Browsing by Author "Gunnarsson, Jennie"

Now showing 1 - 3 of 3

”Det mesta är ju jättebra”. Hem- och konsumentkunskapslärares åsikter om food literacy i undervisningen.
(2018) Gunnarsson, Jennie
Food literacy utvecklades i Australien för att öka kunskapen till mat och därmed minska den ohälsosamma livsstilen. Begreppet innehåller tre perspektiv: kunskaper, färdigheter och förmågor och under dessa tre perspektiv finns 22 aspekter som eleverna behöver kunna för att göra medvetna val utifrån mat, hälsa, ekonomi och miljö. I hem- och konsumentkunskapen syftar ämnet till att eleverna ska göra medvetna val utifrån hälsa, ekonomi och miljö. Det finns ett flertal likheter mellan food literacy och hem- och konsumentkunskap. Därför är studiens syfte att utforska hur food literacys aspekter syns i hem- och konsumentkunskapslärarens undervisning samt undersöka lärarens förhållningssätt till dem. För att undersöka det genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma, legitimerade och behöriga hem- och konsumentkunskapslärare och det transkriberade materialet kodades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att nästan alla food literacys aspekter förekom i hem- och konsumentkunskapsundervisningen och de aspekter som de inte tog upp var på grund av tidsbrist eller att andra ämnen tog upp dem istället. Slutsatsen är att food literacys aspekter är relativt likt syftet med hem- och konsumentkunskap och lärarna i studien ansåg att food literacys aspekter innehåller kunskaper som är bra att lära sig för resten av livet. Food literacys aspekter kan tillämpas i hem- och konsumentkunskapsundervisningen men ämnet har för få undervisningstimmar för att hinna med alla.
Det fria rummets baksida – En experimentell studie av hur elevens programtillhörighet påverkar lärarens bedömning.
(2010) Gunnarsson, Jennie; Andersson, Robert; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Med ett intresse som grundar sig i praktiska erfarenheter av att förutsättningarna för undervisning och betygsättning är mycket olika på yrkesinriktade respektive studieinriktade program i den svenska gymnasieskolan undersöker vi i detta examensarbete om lärarens vetskap om elevens identitet påverkar bedömningen av elevens kunskaper. Flera undersökningar visar att bedömningen i skolan inte är likvärdig, trots att likvärdigheten som hörnsten för en rättvis skola betonas av styrdokument och trots att dess vikt blir särskilt tydlig i bedömningssituationen där rättvisa betyg är ett krav. Problemen med likvärdighet kan spåras till lärarens betydande handlingsutrymme, vilket är en förutsättning för yrkesutövande i den komplexa situation läraren dagligen befinner sig; i det fria rummet har läraren i samspråk med eleverna möjlighet att skräddarsy undervisningen efter eleverna. För att undersöka huruvida lärarens vetskap om elevens programtillhörighet påverkar läraren i bedömningssituationen konstruerade vi ett experiment där 65 gymnasielärare i naturkunskap från hela Sverige deltog. Genom att samtliga lärare bedömde exakt samma elevsvar men med olika information om elevens programtillhörighet såg vi en tydlig skillnad där en elev som gick ett yrkesinriktat program bedömdes med högre betyg än en elev på ett studieinriktat program, för exakt samma prestation. Vidare kunde en stor spridning i bedömning konstateras för samma elevsvar, där alla betygssteg från IG till MVG fanns representerade. Vår undersökning bekräftar tidigare forskning i slutsatsen att det finns ett problem för likvärdigheten i den svenska skolan. Vi har genom experiment kunna lyfta ut en faktor och tydligt visa att elevens programtillhörighet har betydelse för elevens bedömning, och efterlyser fler experimentella studier inom området för att vidare utforska kausala samband vid betygsättning. Brister i likvärdighet vid betygsättning kan och bör förbättras genom diskussioner mellan lärare på både skolnivå och nationell nivå.
Ett medvetet val? Food literacy som verktyg i hem- och konsumentkunskapsundervisningen
(2018) Gunnarsson, Jennie; Schåman, Angelica; Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
I dagens individualiserade samhälle förväntas varje människa själv ta en rad beslut relaterade till sin konsumtion, men alla har inte kompetensen att göra det. Food literacy innebär kunna välja, planera, hantera, förbereda och äta mat utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Det är uppbyggt av tre dimensioner, den funktionella, den interaktiva och den kritiska. Nuvarande forskning om food literacy utgår från huruvida kompetensen kan förändra ungdomars matvanor och på det sättet minska andelen med fetma i befolkningen. Den här forskningsöversikten avviker från den stigen och ämnar istället göra en systematisk sammanställning och granskning av forskning om food literacy och dess relation till skolans aktörer och ämnet hem- och konsumentkunskap samt undersöka hur food literacy skulle fungera som verktyg i svensk hem- och konsumentkunskapsundervisning. Resultatet visade att hem- och konsumentkunskap ses som det ideala ämnet för undervisning i food literacy eftersom undervisningen har fokus på det interaktiva perspektivet. Trots detta är det svårt att ha food literacy-undervisning i ämnet eftersom det saknar tillräckliga resurser. Ämnet har för lite undervisningstid, för liten budget och för få behöriga lärare. Dessutom har föräldrar och andra lärare negativa attityder till ämnet. Vår slutsats är att food literacy trots detta skulle fungera väl som verktyg i undervisningen för hem- och konsumentkunskap. I svensk kontext bör food literacy ses som ett verktyg i undervisningen snarare än ett ämnesinnehåll. Framtida forskning bör fokusera på food literacy som ett verktyg för medvetna val och inte som ett verktyg för beteendeförändring.