Browsing by Author "Gustafsson, Lisa"

Now showing 1 - 6 of 6

Årsredovisningar – Visar mer än vad lagen kräver
(2022-02-16) Gustafsson, Lisa; Nilsson, Johanna; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Att ha barn på sjukhus – föräldrars upplevelser och erfarenheter
(2009-06-02T12:46:33Z) Gustafsson, Lisa; Öfverberg, Elin; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Familjen har på ett eller annat sätt alltid funnits med i omvårdnaden då barnen blivit sjuka. Inom familjen och i föräldraskapet ingår det att hålla barnen friska samt att vårda dem när de blir sjuka. Av sina föräldrar får barnen både fysisk och psykisk trygghet. Det är nödvändigt att sjuksköterskan samarbetar med det sjuka barnets familj. Med syfte att belysa föräldrars upplevelser och erfarenheter av att deras barn vårdats på sjukhus har vi gjort en litteraturstudie inkluderande tio vetenskapliga artiklar. Vi använde oss av Burnards modell för innehållsanalys av kvalitativa texter för att analysera materialet. Vi identifierade tre teman: Närvaro, Bemötande och Samspel. Under dessa teman urskiljdes även tio subteman. Resultatet visade att föräldrar upplevde osäkerhet då deras barn vårdats på sjukhus och de upplevde ett behov av att vara nära sitt barn. De uttryckte vikten av en god relation till sjuksköterskan och betydelsen av att få veta vem som ansvarade för barnets vård. Föräldrar ville vara delaktiga i vården av barnet, men visste ofta inte vad som förväntades av dem. Föräldrar upplevde en otydlig rollfördelning mellan dem och sjuksköterskan. Föräldrar upplevde också att information gav dem en känsla av kontroll, men att både informationen och kommunikationen behövde bli bättre. Att föräldrar har ett behov av att delta i vården av barnet bekräftades av att föräldrar uttryckte att delaktighet var något viktigt för dem. De upplevde ett behov av att finnas där som stöd för barnen och deras närvaro gav dem möjlighet att känna trygghet. Föräldrars upplevelser och erfarenheter av att deras barn vårdats på sjukhus har visat att de har behov av att känna trygghet. Vi har tydligt sett att sjuksköterskan i sitt arbete kan möjliggöra föräldrars känsla av trygghet i vården.
Debriefing inom förlossningsvården - barnmorskors erfarenheter
(2014-09-30) Christersdotter, Emma; Gustafsson, Lisa; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: I barnmorskans arbete inom förlossningsvården inträffar olika akuta obstetriska vårdsituationer som kan innebära risk för både den födande kvinnans och barnets hälsa och liv. Dessa situationer kan medföra att barnmorskan utsätts för risken att drabbas av emotionell stress. Forskning visar att debriefing kan hjälpa hälso- och sjukvårdspersonal att bearbeta sina upplevelser efter traumatiska vårdsituationer och därmed förebygga psykisk ohälsa. Forskning om debriefing inom barnmorskans kontext är begränsad. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva barnmorskors erfarenheter av debriefing efter akuta obstetriska vårdsituationer inom förlossningsvården. Metod: Studien är en empirisk kvalitativ studie och baseras på kvalitativ innehållsanalys av fem semistrukturerade intervjuer med barnmorskor på två förlossningsavdelningar i Sverige. Författarna har haft ett induktivt förhållningssätt under forskningsprocessen. Resultat: Studiens resultat sammanfattas i följande fem kategorier; Barnmorskor har behov av debriefing, Olika faktorer inverkar på hurvida debriefing genomförs eller ej, Det har betydelse hur tillfället för debriefing genomförs, Debriefing ger positiva effekter för deltagande personal, Kompletterande stödjande åtgärder som ej är debriefing är positivt. Konklusion: Barnmorskor har mestadels positiva erfarenheter av debriefing inom förlossningsvården och anser att debriefing ökar deras välmående, ger stöd samt bidrar till utveckling. Dock har mindre erfarna barnmorskor erfarenheter av att deras behov av stöd, exempelvis genom debriefing, inte uppmärksammas och tillgodoses i tillräckligt hög utsträckning. Samtliga barnmorskor beskriver tydligt betydelsen av debriefing och eller andra stödjande åtgärder så som exempelvis handledning, kollegialt stöd och händelseanalys, för att bättre kunna hantera akuta obstetriska vårdsituationer inom förlossningsvården.
Hållbarhetsrapportering i svenska onoterade företag – Före och efter Covid-19 bröt ut
(2023-08-10) Gustafsson, Lisa; Zecevik, Silvia; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Covid-19 har globalt uppmärksammat hur företag reagerar på miljömässiga, sociala och ekonomiska frågor. Pandemin har även väckt frågor om företags agerande och ansvar gentemot intressenter. Hållbarhetsrapporteringen besitter därmed en viktig roll i krishantering. Vidare har pandemin även inneburit att Agenda 2030 ökat i betydelse. Syfte: Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur hållbarhetsrapporteringen i svenska onoterade företag skiljer sig före och efter Covid-19 bröt ut. Metod: I denna studie har en kvalitativ innehållsanalys genomförts av hållbarhetsrapporter och årsredovisningar från sex utvalda företag inom olika branscher. Insamling av data och analys har gjorts genom ett kodningsschema som utformats med utgångspunkt i det svenska lagkravet samt tidigare forskning. Resultat och slutsatser: Studien visar att hållbarhetsrapportering i svenska onoterade företag skiljer sig före och efter Covid-19. Före Covid-19 bröt ut hade samtliga företags hållbarhetsrapporter färre antal sidor. Företagens hållbarhetsrapporter utvecklades successivt över åren och var inte lika detaljrika år 2017. Efter Covid-19 bröt ut identifierades att majoriteten av företagen lyfter SDG och FN:s Globala Compact-initiativ. Samtliga företag i studien har efter krisen även lagt vikt vid att kommunicera om sociala förhållanden och personal. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att jämföra på vilka sätt hållbarhetsrapportering i svenska onoterade företag inom samma bransch skiljer sig före och efter Covid-19 bröt ut. Ett annat förslag, med bakgrund till det nya direktivet CSRD, som blir aktuellt för räkenskapsår 2023 är att jämföra hållbarhetsrapporter före och efter direktivets införande.
Sjuksköterska på lika villkor - Hur jämställt är det inom sjukvården?
(2024-02-13) Gustafsson, Lisa; Zecevik, Silvia; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Ungdomars läskedrycksvanor - En studie gjord på två skolor i Göteborg
(2011-03-03) Gustafsson, Lisa; Wilhelmsson, Sofia; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Den pågående sockerdebatten väckte vårt intresse för ungdomars läskkonsumtion. Vårt huvudsyfte med arbetet var att se hur läskkonsumtionen ser ut hos skolungdomarna genom att ta reda på var, när och hur mycket de dricker. Tror de att deras hälsa påverkas av att dricka läsk? Vi ville även belysa sockerintaget i läsken i relation till det totala sockerintaget utifrån referensvärdena för energiintag för pojkar respektive flickor. Metoden vi använde oss av var en enkätundersökning. Undersökningen gjordes på två olika skolor i Göteborg i klass 9. En av skolorna är en hälsoskola som inte säljer någon läsk och den andra skolan säljer läsk i cafeterian Det var sammanlagt 179 stycken ungdomar. Vi fick in totalt 139 stycken enkäter. Resultatet som vi fick genom enkäterna visar att det är populärt att dricka läsk och många väljer att dricka flera gånger i veckan. Det är i skolan som många köper sin läsk, läsken finns också tillgänglig i hemmet för många. Många av ungdomarna väljer att dricka läsk på helgen. Skola B har tagit ett bra initiativ att inte sälja läsk. De flesta tror att hälsan påverkas negativt av att dricka läsk och de är medvetna om att det är mycket socker och att läsk i stora mängder inte är hälsosamt. Dricker man 1,5 liter läsk dagligen får man i sig 156 gram socker som motsvarar cirka tre gånger så mycket socker i förhållande till referensvärdena för pojkar respektive flickor när det gäller energiintaget för en dag.