Browsing by Author "Gustafsson, Malin"

Now showing 1 - 7 of 7

"Att ett trebokstavspronomen kan vara skitjobbigt" En kvalitativ studie om transpersoners erfarenheter av sångundervisning
(2019) Gustafsson, Malin; Högskolan för scen och musik
Transpersoner är en växande grupp i det svenska samhället och därmed är sannolikheten stor att sång- och körlärare möter transpersoner i sin yrkespraktik, men det finns än så länge ingen svensk musikpedagogisk forskning som fokuserar på transpersoners erfarenheter av sångundervisning. Den här studien syftar till att undersöka transpersoners erfarenheter av enskild sångundervisning och körsång och som metod användes semistrukturerade fokusgrupps-diskussioner. Tolv informanter deltog i studiens tre fokusgruppssamtal. Forskningsdatan analyserades sedan med hjälp av queerteoretiska perspektiv och begreppet cisnormativitet blev centralt för att synliggöra de normer som påverkar transpersoners erfarenheter i kör och enskild sångundervisning. Studiens resultat stämmer till stor del överens med det som framkommit i tidigare nordamerikansk forskning. Informanterna är eniga om att körer kan vara en plats där de trivs i och känner sig hemma, men också en plats där traditionella könsroller återskapas och förstärks av exempelvis stämindelning, sceniskt uttryck och klädkoder, vilket kan skapa en känsla av att inte passa in eller att vantrivas i kören. I enskild undervisning har informanterna mött sånglärare som vägrar använda en elevs valda pronomen eller står handfallna för att de inte vet hur det ska undervisa en person som faller utanför de binära kategorierna (cis)man och (cis)kvinna. Det finns inte ett enkelt svar på frågan om vilka erfarenheter transpersoner har av sångundervisning, utan erfarenheterna skiljer sig från person till person. Dock behöver musiklärare skaffa sig mer kunskap för att kunna möta elever som är transpersoner på ett inkluderande sätt. För att vara inkluderande mot transpersoner i sång- och körundervisning är det viktigt att inte förutsätta att alla kördeltagare eller sångelever passar in i cisnormen, att använda de pronomen en person föredrar och att använda ett könsneutralt språk i benämningen av stämmor och röstlägen. Att reproducera cisnormativa praktiker i kör och enskild sångundervisning kan få till följd att transpersoner slutar med att ta sånglektioner eller sjunga i kör för att de känner sig exkluderade och osynliggjorda.
Bakom den stängda dörren. En litteraturstudie om undervisningspraktiker i individuell instrumentalundervisning
(2017) Gustafsson, Elin; Gustafsson, Malin; Högskolan för scen och musik
Denna uppsats är en litteraturstudie som syftar till att undersöka vad forskning säger om individuell instrumentalundervisning. Studien behandlar kontexter i Sverige, Norge, Belgien, Nederländerna, Storbritannien, Australien, Nya Zeeland, Thailand, Sydkorea och USA. Den berör undervisningstraditioner, undervisningspraktiker, relationen mellan lärare och elev samt likheter och skillnader för individuell instrumentalundervisning i olika instrument. Resultatet visar att praktiken i individuell instrumentalundervisning är mycket komplex och består av flera aspekter, exempelvis traditioner, relationsrelaterade aspekter, maktfördelning i relation till elevstyrd och lärarstyrd undervisning samt elevers olika förutsättningar och kunskaps- utveckling. Utöver detta visar studien på komplexiteten hos relationen mellan lärare och elev och vikten av samspelet mellan parterna inom individuell instrumentalundervisning. Vidare problematiseras mästar-lärlingtraditionen som råder i individuell instrumental-undervisning hos majoriteten av de institutioner som finns med i den forskning som använts. Diskussion kring undervisningstraditioner i relation till samtid och rådande läroplaner samt vikten av samspelet mellan lärare och elev förs.
Bilderböcker ur ett jämställdhetsperspektiv
(2007) Klasson, Josefine; Gustafsson, Malin; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
BakgrundVi har under vår utbildning intresserat oss för genusfrågor, men vi har också ett stort intresse för barnlitteratur. Vi anser att det är viktigt att man som pedagog arbetar med barnlitteratur och skönlitteratur i skolor/förskolor. Böcker får stå tillbaka för massmedia. Enligt läroplanen i svenska ger skönlitteratur möjlighet till förståelse och empati för medmänniskor. Vi anser därför att det är viktigt att arbeta med barnlitteratur. Skolan/förskolan är också ålagd att förebygga stereotypa könsroller. De skall också arbeta för jämställdhet. Vi anser därför det är extra viktigt att vi som blivande pedagoger vet hur barnlitteraturen skildrar dess olika karaktärer. På så vis kan vi välja ut böcker som speglar genusnormer. Syfte Vi har granskat hur författare till barnböcker framställer könsroller, samt undersökt hur de framträder i bilderböcker för barn i förskolan. Frågeställningar Hur framställs karaktärerna i bilderboken?
Dags att checka in och ut! En observationsstudie om följsamheten till WHO:s checklista för säker kirurgi.
(2017-08-09) Gustafsson, Malin; Holmberg, Cecilia; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Varje år genomförs det cirka 700 000 operationer i Sverige. Som patient på en operationsavdelning föreligger det en risk att drabbas av vårdskada. Teamarbete, kommunikation och preventivt säkerhetsarbete ligger till grund för att minska risken att skador uppstår. Världshälsoorganisationens (WHO) checklista för säker kirurgi är ett av de verktyg som används för att öka säkerheten. Forskning visar att det är dålig följsamhet och svårt att få personalen att använda den i fullgod utsträckning. Syfte: Syftet med studien är att observera följsamheten till momenten Time-out och Sign-out från WHO:s checklista i den intraoperativa vården på ett sjukhus i södra Sverige. Metod: Studien är genomförd som en observationsstudie med kvantitativ ansats. Studien är baserad på sammanlagt 14 stycken observationstillfällen där följsamheten till Time-out och Sign-out observerades. Ett observationsprotokoll har använts för insamling av data till resultatet. Studien är genomförd på ett mellanstort sjukhus i södra Sverige. Resultat: Time-out genomfördes i samtliga fall medan formell Sign-out endast genomfördes vid nio av observationerna. Patientens identitet, planerat ingrepp och plats för incision bekräftades flest gånger i samband med Time-out. Vid Sign-out var det genomfört ingrepp, huvudingrepp och postoperativa ordinationer som bekräftades mest frekvent. Trots att samtliga i teamet befann sig på operationssalen vid genomgång av checklistan genomförs det sällan en paus i arbetet för att göra en Time-out och Sign-out. Slutsats: Studien visar att följsamheten till att genomföra en Time-out är hög men att delmomenten i checklistan inte bekräftas och följs i samma utsträckning. Sign-out har inte lika hög följsamhet varken i genomförande eller innehåll. Background: Approximately 700 000 surgery procedures are performed every year at several hospitals in Sweden. As a patient undergoing surgery there is always a risk to get injured from care damage by mistake. Teamwork, communication and preventive safety work are the reason for reducing the risk of injury in the operating room. The World Health Organization surgical checklist is one of the tools used to increase safety. Research shows that it is unsatisfied compliance and difficult to get the staff to use it to the fullest extent. Aim: The aim of the study is to observe compliance with the Time-out and Sign-out from the WHO checklist in the intraoperative care. Method: The study was accomplished as an observation study with quantitative approach. The study was based on a total of 14 observations where compliance with Time-out and Sign-out was observed. An observation protocol has been used to collect data to the result. The observations were performed in a hospital in southern Sweden. Results: Time-out was performed in all our observations while formal Sign-out was only performed at nine of the observations. The patient's identity, planned operation and site of incision were confirmed most times in connection with Time-out. At Sign-out the most frequently confirmed items of the checklist were which surgery was performed, the main surgery and postoperative prescriptions. Although all of the team members were in the operating room when reviewing the checklist, they were rarely taking a break during the Time-out and Sign-out. Conclusion: The study shows that the compliance to perform a Time-out is high but that the items in the checklist is not confirmed and followed to the same extent. Sign-out does not have as high compliance either in accomplishment or content.
Möjligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten.
(2025-02-28) Gustafsson, Malin; Thysell, Ida; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Studiens syfte är att undersöka hur grundlärare med inriktning fritidshem talar om möjligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det råder idag brist på forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik är en del av grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem, så verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och mål. För att kunna besvara studiens syfte har vi utgått från tre frågeställningar: ”Hur beskriver grundlärare med inriktning fritidshem sitt förhållningssätt till utomhuspedagogik?”, ”På vilket sätt beskrivs olika miljöer för att organisera utomhuspedagogik?” och ”Hur organiseras den utomhuspedagogiska verksamheten?”. Studien har utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex utbildade grundlärare med inriktning fritidshem. För att kunna analysera resultatet har studien utgått från ett pragmatiskt perspektiv. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys och visar att de lärare som har deltagit i studien har en positiv syn på utomhuspedagogik och de ser att utomhusmiljöer har en positiv inverkan på både personal och eleverna. Dåligt anpassade inomhusmiljöer är en bidragande faktor till att lärare väljer att flytta ut verksamheten. Resultatet visar även att deltagande lärare beskriver en trygg miljö och den spontana leken som möjligheter för att implementera utomhuspedagogik i fritidsverksamheten. Vidare beskriver även deltagande lärare att ramfaktorer som elevantal, personalstyrka och otillräcklig planeringstid ses som hinder för att implementera utomhuspedagogik i fritidsverksamheten. Vidare lyfter resultatet att de lärare som deltagit i studien har viljan och drivet att komma ut i olika utomhusmiljöer och de väljer att göra detta trots möjliga hinder. Utomhuspedagogik är en del av grundlärarutbildningen med inriktning fritidshem. Trots detta är inte utomhuspedagogisk verksamhet en självklarhet på fritidshemmen. Konsekvenserna av detta blir att utomhuspedagogik bedrivs där det finns personal som har engagemanget och viljan att bedriva utomhuspedagogisk verksamhet.
Översvämningars påverkan på Göteborgs hamninlopp. - En studie baserad på framtidsscenarier
(2019-10-30) Gustafsson, Malin; Reinhold, Jennifer; University of Gothenburg/Department of Earth Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för geovetenskaper
The mean sea level is expected to increase globally, with local variations, due to climate change and according to IPCC´s scenario RCP 8,5 this will mean an increase of 0,7 meter in Gothenburg, with the isostasy included. This effect has been taken into account by the planning office in Gothenburg when presenting the proposal of storm surge barriers in Gothenburg harbor. This proposal was approved in september 2018. The outer barrier is expected to be built right outside Älvsborgsbron. The outer harbor will then be outside the barrier and no protection measures of this area was presented. This research has the aim to explore the area outside the barrier and how it will be affected by future flooding through the use of different scenarios in GIS. The results from the GIS analysis has then been used as the basis for further investigations of the different places socio-culture values. To explore these values interviews were held with two of the industries in Gothenburg harbor and with the local public at the recreation sites. The results of this study show that if these scenarios were to become reality the area will be affected greatly by flooding. The industry will suffer mostly economic losses due to damaged customer relations. The public will suffer consequences in forms of disrupted socio-culture values. The conclusion of this research aims to shed light on the importance of protecting this area in a similar way like the city of Gothenburg is planning to protect the city center.
Var finns Miljöarbetet? En studie av samverkan mellan tre företags affarsmodeller och deras miljöarbete
(2012-07-02) Gustafsson, Malin; Ragnarsson, Alma; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och Problem: Miljöfrågor är ett allt oftare debatterat ämne, vilket har bidragit till en ökad medvetenhet hos företag. Miljöledningssystem möjliggör för företag att på ett standardiserat sätt arbeta med miljöfrågor. Det har med tiden vuxit fram allt mer kritik mot miljöledningssystem så som t.ex. ISO 14001. Denna kritik menar att miljöledningssystem inte fungerar som en integrerad del av företag utan används som ett sätt att legitimera företags miljöarbete. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och utvärdera samverkan mellan miljöarbetet och affärsmodellen i tre utvalda företag, samt försöka se vad som kan främja denna samverkan. För att därefter undersöka möjligheter till förbättringar på området Problemformulering: - Hur ser samverkan ut mellan miljöarbetet och den övergripande affärsmodellen i de tre undersökta företagen? - Vad kan främja samverkan mellan affärsmodellen och miljöarbetet samt finns det möjligheter till förbättring? Metod: I uppsatsen används en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer har genomförts med tre olika företag som alla har miljöledningssystemet ISO 14001. Intervjuerna som genomförts med den miljöansvarige och en medlem ur ledningen på respektive företag var semistrukturerade. Empirisk data har analyserats med utgångspunkt i den kritik mot ISO 14001 som presenterats i den teoretiska referensramen. Vidare har företagens miljöarbete och dess relation till affärsmodellen analyserats. Slutsats: De slutsatser som kan dras utifrån denna uppsats är att samverkan mellan en organisations miljöarbete och affärsmodell till stor utsträckning beror på huruvida miljöarbetet bedrivs i syfte att stödja den formella eller den informella strukturen i organisationen. Även vikten av att motivera sina miljöinvesteringar i monetära termer samt motivera miljöinvesteringar genom redovisning av reducerade kostnader och ökade intäkter framgår av analysen gjord i uppsatsen.