Browsing by Author "Gustafsson, Emelie"

Now showing 1 - 4 of 4

“ALLT ÄR DEN LILLA RÅTTANS FEL, HÖRDE FRÅN EN SÄKER KÄLLA ATT HEN OCKSÅ SYSSLAR MED KRIMINELLA VERKSAMHETER” - En kvantitativ innehållsanalys om medborgarjournalistikens kvalitet på Flashback
(2023-03-10) Gustafsson, Emelie; Gerdtman, Josefine; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism Media and Communication
As interactive media have grown, citizen journalism has gained greater importance. Almost half of Sweden's population takes part in news delivery on social media, where the discussion forum Flashback is one of the platforms. This opens up for greater dissemination and discussion of news between non-professionals which is classified as citizen journalism. With the importance of free speech and being exposed to unbiased and diverse news coverage to be an informed citizen, it is important to understand what one is consuming while taking part of news online that is not always provided by professional journalists. User-generated content has been researched since web 2.0 technology emerged. A large part of the research focuses on social media, while citizen journalism on Swedish discussion forums is not as common. This study aims to examine the quality of citizen journalism and its news reporting on Flashback through Urban and Schweiger's (2014) quality dimensions of professional journalism. These quality criteria include, among others, the presence of rumors, speculation, and diversity of viewpoints. With a quantitative content analysis, we map the frequency of these criteria in three Flashback threads (n = 542 posts) with different topics, where they all start from a news story. The essay is based on two questions; What is the quality of flashback threads based on the approach to news quality? Does the quality differ depending on the subject? To succeed in answering these questions, we carry out a frequency analyses and a Chi-square tests. Furthermore, the selection of the threads has been done strategically to meet the demands of citizen journalism as well as the scope of posts that need to be adapted to the time frame we have. Following this, we used a codebook that was tested with K-alpha to determine as safely as possible that the result would have been the same regardless of who carried out the analysis. In conclusion, the result shows that the quality of Flashback is poor in terms of criteria used to measure professional journalism. We also see that the quality differs between the threads where some threads are good in one dimension while another is problematic and vice versa. The thread about politics turns out to be of the best quality by a small margin.
Gröna skolgårdar i centrum. Barns tillgång av natur under skoltid i Göteborgs Stad
(2012-09-11) Gustafsson, Emelie; Nyström, Adam; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
I denna uppsats har vi studerat tillgången av natur, med skolor i stadsdelsnämnd (SDN) Centrum i Göteborg som utgångspunkt och även förekomsten av naturinslag på skolgårdarna. Naturkontakt är viktigt för barns välmående, såväl hälsa som utveckling av motorik och fantasi. Barn som vistas i natur visar också mindre ångest och oro. Tillgången på områden som kan erbjuda naturkontakt och som barn kan vistas på är därför av stor vikt. Barns fria rörlighet är begränsad, på grund av de fysiska möjligheterna till hög rörlighet och att den fria rörligheten vidare kan begränsas av regler uppsatta av föräldrar och skola. Att gröna friytor finns att tillgå där barnen spenderar sin tid är därför essentiellt för att dessa ska vara tillgängliga och skolan är en plats där barn måste spendera många timmar av sin dag, under många år. Undersökningen genomfördes i SDN Centrum, i Göteborg. Centrum är ett område som inhyser många varierade aktiviteter och är tätt bebyggt. I SDN Centrum finns också en stor mängd skolor, såväl fristående som kommunala. Mängden friskolor i SDN Centrum är fler i relation till övriga Göteborg och det gör området unikt. Vi har därför undersökt resultatet från skolgårdsundersökningen i förhållande till skolornas ägandeform, för att analyser om det förekommer några skillnader. Göteborgs Stad har som uttalad strategi för att hantera befolkningstillväxten, att förtäta staden. Förtätningen innebär att den nuvarande bebyggelsen ska förtätas med kompletterande bebyggelse och den geografiska spridningen av staden ska dämpas. Att undersöka tillgången av mark som erbjuder naturkontakt är därför mycket aktuellt i Centrum. Därav formades syftet som är att undersöka elevers tillgång av natur under skoltid på skolor centralt belägna i en svensk storstad. Vidare undersöktes skolornas närhet till gröna friytor, då dessa kan användas som komplement till den egna skolgården. Undersökningen genomfördes med observationer för att bedöma huruvida skolgårdarna erbjuder möjlighet till naturkontakt. För att bedöma skolornas närhet till gröna friytor utfördes en GIS-analys, där skolgårdarna och grönområdena karterats. Resultatet från de föregående undersökningarna kombineras i en gemensam karta för att ge en helhetsbild över situationen i SDN Centrum. Undersökningen visade att ett begränsat antal skolgårdar hade inslag av natur. Resultatet i jämförelse med ägandeformen visade att inga tydliga mönster kunde utläsas, men att resultatet var jämnare bland de kommunala skolorna och att det var mer utspritt för de fristående. Vidare visade undersökningen att många skolor använde de närliggande gröna friytorna som komplement till den egna skolgården och att de södra delarna av SDN Centrum hade högre tillgång av gröna friytor, än området i övrigt. I och med förätningen som sker i Göteborg och som ska koncentreras till stadens centrala delar menar vi att allt för stor tilltro, från skolorna läggs till användandet av dessa och att en minskning av gröna friytor, i skolornas närhet kan komma att få stora konsekvenser för elevernas möjlighet till naturkontakt, under skoltiden.
Tillsammans är vi starka! En studie om pedagogers och rektorers förhållningssätt i relation till skolklimat
(2011) Gustafsson, Emelie; Övrigt, Övrigt; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Mitt syfte med detta examensarbete har varit att ta reda på hur pedagoger och rektorer funderar kring och arbetar med klassrums- och skolklimat på grupp- och organisationsnivå. Jag har använt mig av samtalsintervjuer med ostrukturerade frågor, samt en gruppintervju. Jag har sedan analyserat resultaten med hjälp av teorier, som exempelvis ett gruppsykologiskt perspektiv, för att hitta förslag för vad som kan utvecklas i skolans arbete på grupp- och organisationsnivå. Jag har kommit fram till att pedagoger och rektorer är väldigt medvetna om betydelsen av ett gott klimat i klassrummet och skolan samt att samverkan är en förutsättning för att framgångsrikt driva verksamheten framåt. Denna samverkan kräver ett aktivt och medvetet arbetssätt på tre olika nivåer, uppgifts-, samspels- och ledningsdimensionen. Jag menar att mitt arbete har betydelse för lärare, rektorer och annan personal i skolan, då det bidrar med idéer och förslag för hur skolans klimat och därmed elevernas kunskapsresultat kan förbättras. Min förhoppning är även att föräldrar och andra personer som är viktiga för barnet, utifrån detta arbete inspireras och inser vilken viktig roll de spelar för skolan och därmed sina barn.
Vad är Attraktivt Arbete i Byggbranschen? En studie om attraktiva arbeten
(2018-01-18) Gustafsson, Emelie; Larsson, Sofia; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
In Sweden, today there are hard competition about the work force within the construction industry. The competition makes it important for the employers to work strategic with employer branding and attractiveness. Attractiveness is an idea of factors that attract employees to an organization and make them want to stay within the organization. Employer branding is a strategic process to reach attractiveness. The aim of this study is therefore to compare what carpenters and officials within the construction industry think contribute to the attractiveness in a job, the aim is also to compare if different geographic areas affect what the employees think contribute to the attractiveness. Semi structured interviews were conducted with employees within the case organization to collect the empirical data. The interviews were analyzed with intention to distinguish common differences and similarities. We applied different theories to our empirical data, among those were Employer Branding, Maslow´s hierarchy of needs and Herzberg´s two factor theory. The analysis is based on our empirical data merged with those theories. The main results show us that there are other factors that´s more important than wages when it comes to what makes a job attractive to the work force. Those factors are that the work tasks varies, good colleagues, a safety in knowing what you have and flexibility. People use to say that money isn´t everything, and due to this study, it´s true. We also saw differences in the closeness to the management between both carpenters and officials, and between the two geographic areas that we have studied. The officials experienced more closeness to the headquarter than the carpenters and the employees who didn’t not work in the area where the headquarter is, experienced a feeling of exclusion in some cases, despite that they also experienced a closeness to the management.