Browsing by Author "Gustafsson, Klas"

Now showing 1 - 7 of 7

Anställningsformer, arbetsmiljö och hälsa i ett centrum-periferiperspektiv
(Arbetslivsinstitutet, 2000) Aronsson, Gunnar; Gustafsson, Klas; Dallner, Margareta
Forms of employment, work environment and health in to a centre : periphery perspective The aim of the study was to compare and analyse differences in work conditions and health between workers in permanent and temporary employment. The study group was a representative stratified sample from the working Swedish population (n=3812). The results show considerable differences between different subgroups of temporary employed. The working conditions in project and probationary employment are rather similar to those of permanent employment. Workers in vicarious job are in an intermediate position while people on call also show more of health problems. The differences between the employment subgroups are so consistent and of such amplitude that there are reasons to rank them in a centre : periphery structure. Key words: contingent work, temporary employment, health, on call, project employment, vicarious employment, work conditions, work environment.
Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa - en studie av förskola, hemtjänst och socialtjänst
(Göteborgs universitet, 2010-10) Aronsson, Gunnar; Astvik, Wanja; Gustafsson, Klas
Sammanfattning Aronsson G, Astvik W & Gustafsson K (2010) Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa – en studie av förskola, hemtjänst och socialtjänst. Arbete och Hälsa 2010;44(7) Studiens övergripande syfte var att undersöka arbetsförhållanden som är förknippade med ackumulering av stress och bristande återhämtning och att studera hur återhämtning är relaterat till hälsoaspekter. Studiegruppen var anställda inom förskola, hemtjänst och socialtjänst och kom från två relativt stora kommuner (n = 193). Återhämtning eller brist på återhämtning antogs vara en betydelsefull förmedlande länk mellan arbetsvillkor och hälsa/ohälsa och sjukfrånvaro. Datainsamling skedde genom en enkät och den totala svarsfrekvensen var 79 %. En klusteranalys gav tre kluster "Återhämtade“ och “Ej återhämtade“ är yttergrupper, som omfattar 36 respektive 25 procent av totalgruppen medan mellangruppen utgjorde 39 procent. Gruppen ej återhämtade får ses som en riskgrupp för ohälsa. Gruppen uppvisar hela kedjan av riskfaktorer – problematiska arbetsvillkor på vilka de svarar med ökad ansträngning och kompenserande strategier. Trots betydligt högre ohälsorapportering har de inte högre sjukfrånvaro, vilket sannolikt hör samman med att de ersätter sjukfrånvaro med sjuknärvaro. I socialtjänsten är det hela 43 procent som tillhör den ej återhämtade gruppen. Regressionsanalyser med kontroll för bakgrundsvariabler visar att den icke återhämtade gruppen hade en signifikant högre relativ risk för sämre självskattad hälsa än personer i den återhämtade gruppen. Ännu kraftigare riskökningar fanns för de fem symtom som därutöver analyserades. Avslutningsvis diskuteras praktiska slutsatser och nya forskningsfrågor.
Samband mellan sjuknärvaro, sjukfrånvaro och självskattad hälsa i den yrkesaktiva befolkningen
(2009-04-06T13:33:19Z) Aronsson, Gunnar; Gustafsson, Klas; Mellner, Christin; Göteborgs universitet
Sammanfattning Aronsson G, Gustafsson K & Mellner C (2009) Samband mellan sjuknärvaro, sjukfrånvaro och självskattad hälsa i den yrkesaktiva befolkningen. Arbete och Hälsa 2009;43(3) Samband mellan sjuknärvaro respektive sjukfrånvaro och hälsa undersöktes i fem svenska datamaterial (n=425-3622), från perioden 1992-2005. Syftet var att jämföra storleken på sambanden mellan sjuknärvaro respektive sjukfrånvaro och självskattad hälsa samt om dessa är betingade av arbetsorganisatoriska och ekonomiska förhållanden. Resultaten visade nästan undantagslöst signifikanta samband mellan sjuknärvaro och sjukfrånvaro respektive självskattad hälsa med högre samband mellan sjuknärvaro och hälsa. Stegvisa logistiska regressionsanalyser visade att självskattad hälsa i ett av materialen predicerades av en kombination av sjuknärvaro och sjukfrånvaro med en förklarad varians på 25,7 procent. I multipla logistiska regressionsanalyser steg oddskvoterna på ett regelbundet sätt för både sjuknärvaro och sjukfrånvaro med de högsta oddskvoterna för sjuknärvaro. Det framkom inte någon interaktionseffekt mellan de två måtten. Ju mer svårersättlig (höga närvarokrav) en individ är desto starkare är sambandet sjuknärvaro och självskattad hälsa. För sjukfrånvaro och hälsa gällde istället att sambandet var högre i gruppen som hade ersättbara arbetsuppgifter. Sjuknärvaro visade även högre samband med ohälsa än sjukfrånvaro bland individer med dålig privatekonomisk situation. Avslutningsvis diskuteras värdet av ett kombinerat sjuknärvaro- och sjukfrånvaromått och om vissa grupper i arbetslivet har sämre hälsa än vad sjukfrånvaromåttet indikerar. Nyckelord: Sjuknärvaro, sjukfrånvaro, självskattad hälsa, arbetsorganisation, ersättbarhet.
Sjuknärvaro : förekomst och utvecklingstendenser
(Arbetslivsinstitutet, 2002) Aronsson, Gunnar; Gustafsson, Klas
Sickness presenteeism prevalence and trends Sickness presenteeism, i.e. going to work despite judging one s current state of health as such that sick leave should be taken, was investigated in relation to occupation, work-organisation conditions and background factors. The study group comprised a random sample of 3136 persons, who responded to a questionnaire administered in conjunction with Statistics Sweden s labour market survey of late autumn/turn of the year 2000/2001. Fiftythree per cent reported that they had been present at work on more than one occasion during the preceding year, which represents a substantial increase compared with 1997 (when the figure was 37 percent). The highest rates of sickness presenteeism were found among child minders, compulsory school and preschool teachers, and personnel in the health and welfare sector. For any given health status, there are certain other factors (attendance pressure) that impact on the risk of presenteeism such as having to take up tasks left behind on return to work, time pressure, and insufficient resources for the performance of work. Performance-based self-esteem is a risk factor, as too is poor personal financial situation. Several of the occupational groups with high sickness presenteeism are strongly female dominated, but the effect of gender per se is small. Results are discussed in relation to conceivable health impacts and continued research. Key words: Sickness absenteeism, sickness presenteeism, attendance pressure, health, work conditions, resources, pace of work, control, self-esteem, occupation.
Utbränning i Sverige : en populationsstudie
(Arbetslivsinstitutet, 2002) Hallsten, Lennart; Bellaagh, Katalin; Gustafsson, Klas
Burnout in Sweden : a national survey Burnout among Swedes aged 18-64 years was studied in a national sample. Burnout was measured according to a process model by two instruments, Pines Burnout Measure and a scale for performance-based self-esteem. Data were derived from 4 810 persons (response rate 69%) and 7,1 per cent of the total sample and 5,7 per cent of the employees showed clear signs of burnout. Women, especially in higher socio-economic status had high rates of burnout as well as single persons, immigrants and those on long-term sick-leave. Burnout was more frequent among non-employed and unemployed persons than among employed ones. The relationship between burnout and occupational groups was weak. Burnout was more prevalent among state officials than among employees in local authorities, county councils and in the private sector, and the most afflicted occupational group was teachers. Hard and difficult working conditions were correlated with burnout as were experiences of organisational changes, shut-downs as well as interpersonal conflicts and mobbing. Family conditions contributed to the prediction of burnout among employees but were never the only contributing factors. Burnout and stress-related long-term sick leave were strongly correlated. Keywords: Burnout, stress, self-esteem, epidemiology, sick-leave, labour market, occupational conditions, organisational change, mobbing
Validering av frågor avseende nedvarvning och återhämtning : Samband mellan salivkortisol och subjektiva skattningar
(Arbetslivsinstitutet, 2006) Gustafsson, Klas; Lindfors, Petra; Aronsson, Gunnar; Lundberg, Ulf
Validation of unwinding and recuperation questions : Correlations between salivary cortisol and subjective ratings The aim of this study was to validate subjective ratings of questions on unwinding and recuperation and to investigate the relationships with cortisol output. Participants were 25 white-collar workers employed at a Swedish government authority. Linear regressions and repeated measures of ANOVA were used to calculate mean levels of salivary cortisol as related to recovery/recuperation. The results show significant main effects of cortisol as related to subjective ratings (p < 0.01) and a significant interaction effect (p < 0.05) between cortisol and sex. The study indicates that high levels of morning cortisol are significantly related to failure to recuperate. Results are discussed in terms of validity, prediction, sex differences, selection and generalization. Key words: Unwinding, recuperation, validity, allostatic load model, salivary cortisol, health, subjective ratings, method.
Yrkes- och arbetsplatsinlåsning En empirisk studie av omfattning och hälsokonsekvenser
(Arbetslivsinstitutet, 2000) Aronsson, Gunnar; Dallner, Margareta; Gustafsson, Klas
Locked-in, in the occupation and the working place. An empirical study of prevalence and health consequencies. The aim of the study was to analyze health and working conditions for employees in different employment situations and especially to analyze the consequences of being locked-in, i.e. to be in a non-preferred occupation and/or in a non-preferred working place. The study group was a representative sample from Statistics Sweden's Labour Market Survey 1997 (N= 3812). The response rate was 87 percent. Thirty-six percent of the permanent employed and 62 percent of the temporary employed were in some form of negative employment situation. Those who were in a non-preferred occupation as well as in a non-preferred working-place had small opportunities for development and got weak support from the their superior. They also reported more symptoms like stomach trouble, discomfort and fatigue than the other employment groups. Finally, there is a discussion of the necessity of including labour market as well as employment situation and work environment aspects in studies of work and health. Key words: Locked-in, control, health, employment situation, work environment.