Browsing by Author "Gillette, Maris"

Now showing 1 - 2 of 2

Analys av extra medel för studenthälsa 2021-2024
(2025) Frisk, Sylva; Gillette, Maris; Hellberg, Sofie; Diarienummer: GU 2024/2414 (GU 2024/19)
• Sedan 2021 tilldelar regeringen lärosäten särskilda medel för studenthälsa. Vid Göteborgs universitet har medlen, enligt rektorsbeslut, främst fördelats genom ett projektansökningsförfarande. Rapporten redovisar en analys av de beviljade medlen i relation till den intention som uttrycks i rektorsbeslutet. • Ett resultat är att en stor variation av insatser med syfte att förbättra eller främja studenthälsa har genomförts brett i organisationen. Flest insatser har varit riktade direkt mot studenter, några få har varit kompetenshöjande insatser riktade mot personal och några har inneburit undersökningar av olika slag. • Trots att ett fåtal insatser innebar kompetenshöjande insatser riktade mot personal så har mängden av insatser på institutionsnivå på olika sätt involverat ett stort antal lärare, studievägledare, handläggare och institutionsledningar, vilket torde ha ökat medvetenheten om studenters hälsa i många lokala kontexter. • Majoriteten av insatserna har uppfattats som framgångsrika av de som genomfört dem. I flera fall har de främjat social interaktion mellan studenter, haft positiv effekt på studieresultat samt stärkt studenters känsla av tillhörighet och sammanhang. • Avsaknaden av systematiska analyser av studenthälsa före och efter insatserna medför en svårighet för de som genomfört projekten att säga något om insatsens effekter på studenternas hälsa. • En stor andel insatser har avslutats efter att projektet genomförts och har därmed inte integrerats i ordinarie verksamhet. Oklarheter avseende mottagare av resultaten, budgetskäl eller bristande intresse från ledningar kan nämnas som vanligt förekommande orsaker till det. • Spridning av kunskaper och erfarenheter från genomförda insatser har, så när som i ett fall, varit sparsam och för det mesta begränsad till den lokala kontext där insatsen genomförts. • Projektformens fördel är att den möjliggjort att insatser och idéer har kunnat testas. En nackdel är att projektformen genererat insatser som har setts som ett tillägg till ordinarie verksamhet. Insatserna kan då också enkelt tas bort och bidrar sällan till någon mer långsiktig förändring av den ordinarie verksamheten. • Det kan noteras att insatsernas mycket sällan resulterat i någon förändring av undervisning eller kursupplägg. Det förstärker synen på studenthälsa som ett externt område/problem i förhållande till det som händer i klassrummet.
EXPLORING THE USE OF GENERATIVE ARTIFICIAL INTELLIGENCE APPLICATIONS IN HIGHER EDUCATION Slutrapport
(2024) Wackenhut, Arne F.; Gillette, Maris; Olsson, Elizabeth
Denna rapport sammanfattar de viktigaste resultaten från ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som undersökte studenters och lärares användning av generativa artificiella intelligens (genAI) applikationer vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet under slutet av 2024 och början av 2025. Data samlades in genom två enkäter, en för studenter och en för undervisande personal vid fakulteten samt fem kompletterande fokusgruppintervjuer (fyra med studenter, och en med lärare). Enkätresultaten visar att 20 % av lärarna aktivt integrerar genAI applikationer i sina kurser, medan cirka 80 % av studenterna rapporterade att de använder genAI applikationer i sitt kurs- och utbildningsarbete. Pedagogiska diskussioner bland undervisande personal (på institutions- och fakultetsnivå) har ofta fokuserat på att studenter använder genAI för att skriva texter (till exempel i samband med skriftliga examinationer) och de risker som detta kan innebära för studenters lärprocesser. Resultaten visar att studenter är mycket medvetna om genAI:s potentiella negativa effekt på deras akademiska skrivfärdigheter. Studenterna rapporterar att de undviker att använda genAI för att skriva uppsatser och rapporter. I mindre utsträckning undviker de att använda genAI för språkstöd. Många studenter rapporterar att de använder genAI applikationer för att läsa och förstå kursmaterial. Denna användning väcker en rad helt nya frågor än de som har karaktäriserat lärarnas pedagogiska samtal om genAI. "Läsning" med genAI har hittills fått lite uppmärksamhet vid fakulteten. Både studenter och lärare uttrycker ett behov av tydligare vägledning kring huruvida, när och på vilket sätt generativa AI-applikationer bör användas inom ramen för studier och arbete. Det efterfrågas även större klarhet kring vilka möjligheter och utmaningar användningen av generativa AI-applikationer medför inom högre utbildning