Browsing by Author "Gianneschi, Marcus"

Now showing 1 - 4 of 4

Abisko, Björkliden och Riksgränsen. En deskriptiv jämförelse av ekonomistyrningen vid tre svenska fjällänläggningar
(2004) Johansson, Åsa; Gianneschi, Marcus; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Detta är en deskriptiv och jämförande studie av tre svenska fjällanläggningars ekonomistyrning. Uppsatsen tar ett brett perspektiv på ekonomistyrning och har sin utgångspunkt i öppna system - teorier. Utgångspunkten är att ekonomistyrning handlar om en vilja att påverka beteenden hos individerna i en organisation, så att de hushåller med organisationens knappa resurser på ett sådant sätt att organisationens målsättningar kan uppfyllas. Fjällanläggningarna Abisko turiststation, Björkliden Fjällby och Riksgränsen utgör uppsatsens undersökningsobjekt och deras ekonomistyrning beskrivs utifrån tre perspektiv: val av organisationsform, val av formell styrning och mindre formaliserad styrning. Uppsatsen har två delsyften, dels att komma fram till en helhetsinriktad förståelse av anläggningarnas ekonomistyrning, samt att utifrån den empiriska fallstudien analysera likheter och skillnader i ekonomistyrningen och vilka faktorer som påverkar utformningen av den samma. Vi ville att studien skulle grunda sig på induktiva resonemang och därmed har teorikapitlet till stor del växt fram utifrån den empiriska undersökning som gjorts. Studien bygger till stor del på en deskriptiv ansats då vi vill beskriva respondenternas syn på anläggningarnas utformning av ekonomistyrningen. Därför har vi främst använt oss av kvalitativa intervjuer som teknik för insamling av data. En teoretisk modell har vuxit fram under arbetets gång som bygger på såväl ekonomistyrningsteori som organisationsteori i form av öppna system teorier. Undersökningsobjekten valdes av en rad anledningar. Dels för att jämförbarheten mellan dem är stor, då en rad strukturella imperativ är lika för dem såsom storlek, omvärld, teknologi och produkt. De är belägna i ett relativt isolerat och litet geografiskt område och har en liknande konkurrenssituation. Det var också av intresse för oss att de är relativt små företag, vilket kan ge läsaren inblick i hur det lilla företaget använder ekonomistyrning i sin verksamhet. Fjällanläggningar i sig är dessutom intressanta som undersökningsobjekt då de, trots sin storlek, har en relativt komplicerad struktur och diversifierad verksamhet. En ytterligare aspekt rörande dessa tre anläggningar var det faktum att de alla tre drivs under olika associationsformer. Abisko ägs av en stor ideell förening, Björkliden av en betydligt mindre ekonomisk förening och Riksgränsen ägs av en större koncern inom svensk turismnäring. Dessa associationsförhållanden kom att visa sig mycket betydelsefulla för studiens resultat. Om många likheter i hur man har utformat sin ekonomistyrning på de enskilda anläggningarna kunde förklaras av situationsberoendet och strukturella imperativ, så kunde de relativt stora skillnaderna som vi dock fann förklaras av faktorer som strategiskillnader och olikheter i ledningsfilosofi. Situationsberoendet har helt i enlighet med teorin lett till många likheter i val av organisationsform. Skillnader i strategi och ledningsfilosofi visade sig vara avgörande för vilka ben av ekonomistyrningen som de olika anläggningarna betonade i sin styrning. Det är sannolikt att flera av dessa skillnader är direkt relaterade till de olika associationsformerna under vilka anläggningarna drivs. Såväl strategisk planering och utformning av ekonomistyrningen verkade dessutom vara direkt avhängig verksamheternas finansiella resurser. En organisation med likviditets- och lönsamhetsproblem riskerar att hamna i en negativ spiral med minskat strategiskt arbete på grund av resursbrist och fortsatt improduktivitet, då det inte finns resurser för att utveckla ekonomistyrningen. Den negativa spiralen leder till att fattig blir fattigare och att det blir dyrt att vara just fattig.
Vara och märkas – unga konsumenters relationer till klädindustrins varumärken
(2012-11-30) Gianneschi, Marcus
To brand and to be branded – Young consumers’ relations to clothing brands Brands – the logos of the global economy – have received attention both inside and outside marketing research as key symbols of our time and as powerful devices in contemporary marketing practice. Branding – an increasingly sophisticated enterprise – has taken a central role in marketers’ ambitions to become market or customer oriented. Commendable or not, trying to establish close relationships with consumers, is fundamental to marketing practice and brands are often described as the medium. Given that relationships between consumption and production emerge in markets, understood as culturally embedded, and are mediated by objects and interfaces; the aim of this study is to contribute with knowledge about young consumers’ brand relationships placed within the context of mass consumption, fashion and shopping products. Through young people’s experiences, conceptions and images of dress and style such relationships are described as embedded in processes of emerging adulthood, situated bodily practice and material culture. Discussions, regarding young consumers, have often beenpolarized, either looking at young people as victims in need of protection from commercial influence or viewing them as competent consumers at an early stage of age. Through qualitative field work and recurrent ethnographic interviews with twenty-three persons 14 to 25 years of age; this story from a young cultural landscape of dress and style, situated in Gothenburg the first decade of the 21st century, offers a nuanced picture of young consumers as neither heroes or fools. The results of the study permit a description of “the consumer” as not just an ascription or political figure, but under contemporary reflexive circumstances an identification and possible identity category. As identification the consumer has been surprisingly absent in marketing research of consumer culture. This study contends that “the consumer” as identity category and possible identification should be taken into more careful consideration in future studies of consumption. Examples of great variety in young consumers’ brand-dress-relations are offered in this study and it concludes that possible and often contested meaningfulness in branded dimensions of dress should be considered in a relational manner. What a logo or a brand means in terms of an adorned body, moving through a cultural landscape, is not pure surface. It is always a meaningfulness saturated with predicament of disjunction between what one is and what one means, both for oneself and for others. Never the less, the study shows several examples of clothing brands that were successfully and actively integrated, by producers and consumers, in stylistic formation around specific and often place related activities. When brands works as medium for linking materials with meaningful images within social practice and helping people to imagine desirable identifications – they are power full tools for marketing.
Vardagslivets finansialisering
(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2016) Andersson, Erik; Broberg, Oskar; Gianneschi, Marcus; Larsson, Bengt
I internationell samhällsvetenskaplig forskning används begreppet finansialisering för att förklara och beskriva den ökade betydelse som den finansiella ekonomin har i vår tid. I den här rapporten riktar vi sökarljuset mot hur vardagslivet omvandlats och hur finansiella logikers växande inflytande förändrar människors praktiker, relationer och identiteter (Martin 2002; Langley 2008). Rapporten anknyter därmed till en framväxande forskningsriktning som intresserar sig för, vad Haiven (2014) kallar, finansialiseringens kulturer. Med vardagslivets finansialisering åsyftar vi därmed hur människors vardagliga praktiker och meningssammanhang blir allt tätare sammanvävd med den finansiella ekonomins logiker, instrument och institutioner. Rapporten har karaktären av en antologi, i vilket ett antal forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner beskriver hur vardagslivet finansialiserats. Rapporten börjar med ett par studier av vad finansialiseringen kan betyda för enskilda människor och grupper i deras direkta vardag. Därefter rör vi oss ut mot de mer övergripande aspekterna och konsekvenserna av vardagslivets finansialisering, med frågor som hur denna utveckling stimulerats och hanterats av statliga aktörer och privata aktörer, samt vilka konsekvenser och innebörder finansialiseringen har haft för arbetslivet, välfärdsstaten och hur finansmarknaderna reglerats.
Varor och märken – om att vara och märkas
(2007-09-07T08:15:51Z) Gianneschi, Marcus
Studien undersöker utifrån ett varumärkeskulturellt perspektiv vilka roller konsumtion av, och tal om, varumärken spelar i unga svenska konsumenters identitetskonstruktion. Det innebär att studien ontologiskt problematiserar traditionella dikotomier i form av subjekt/objekt och producent/konsument, samt epistemologiskt inspireras av etnografiska metoder. Studien bygger på hur åtta svenska unga konsumenter talar om varumärken. Varumärkens dominans i det kommersiella och kulturella landskapet, centrala roll i ekonomin samt betydelse i den sociala interaktionen gör att det blir viktigt för varumärkeskulturens medlemmar att ha kunskap om varumärken. Inte bara så att man konsumerar ”rätt” märken på ”rätt” plats och i ”rätt” sammanhang, utan också att man talar om och förhåller sig till varumärken enligt sociala konventioner och diskurser. Mycket av informanternas tal om varumärken rör sig i dimensioner av status/normalitet, individualism/konformism, av att sticka ut och märkas samtidigt som man strävar efter att bli en del av vissa sociala gemenskaper. I en vilja att balansera olika sociala och kulturella normer såsom normalitet och individualitet, ytligheter och djup, materialism och asketism blir en rad varumärken symboliskt och diskursivt attraktiva. Dessa kan på olika vis användas i identitetsproducerande processer, men inte, som studien också visar, friställda ifrån en rad materiella och strukturella begränsningar. Undersökningen visar att intersektionella aspekter av identitetskategorier som genus, etnicitet och klass är betydelsefulla för hur informanterna konsumerar och talar om varumärken. Varumärken sammankopplas diskursivt och associativt med olika kulturella fenomen. Varumärken bör inte ses som frikopplade ifrån dessa, utan snarare som temporära resultat av sådana kulturella relationer. Varumärkesägare bör noga betrakta, beakta och intressera sig för hur konsumenter själva talar om och definierar sina kopplingar till olika varumärken. Varken konsumenter eller producenter har någon slutgiltig kontroll över varumärkens kulturella betydelser.