Browsing by Author "Gustafsson, Karl"

Now showing 1 - 2 of 2

Game over. En kvalitativ innehållsanalys över den svenska pressens skildring av data- och tv-spelande under år 1999 och 2013.
(2015-12-08) Gustafsson, Karl; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political Science
Bakgrund: Media har en viktig roll som opinionsbildare och betydelse för vilken inställning man har kring olika sakfrågor. Beroende på hur man formulerar ett problem, vilka attribut man tillskriver ett fenomen eller vilka åsikter som får komma till tals kan man påverka människors uppfattningar om ett ämne. Idag finns data- och tv-spel tillgängligt till mobil, dator, Ipad, konsol etc. Man kan se på dataspelstävlingar på TV eller läsa om det i tidningen. Ungdomars spelande vållar ofta till debatt angående spelandets orsaker och effekter. Hur ungdomarnas omgivning med föräldrar, lärare och bekantskapskrets förhåller sig till spelandet blir betydelsefullt för vilken roll det får i deras liv. Medias bild av spelandet blir viktigt i och med att den har en inverkan på vårt synsätt på det. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur data- och tv-spelande skildras i svensk press under 1999 och 2013. Jag valde dessa år för att kunna utläsa tendenser och förändringar i rapporteringen över tid. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: • Vem får huvudsakligen uttala sig om spelandet? • Hur beskrivs spelandet utifrån effekter, orsaker, åtgärder och ansvar? • Hur skiljer sig rapporteringen mellan 1999 och 2013? Metod: Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys där jag via en mängd analysenheter använder data för att kunna göra kontrollerande jämförelser. Jag har med viss hjälp av tidigare forskning konstruerat relevanta variabler för att kunna svara på ovanstående frågeställningar. Urval har gjorts med tanke på vilka typer av artiklar som skall redovisas, vilka tidningar som studien berör samt tidsperioder. Resultat: De huvudsakliga resultaten av studien visar att det har skett en förändring i den svenska pressens skildring av data- och tv-spelande. Från att under 1999 rapporterat om spelandet i mer negativa ordalag genom t.ex. brott och våld, så är det en mera positiv skildring under 2013. Resultatet visar att det är främst journalisten som får chans att uttala sig och att spelaren får ett begränsat utrymme. Ansvar kring orsaker och åtgärder kring spelandet läggs på en strukturell nivå där det är andra än just spelaren som bör ta itu med de olika problembeskrivningarna.
“Jag kör ingen infärgning alls.” – En intervjustudie om infärgningsdilemmat i ämnet Historia
(2015) Gustafsson, Karl; Eliasson, Mikael; Göteborgs Universitet/Institutionen för historiska studier
I denna interdisciplinära uppsats har syftet varit att undersöka hur historielärare vid skolor med yrkesinriktade program ser på sin undervisning. Bakgrunden till detta var den rapport Skolinspektionen släppte år 014 som uppmärksammade den bristande kopplingen mellan yrkesämnena och de gymnasiegemensamma ämnena i undervisningen. Det som undersöks är vad som styr historieundervisningen, hur den anpassas utifrån skolornas yrkesinriktningar samt hur samarbetet ser ut med övriga ämnen. Uppsatsen undersöker dessutom hur lärarna ser på begreppet infärgning, d.v.s. att man kopplar ett gymnasiegemensamt ämne (i detta fall Historia) med ett yrkesämne. Uppsatsen är baserad på fem intervjuer med historielärare vid olika typer av skolor med yrkesinriktade program. Frågorna som ställdes härrörde ur en på förväg författad intervjuguide vars innehåll baserades på de frågeställningar som legat till grund för uppsatsen. Det som framkommit i intervjuerna kom sedan, utifrån frågeställningarna, att kategoriserades under olika rubriker i resultatdelen. Denna resultatdel granskades sedan utifrån Gert Biestas teoretiska resonemang kring skolans funktion samt Mattias Nylunds begrepp vertikal- och horisontell kunskap. Vad som framkommit i studien är att majoriteten av lärarna upplever det som svårare att jobba med infärgning i ämnet Historia än i andra gymnasiegemensamma ämnen. Dels genom att kursen i Historia upplevs som för innehållstät i förhållande till dess storlek. Detta renderar i en känsla av tidsbrist och att eventuell infärgning upplevs som forcerad. Vad som också framkommit är att lärarna prioriterar det fostrande- och demokratiska uppdraget i sin undervisning framför yrkesanpassad undervisning. Detta har också kommit att påverka infärgningen. Att väga elevens motivation och intresse mot betydelsen av att fostra goda samhällsmedborgare är en ständigt pågående balansgång. Som framtida lärare är det viktigt att vara medveten om denna balansgång då ett misslyckande kan leda till allvarliga konsekvenser för eleverna. En lyckad balansgång kan däremot bidra till att skapa motiverade elever som är rustade för samhällslivet.