Browsing by Author "Gustafsson, Klara"

Now showing 1 - 3 of 3

Att stärka det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet En kvalitativ studie av två gymnasieskolors förbättringsarbete
(2020-06-23) Gustafsson, Klara; Ivarsson, Nina; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieskolor kan arbeta för att stärka sitt förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete. Frågeställningarna rörde skolans förbättringsprocess samt hur de idag organiserar ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Teori: Studiens teoretiska ramverk har sin grund i forskning om organisationsutveckling och skolförbättring och rör skolors kapacitet att ta sig an ett förbättringsarbete, dess förbättringskapacitet. Förbättringskapacitetens olika delar utgör de teoretiska analysbegrepp som vi har använt oss av i vårt arbete med att fånga de två skolornas förbättringsarbete. Metod: Studien har en kvalitativ metod. Datainsamling har skett genom kvalitativa intervjuer med elevhälsan, rektor och en grupp lärare på två gymnasieskolor. Materialet har bearbetats med hjälp av de teoretiska begreppen samt utifrån teman styrda av våra frågeställningar. Resultat: Resultatet visar att båda skolorna idag organiserar för ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbete med en strävan efter stärkt elevhälsokompetens. Att arbeta mot få mål, att samverka, och att organisera så att tid ges för förbättringsarbetet har visat sig vara betydelsefullt. Samverkan mellan elevhälsa och lärare är en central del i förbättringsarbetet. Genom samverkan har normförändringar mot ett mer relationellt perspektiv skett. Båda skolorna har flera forum där rektor, elevhälsa och lärare samverkar. Elevhälsan är mer integrerad i det pågående pedagogiska arbetet än tidigare. Elevhälsan är numera inte en extern part man lämnar över till, utan några man samverkar med. För att nå dit har det varit betydelsefullt att få tid att processa nya synsätt och att genom samverkan nå förståelse och kollektiv kunskap. Både rektor och specialpedagog framkommer som särskilt viktiga för arbetet.
Med fokus på ämnesstudier och olikheter - en studie av konstruktionen av 2011 års lärarutbildning
(2012) Gustafsson, Klara; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bilden av lärarutbildning konstrueras i det direktiv (Dir. 007:103) som ligger till grund för utredningen av den lärarutbildning som startade hösten 011. För att uppfylla syftet besvaras frågorna -Vilket/vilka är lärarutbildningens huvudsakliga syfte(n) och mål? -Vad styr lärarutbildningens utformning? -Vad framställs som viktigt en lärarutbildningen? I uppsatsen används diskusanalytiska teorier för att analysera hur lärarutbildningen konstrueras. Denna teori operationaliseras med hjälp av språkvetenskapliga redskap. Dessa är faktiska yttranden, faktum och ramar, och icke-faktiska yttranden uttryckta med olika modala hjälpverb och därmed olika grad av krav. Dessutom studeras kausalitet för att se hur olika delar görs relevanta för varandra. Studien visar att faktum används för att artikulera vad lärarutbildning och en god lärare är. Lärarutbildningen ska vara ett styrverktyg för staten och ha en struktur som ger skolan den personal den behöver. Välutbildade lärare är lärare med goda ämneskunskaper samt med kunskaper i läs- skriv- och matematikinlärning samt specialpedagogik. Ramar används i materialet för att presentera brister i tidigare lärarutbildning och Högskoleverket samt Riksrevisionen är de som används som gynnande röster. Icke-faktiska yttranden uttrycks främst med deontiskt skall vilket anger en hög grad av krav. Det som krävs är skolans behov av kompetens ska styra utformningen av utbildningen samt att ämneskunskaper får ett stort fokus. Att olika inriktningar på utbildningen får olika identitet är också
Samarbetsvillig och serviceinriktad - platsannonsens konstruktion av lärarrollen och gymnasieskolans marknadsanpassning, en diskursanalys
(2012-05-10) Gustafsson, Klara; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Förändringar i samhället i stort leder till förändringar i skolans uppgifter vilket i sin tur påverkar förväntningar på lärarna och två av skolområdets mest omfattande reformer är 1990-talets kommunalisering av skolan och den så kallade friskolereformen. Genom friskolereformen kan offentligt finansierade gymnasieskolor drivas i privat regi och valfrihet på skolområdet innebär konkurrens mellan skolor. Syftet med undersökningen är att studera hur lärarrollen konstrueras i platsannonser och vilka eventuella skillnader som finns mellan kommunala och fristående skolor. Dessutom syftar undersökningen till att klargöra huruvida annonserna påverkats av ett marknadstänkande. Undersökningen bygger på diskursanalytiska teorier. I en första analys av lärarrollen studeras hur denna är konstruerad i platsannonsen och i en andra analys studeras annonsernas interdiskursivitet för att finna eventuella inslag av en marknadsdiskurs i den skoldiskurs som annonserna ryms inom. Undersökningen visar att läraren som söks är en utbildad lärare med både god pedagogisk kompetens och ämneskompetens. Den fristående skolan söker i något högre grad en pedagogiskt kompetent lärare medan den kommunala skolan söker en ämneskunnig. Läraren ska vilja arbete i arbetslag och den mest eftersökta personliga egenskapen är samarbetsförmåga och utvecklingsarbete och en positiv syn på elever är viktigt i annonserna. Den andra analysen visar att det finns inslag av en marknadsdiskurs i annonserna. Detta syns bland annat genom användandet av ord som koncern, utbildningsföretag, coach och team samt att lärarna ska vara till exempel flexibla. I annonserna finns en marknadsföringsdiskurs där skolornas värde framhålls och där marknadsföring är en arbetsuppgift för lärarna. Dessutom finns formuleringar som tyder på att elever och föräldrar ses som kunder och där verksamheten har ett fokus på mål och resultat. De fristående skolorna konstateras ha en högre interdiskursivitet vilket tyder på en större förändring och på att den fristående skolan bidrar till ytterligare marknadsanpassning.