Browsing by Author "Gunnarsson, Frida"

Now showing 1 - 2 of 2

Gruppbehandling vid strokerehabilitering En systematisk litteraturöversikt
(2018-03-27) Gunnarsson, Frida; Johansson, Sofia; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Människan är en social varelse och utvecklar genom interaktion med andra en identitet samt olika roller, vilka leder till välbefinnande. Detta används i gruppbehandling inom rehabilitering. Upprättandet av roller kan hindras av långvarig funktionsnedsättning, t.ex. vid stroke vilket kan medföra rollförlust, känsla av utanförskap och hindra utförandet av aktiviteter. Genom stöd av andra i samma situation underlättas bildandet av nya roller, antaganden som stöds av modellerna Peer-learning och the Model of Human Occupation. I dagsläget finns bristfälliga belägg för gruppbehandlingens effekt för personer efter stroke och en sammanställning av befintlig forskning behövs för att identifiera kunskapsgap samt erbjuda arbetsterapeuter stöd i praxis. Syfte Syftet med studien var att kartlägga och beskriva användandet av gruppbehandling som arbetsterapeutisk intervention för vuxna personer efter stroke. Metod En systematisk litteraturöversikt av artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes genom databassökning och manuell sökning, vilka resulterade i tio artiklar som kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall respektive McMasters Critical Review Form. Texten bearbetades genom tematisk analys. Resultat Temat ‘Mål och syfte’ visade att gruppbehandlingen oftast avsåg att förbättra psykosociala faktorer eller aktivitetsutförandet. ’Form och förutsättning’ visade stor variation av storlek, längd, kontext och innehåll på gruppen, samt olika förutsättningar vad gäller person, miljö, aktivitet och gruppledare. ’Teoretisk förankring’ visade bland annat att aktivitetsvetenskap, social inlärningsteori och the Model of Human Occupation användes som teoretisk förankring. ’Påverkan på deltagaren’ visade att den största nyttan angavs vara att träffa andra i samma situation. Slutsats Det finns ingen färdig mall för hur gruppbehandling ska genomföras i strokerehabilitering, utan detta måste anpassas beroende på deltagarnas behov. Vid kognitiva nedsättningar och hjärntrötthet är det lämpligt med mindre grupper och kortare pass, medan deltagare som kommit längre i sin rehabilitering kan dra nytta av större grupper som träffas en längre tid varje tillfälle.
Skolgården och Fritidshemmet - En kvalitativ intervjustudie om vilka förhållningsätt lärare i fritidshem har på skolgården.
(2022-03-16) Gunnarsson, Frida; Haav, Jessica; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Skolgården har under de senaste årtiondena kommit att ses som elevernas arena. Fritidshemmets verksamheter ska enligt läroplanen utgå från elevernas intressen och behov, men vems intresse är det egentligen som styr på fritidshemmet? Denna kvalitativa studie med semistrukturerade intervjuer som metod har som syfte att undersöka hur lärare i fritidshem förhåller sig till skolgården. Studien har även fokuserat på hur lärare i fritidshem ser på skolgårdens kapacitet för elevers sociala utveckling. De frågeställningar som studien utgår från är; Hur talar lärarna i fritidshem om skolgården? Vad har lärarna för förhållningssätt till verksamheter på skolgården under tiden i fritidshem? Vad anser lärarna i fritidshem att vistelse på skolgården har för betydelser för elevernas sociala utveckling? I studien deltar fem lärare i fritidshem från två olika skolor i två olika kommuner. Med fyra forskningsperspektiv på varför utevistelse är bra för barn har denna studies insamlade empiri analyserats med hjälp av tidigare forskning kring barndomssociologi, barns platser, socialt lärande på skolgården, närvarande vuxna och olika diskurser om fritid. Utifrån analysen framkom det tre roller lärare i fritidshem tar på skolgården; skolgårdsvakt, skolgårdsvärd och skolgårdsaktivist. En lärare iklär inte bara en roll utan innehar alla och använder dem utifrån olika förutsättningar. Resultatet av denna studie visar att lärare i fritidshem ser på skolgården som elevernas frizon, där eleverna själva är viktiga aktörer i vad som pågår på skolgården. Lärarna ser sig själva till en stor del som ett stöd i elevers sociala utveckling på skolgården, men menar att den sociala utvecklingen är svår att planera för.