mer positiva dessa skattningar var. Förutom de känslomässiga reaktionerna, som troligen huvudsakligen beror på avsaknad av tidspress och stress, är dessa aktiviteter instrumentella för att uppnå viktiga mål i form av biologiska behov, sociala förpliktelser och personliga önskemål. Ytterligare ett resultat är att en hög tillfredställelse med resande, oavsett färdmedel bidrar till ett högre SWB. Bilanvändning bidrog i någon utsträckning till tillfredsställelse med resandet och därmed till högre välbefinnande. Denna roll skulle säkert framträda tydligare om minskat bilresande blev nödvändigt. Det har alltså betydelse för vårt subjektiva välbefinnande vilka vi är, var vi befinner oss i livet, var vi bor och hur vi reser. Men generellt sett är det viktigaste för välbefinnandet att vi är nöjda med våra aktiviteter och våra transporter. Undersökningen har tydligt påvisat att tillfredsställelse med resande är en resurs som underlättar vardagsaktiviteter och därmed ökar människors subjektiva välbefinnande. Därför skulle vidare forskning fokusera på vilka faktorer hos resor som ökar tillfredsställelsen med resande och samtidigt knyta detta till subjektivt välbefinnande.
Kognitiva illusioner som lurar konsumenter
(2003) Gärling, Tommy; Gamble, Amelie; Centrum för konsumentvetenskap
Även om konsumenter försöker fatta förnuftiga beslut genom att väga positiva mot negativa aspekter, så spelar kognitiva illusioner dem ofta ett spratt. Den psykologiska forskningen visar att kognitiva illusioner är fel som är mycket svåra att låta bli att göra. Tag som exempel hur information om fetthalt presenteras på korvförpackningar. 95% fettfritt upplevs spontant som bättre än 5% fett. Om som i detta exempel båda alternativen presenteras samtidigt inser dock alla att det är en illusion. Inte desto mindre är man senare offer för denna när endast ett alternativ presenteras på korvförpackningen i livsmedelsaffären. Daniel Kahneman som är professor i psykologi vid Princeton University, USA, fick 2002 Nobelpriset i ekonomi till Alfred Nobels minne för bland annat den forskning om kognitiva illusioner som han bedrivit i samarbete med den avlidne Amos Tversky (hedersdoktor vid Göteborgs universitet). Vilka är då dessa kognitiva illusioner som lurar konsumenter? Nedan beskriver vi de mest välkända. Därefter följer ett avsnitt om känslors betydelse. Känslor påverkar hur kritiska eller okritiska konsumenter är och därmed hur lätt de faller offer för kognitiva illusioner. Vi avslutar med att beskriva metoder för självkontroll som konsumenter använder för att styra sina köpbeslut. I viss utsträckning motverkar dessa metoder kognitiva illusioner.
Konsumentrörligheten på de finansiella marknaderna. En uppföljning åtta år senare
(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2009) Mankila, Merja; Gamble, Amelie
Föreliggande studie innebär en uppföljning av Konkurrensverket och Konsumentverkets rapport om konsumentrörligheten på de finansiella marknaderna från 2001. Konkurrensen inom den finansiella sektorn har varit föremål för ett antal empiriska undersökningar under 2000-talet såväl i Sverige som i övriga Norden och EU. I forskningen kopplas ofta konsumenternas rörlighet till olika andra aspekter. Exempel på sådana aspekter är; antalet banker som konsumenten har en relation till, kundförhållandenas längd, priskänslighet och hur priserna upplevs, Internetbanker, kundnöjdhet, lojalitetsfrågor, omedvetenhet, passivitet, höga byteskostnader samt vad som är eller kan vara en lämplig nivå på bytesbenägenhet på finansiella marknader.
Perception of Value of Money in Unfamiliar Currencies
(Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2005) Gamble, Amelie
The real value of money as well as the perceived value of money is subject to changes. Inflation and deflation are examples of changes in real value. It has been shown that these changes do not always correspond to changes in subjective value. The money illusion implies that the subjective value of money is biased by the nominal representation in times of inflation or deflation. This thesis examines the related euro illusion referring to an influence of the nominal representation on the subjective value of money when a small-unit currency (high nominal value) is compared to a large-unit currency (low nominal value) or the reverse. In addition the thesis investigates whether accuracy-effort tradeoffs affect the size of the euro illusion. In Study I participants were in four experiments requested to evaluate prices of consumer products in their domestic currencies (Swedish crowns or pound sterling) or in euros, or to make evaluations of prices of low-price and high-price essential and non-essential consumer products in fictitious currencies with different exchange rates. Either a positive or a negative attitude was induced. In three experiments Study II tested the effects of mood on choices between two fictitious currencies for making payment or obtaining a salary as well as on choices between low-price and high-price consumer products with prices expressed in fictitious currencies. Mood was induced in one experiment and in two experiments natural mood was assessed. Three experiments in Study III investigated the role of income on the euro illusion. A reverse euro illusion was hypothesized because when the income is known, the prices of consumer products would be compared to the income, and thus they would be evaluated as less expensive in a currency with a large nominal value than in a currency with a small nominal value (called the compression effect). In Study IV three experiments systematically varied either the actual or subjective value for the same nominal value of money. The results of the conducted studies demonstrated the expected bias toward the nominal representation of prices (the euro illusion) when prices were expressed in fictitious currencies. This was done for both evaluations of prices of consumer goods, of choices of currency, and of choices between consumer products. Furthermore, both changes and no changes in the nominal representation affected price evaluations. In support of the role of accuracy-effort tradeoffs, the euro illusion was reduced by a more important task (evaluation of prices of high-price essential products), a negative attitude, and an induced activated negative mood, as well as a simple exchange rate.
Playfulness - ett pilotprojekt inom scenkonst och hälsa
(2016) Widell, Gill; Gamble, Amelie; Centrum för kultur och hälsa