Browsing by Author "Gustafsson, Karin"

Now showing 1 - 8 of 8

Att läsa med glädje - en intervjustudie av åtta pedagogers arbete med barn och läsning
(2009) Gustafsson, Karin; Eriksson, Stina; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa och behålla läslust hos barn i de yngre åldrarna. Frågeställningarna är: Hur resonerar pedagoger om läslust? Hur kan pedagoger främja läslust hos barn i de yngre åldrarna? Metod Detta är en kvalitativ intervjustudie med åtta pedagoger verksamma inom förskola och skola. Utifrån deras subjektiva svar av sina erfarenheter kring det pedagogiska arbetet med barn och läsning söks svar på hur läslust kan främjas hos barn i de yngre åldrarna samt hur dessa pedagoger resonerar kring läslust. Analysen har genomförts genom läsning av det transkriberade intervjumaterialet. Rapporten är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv och stöder sig på tidigare forskning i ämnet samt erfarenheter från vår verksamhetsförlagda utbildning. Resultat Studien visar att läslust kan uppstå då barn får tid till att läsa och då pedagoger utgår ifrån barns erfarenhetsvärld i arbetet med läsning. Ytterligare en viktig faktor är samtal och reflektion kring texter. Samtliga tillfrågade pedagoger i studien anser att läsning är viktigt för barn och att läslust innebär att barn känner glädje inför att läsa, att de läser mycket och av eget intresse. Relevans för läraryrket Läslust är betydelsefullt för människan därför att läsning berikar våra liv och vidgar våra perspektiv på världen. Läsförmågan utvecklas genom läsning och därmed är det viktigt att ha läslust även för detta ändamål. Vår målsättning är att studien ska utgöra ett bidrag till utbildningsvetenskaplig forskning och vår förhoppning är att studien kan leda till en ökad medvetenhet om vikten av att barn finner glädje i sin läsning.
Dendritic cells in cancer immunotherapy
(2011-02-16) Gustafsson, Karin
Dendritic cells (DCs) play a central role in the initiation and regulation of innate and adaptive immune responses and have increasingly been applied as vaccines for cancer patients. Ex vivo generation and antigen loading of monocyte-derived DCs allows a controlled maturation, with the aim of imprinting different DC functions that are essential for their subsequent induction of a T cell-mediated anti-tumor response. A better understanding of how DCs control T cell immunity is important for the design of novel DC-based cancer vaccines with improved clinical efficiency. The aim of this thesis was to evaluate how different maturation conditions used for generation of clinical grade DC-based cancer vaccines affect their capacity to assist type-1 polarized immune responses, important for elimination of cancer. Monocyte-derived DCs from healthy blood donors and chronic lymphocytic leukemia (CLL) patients were matured using two different types of cocktails; the “standard” maturation cocktail for human DC-based cancer vaccines consisting of TNF-α, IL-1β, IL-6 and PGE2 (PGE2DCs) and the more recently established α-type 1-polarized DC cocktail consisting of TNF-α, IL-1β, IFN-γ, IFN-α, and p-I:C (αDC1s). Recent data from mouse models indicate that the ability of vaccine DCs to induce a desirable type 1-polarized immune response is strongly dependent on their ability to induce a CXCR3-dependent recruitment of IFN-γ-producing natural killer (NK) cells into vaccine-draining lymph nodes. We found that αDC1s from healthy blood donors secrete substantial amounts of the CXCR3 ligands (CXCL9/CXCL10/CXCL11). In contrast, no measurable production of these chemokines was found in PGE2DCs. Functional studies revealed that supernatants from mature αDC1s recruited NK cells and further, αDC1s induced IFN-γ production in autologous NK cells, but only if concurrent CD40 ligation was provided. Despite previous reports of dysfunctional DCs in CLL patients, we found that αDC1s generated from CLL patients also produced substantial amounts of CXCR3-ligands in a sustained fashion. Functional studies demonstrated that αDC1s from CLL patients were superior recruiters of NK cells and potential CD40 ligand-expressing NKT cells compared to PGE2DCs. Importantly, loading of αDC1s with necrotic CLL cells had no negative impact on chemokine production. It has most recently been shown that autologous DC vaccines indirectly prime naïve T cells in vivo by acting as immune adjuvant that transfer antigens to recruited endogenous DC-precursors. In our final study we investigated the ability of allogeneic (foreign) DCs to recruit and differentiate “bystander” monocytes into functional DC-like cells in vitro. We found that allogeneic DC1s efficiently recruited monocytes and Th1-associated lymphocytes from CLL patients. Finally, monocytes primed in such αDC1 but not PGE2DC-induced environment seem to undergo maturation toward Th1-deviating DCs. In conclusion, this thesis supports the therapeutic use of DC1-based vaccines in the traditional autologous setting and further indicates that allogeneic DC1s could be used as a source of adjuvant and a vehicle for tumor antigen delivery to evoke Th1-polarized immune responses against human cancers.
Estrogen receptor α and Bone – Posttranslational modifications and cell-specific deletion
(2019-10-30) Gustafsson, Karin
Estrogen is involved in the regulation and development of reproductive organs. In addition, estrogen regulates several other organs including the skeleton, immune system, and adipose tissue. Estrogen treatment protects against osteoporosis and some other hormone-related diseases, but this treatment is associated with an increased risk of cancer in reproductive organs and venous thrombosis. Because of these side effects it is important to elucidate the mechanisms behind estrogenic effects in different organs, to aid the development of tissue-specific estrogen treatments. The estrogenic effect in the skeleton and several other hormone-sensitive tissues, including adipose tissue, is mainly mediated by estrogen receptor alpha (ERα). ERα is subjected to posttranslational modifications (PTMs) that can affect receptor signaling in a tissue-specific manner. Therefore, the first aim of this thesis was to evaluate whether targeting of three different ERα PTMs –palmitoylation at site C451 – phosphorylation at site S122 – methylation at site R264 –, results in tissue-specific estrogenic effects. ERα is classically described as a transcription factor that affects the cell via nuclear (genomic) signaling. However, ERα can also be associated to the membrane and exert non-genomic signaling. To study the role of membrane-initiated ERα (mERα) signaling for the estrogenic response, we used mice lacking palmitoylation at site C451, which is crucial for membrane localization. Our study showed that the importance of mERα signaling is tissue-specific, with the trabecular bone in the axial skeleton being strongly dependent on functional mERα signaling, while adipose tissue is mainly mERα-independent. We also demonstrated that phosphorylation at site S122 in ERα has a tissue-dependent role with an impact specifically on fat mass in female mice. Finally, we found that methylation at site R264 in ERα has no effect on estrogenic regulation of the skeleton or other estrogen-sensitive tissues. ERα is expressed in several different cell types and ERα expression in bone cells has been shown to affect the skeleton. It is also known that T lymphocytes are involved in the regulation of bone mass. Therefore, the second aim of this thesis was to evaluate whether ERα expression in T lymphocytes is involved in the protective effect of estrogen in the skeleton. We identified that ERα expression in T lymphocytes is dispensable for normal estrogenic regulation of bone mass. In conclusion, this thesis has increased our knowledge of estrogen signaling mechanisms. Specifically, this thesis shows that mERα is important for estrogen signaling and has a tissue-specific role. In addition, phosphorylation at site S122 modulates the activity of ERα in a tissue-dependent manner. This thesis also shows that methylation at site R264 is dispensable for estrogenic regulation of the skeleton and other estrogen-responsive tissues and that T lymphocytes are not direct target cells for ERα-mediated estrogenic skeletal effects.
Sammanträffande av brott och iterativa tillämpningssituationer
(2011-05-18) Gustafsson, Karin; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
När åtal för flerfaldig brottslighet handläggs i olika rättegångar, exempelvis då nyupptäckt brottslighet handläggs i en senare rättegång än den tidigare brottsligheten, kan den tidigare domen bli föremål för en upprepad bedömning p.g.a. reglerna i 34 kap. BrB. Prövningen blir alltså att betrakta som iterativ eftersom domstolen under vissa förutsättningar beaktar den tidigare domen, t.ex. avseende en ny påföljdsbestämning för den samlade brottsligheten. Domstolen har enligt kapitlets portalparagraf tre olika alternativ att välja mellan i en iterativ tillämpningssituation, nämligen s.k. konsumtionsdom, att döma särskilt eller att undanröja den utdömda påföljden och döma till ny gemensam påföljd. Bestämmelserna som slår fast under vilka förutsättningar domstolen skall tillämpa regelverket är komplicerade till sin natur och rättskällorna ger inte mycket vägledning i övrigt. Det övergripande syftet med uppsatsen är följaktligen att försöka presentera en sammanhängande bild av vad regleringen i 34 kap. BrB går ut på, vilka begränsningar den har och vilka grundtankar som ligger bakom regelverkets utformning. Föresatsen är även att behandla frågan om tillämpningsområdet, d.v.s. när och hur de olika alternativen vanligen skall användas. I detta avseende presenteras bl.a. tre rättsfall som ger läsaren en tydligare bild av rättstillämpningen av reglerna och förhållandet till återfallsskärpning enligt 29 kap. 4 § BrB. En annan fråga gäller förhållandet mellan 34 kap. och regeln om åtalsunderlåtelse i RB. På vilket sätt korrelerar lagrummen med varandra, eller gör de ens det idag? Slutligen presenteras en del av de praktiska problem som finns när det gäller sammanträffande av brott. Tre personer med anställning inom rättsväsendet har i detta avseende intervjuats om deras uppfattningar om regelverket rörande sammanträffande av brott. Föga förvånande var samtliga positivt inställda till en modernisering och förändring av reglerna även om det i första hand är domstolen som skulle dra fördel av det. Åklagarnas syn på regelverket verkar vara främst praktiskt inriktad och de bekymras inte i lika stor utsträckning som domaren av de principiella problem som finns i lagstiftningen.
Sena gastrointestinala symtom efter strålbehandling mot cancer i bäckenområdet – en kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av livskvalitet
(2016-05-04) Gustafsson, Karin; Nilsson, Charlotte; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: En stor del av de som överlevt sin cancer i bäckenområdet har fått strålbehandling som är en viktig del i den onkologiska behandlingen men som även ger oönskade sena biverkningar. Det mest förekommande av de sena biverkningarna efter strålbehandling i bäckenområdet är sena tarmbiverkningar som ger upphov till sena gastrointestinala symtom så som lösa avföringar, plötsliga avföringsträngningar, gaser, avföringsläckage, buksmärtor, uppspändhet och rektal blödning. Det finns en livslång risk att dessa symtom kan bli kroniska. De sena gastrointestinala symtomen skattas av canceröverlevare som de mest stressande och besvärande av de sena symtomen som kan uppkomma efter strålbehandling mot cancer i bäckenområdet och har den största inverkan på livskvaliteten. Gastrointestinala symtom är underbehandlade i vården. Personcentrerad vård och stöd från specialistsjuksköterskan kan vara en möjlighet för att hjälpa personen att återgå till ett så normalt liv som möjligt och att återfå fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av sena gastrointestinala symtom efter strålbehandling mot cancer i bäckenområdet och deras inverkan på livskvaliteten. Metod: Kvalitativ metod användes med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det latenta innehållet tolkades till ett tema. Resultat: Från intervjuerna framstod ett tema att sena gastrointestinala symtom kan skapa förändrad självbild. Tre kategorier framkom av känslomässig påverkan, behov av kontroll och sociala begränsningar. De sena gastrointestinala symtomen ledde till att kvinnorna upplevde känslor av skam, frustration och att vara utlämnade. Nedsatt funktionsförmåga och att planera sin tillvaro framkom där kvinnorna utvecklade egna strategier för att försöka återfå viss kontroll över sitt dagliga liv. De sena gastrointestinala symtomen orsakade hinder i arbetslivet och i sociala aktiviteter och hade en påverkan på kvinnornas relationer och samliv. Slutsatser: De sena gastrointestinala symtomen påverkade det dagliga livet och livskvaliteten ur ett fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt perspektiv. Det fanns brister i informationen till patienterna och bristande kunskap hos vårdpersonalen när det gällde sena gastrointestinala symtom. Det behövs ett bättre omhändertagande av dessa patienter för att identifiera, hantera och utvärdera symtomen och deras inverkan på livskvaliteten. Specialistsjuksköterskan har en viktig roll och behövs i hela vårdkedjan för att upprätta en vårdplan och rehabiliteringsplan vid starten av den onkologiska behandlingen och för att bibehålla kontinuiteten av dessa under hela patientens vårdprocess. Specialistsjuksköterskan har en nyckelroll i teamet och kan ge personcentrerad vård ur ett helhetsperspektiv.
Sexuell dysfunktion hos kvinnor efter strålbehandling ur ett biopsykosocialt perspektiv
(2013-01-25) Gustafsson, Karin; Åkeflo, Linda; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Sexualitet är väsentligt för människans identitet, relationer och upplevelser; ett komplext livsområde. Strålbehandling som ges till kvinnors bäckenregion påverkar hennes sexuella förmåga genom biverkningar till hud och slemhinnor som ger smärta och obehag samt minskad komfort i underlivet. Ofta ges inte den adekvata information som patienten har rätt till på grund av fördomar och okunskap. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnors sexualitet påverkas av strålbehandling mot bäckenmaligniteter och kvinnornas behov av information. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt utifrån 10 artiklar som söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet visade att symtom som fatigue, diarré och aptitlöshet samt vaginala förändringar som minskad elasticitet, vaginal snävhet, dyspareuni och utebliven lubrikation leder till sexuell dysfunktion. Sexuell dysfunktion är ett av de mest rapporterade symtomen efter avslutad strålbehandling, oavsett bäckenmalignitet som hon har behandlats mot. Psykosociala förändringar såsom förändrad kroppsuppfattning, självbild, parrelation, nedsatt självförtroende, stress, oro och svårighet att hantera sin situation bidrar också till sexuell dysfunktion. Sexuell dysfunktion kvarstod lång tid efter avslutad behandling. Alla patienter efterfrågade information om hur behandlingen påverkar sexualiteten. Diskussion: Patienterna har behov av stöd och rådgivning hela vägen i den onkologiska processen genom kontinuitet av specialistsjuksköterska. För att kunna utföra god och säker omvårdnad behöver sjuksköterskan utrustas med ökad kunskap och förståelse i ämnet och patienten vill att sjuksköterskan erbjuder information och samtal om sexualitet. Slutsats: Sexuell dysfunktion är ett ofta rapporterat symtom efter avslutad strålbehandling mot bäckenmaligniteter och dessutom mätbart lång tid efter avslutad behandling. Alla patienter efterfrågar information om biverkningar som påverkar sexualiteten. Sjuksköterskan har ett ansvar för att kvinnan får information om de biverkningar som påverkar hennes sexualitet samt att ge henne möjlighet att ställa frågor, och att ha en tillåtande hållning och attityd.
En studie om barns skrivlärande
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2000) Gustafsson, Karin; Mellgren, Elisabeth; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Yrkesroller i förskolan
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2008) Gustafsson, Karin; Mellgren, Elisabeth; Göteborgs universitet; University of Gothenburg