Browsing by Author "Gustafsson, Martin"

Now showing 1 - 7 of 7

Black-Scholes Option Pricing Formula - An empirical study
(2010-02-12T08:35:53Z) Gustafsson, Martin; Mörck, Erik; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Purpose: The purpose of this study is to empirically test the accuracy of the Black and Scholes model by examining the difference between theoretical prices predicted by the model and actual market prices. We will also try to determine whether the accuracy of the model varies with the time left to expiration or the moneyness of an option. Method: In order to examine the accuracy of the model we will compare the theoretical option prices of the model to the actual prices observed on the market. We will also examine how the differences in price relates to time left to expiration and moneyness, meaning the degree in which the options are in- or out-of-the-money, of the options. The stocks chosen for this study are the five Swedish stocks on the OMX Nordic Exchange whose options had the largest total trading volume during 2007. The stock options in question are ABB, Astra Zeneca, Boliden, Ericsson and Hennes & Mauritz. Conclusion: When conducting the study we found that approximately 70% of all our observed options had less than 90 days to expiration, approximately 60% of all observations were out-of-the-money and the center of gravity for all observations was shifted towards being out-of-the-money and underpriced by the Black and Scholes model. The conclusion of the study is that the relative pricing error is generally larger for observations out-of-the-money than for observations in-the-money. And secondly, the relationship between relative pricing error and time left to expiry suggests that options with little time left to expiry are priced slightly less accurately than options with longer time left to expiry.
Centralizing accounting processes: A case study on the challenges and benefits
(2024-08-14) Gustafsson, Martin; Nilsson, Love; University of Gothenburg/Graduate School; Göteborgs universitet/Graduate School
The organizational choice of centralizing finance and accounting functions is growing ever more common among practitioners. However as this is such a new development the research in the area is slim. Through an interview based case study of a multinational corporation that has recently transitioned to a centralized accounting function we explore the benefits and challenges of this way of working in the early stages after the transition. We problematize around the challenges and benefits presented by the outsourcing and knowledge sharing literature from the perspective of three hierarchical levels. We find that the increased distance to operations and the lowered distance between accountants both lead to several challenges and benefits. Challenges include a lack of understanding of accounting processes, market specificities and the need of maintaining formal knowledge sharing methods. While benefits include better opportunities for process harmonization and informal knowledge sharing as well as consolidating the firm's expertise. The inclusion of three hierarchical levels in our study allows us to draw more nuanced conclusions and present the different attitudes such as the role of relationships, how to combat challenges and the extent of knowledge sharing necessary.
An empirical evaluation of Value at Risk
(2009-01-30T09:53:45Z) Gustafsson, Martin; Lundberg, Caroline; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
In light of the recent financial crisis, risk management has become a very current issue. One of the most intuitive and comprehendible risk measures is Value at Risk (VaR). VaR puts a monetary value on the risk that arises from holding an asset and is defined as the “the worst loss over a target horizon with a given level of confidence”. There are currently numerous techniques for calculating VaR on the market and no standard is set on how it should be done. This can make the field of VaR hard to overlook for someone not initiated in the world of econometrics. In this paper we examine three basic widely used approaches used to calculate VaR. The approaches examined are the non Historical Simulation approach, the GARCH approach and the Moving Average approach. This paper has two main purposes, the first is to test the different approaches and compare them to each other in terms of accuracy. The second is to analyze the results and see if any conclusions can be drawn from the accuracy of the approach with respect to the return characteristics of the underlying assets. The accuracy of a VaR approach is tested by the number of VaR breaks that it produces i.e. the number of times that the observed asset return exceeds the predicted VaR. The number of VaR breaks is evaluated with the Kupiec test which defines an interval of VaR breaks in which the approach must perform to be accepted. By the term “asset return characteristics” we mean the statistical properties of the returns of the assets such as volatility, kurtosis and skewness. The study is conducted on three fundamentally different assets, Brent crude oil, OMXs 30 and Swedish three months treasury bills. Daily return data has been collected starting from January 1st 1987 to September 30th 2008 for all the assets. Observations spanning from 1987 to 1995 will be used as historical input for the approaches and observations spanning from 1996 to September 30th 2008 will be the comparative period in which the approaches performance will be measured. The results of the study show that none of the three approaches are superior to the others and that more complex approaches do not guarantee more accurate results. Instead it seems that the characteristics of the asset returns in combination with the desired confidence level determine how well a certain approach performs on a certain asset. We show that the choice of VaR approach should be evaluated individually depending on the assets to which it is to be applied.
Förmågan att samarbeta En litteraturstudie som behandlar samarbete i teaterundervisning
(2018) Gustafsson, Martin; Högskolan för scen och musik
Denna litteraturstudie har för avsikt att undersöka hur aktuell forskning och referentgranskat material uttalar sig om samarbete som förmåga samt hur det kan kopplas till teaterundervisning. Läroplanen för gymnasiet uttrycker att elever ska utveckla en förmåga till att samarbeta i grupp. Frågan är om samarbete kan skildras som en förmåga eller om det består av flera olika förmågor. Uppsatsen kan vara ett första steg mot att i framtiden kunna bedöma vad samarbete som förmåga är. Examensarbetet presenterar forskning och referentgranskat material från mestadels kvalitativa studier med representation från Sverige, USA, Nya Zeeland, Kanada och Storbritannien. Forskarna och författarna tar upp olika aspekter av samarbete, om förutsättningar för samarbete, deltagarnas ansvar och kreativitet som utvecklas genom samarbeten. Analysen av litteraturen visar att teater som kollektiv konstform ofta förutsätter samarbetsförmågor som att acceptera och bejaka, tillit och empati, en vilja att lyssna, ansvarstagande och gemensam kunskap. En stor del av uppsatsen beskriver även förutsättningar för ett fungerande samarbete. Vikten att diskutera villkor lyfts eftersom det avgör om ens ett samarbete är möjligt. Teaterläraren har en viktig funktion, varav rigida roller och maktstrukturer mellan lärare och elever kan hindra villkoren för ett gott samarbete. Även en förutsägbar inlärningsmiljö inom skolan som följer invanda strukturer har en negativ inverkan på samarbeten. Vidare problematiseras samarbeten som hellre fokuserar på slutmålet snarare än att även uppskatta processen. Ett flertal forskare menar att kreativitet gynnas av ett deltagande som koncentrerar sig på arbetsförloppet. Det förekommer även motargument som uttalar att det är lika viktigt att vara medveten om slutmålet. Eftersom uppsatsen avser redogöra samarbete som en förmåga lyfter den avslutande diskussionen vikten av att kunna förstå om artikelförfattarna uttalar sig om samarbete, eller samspel. Det finns även
Inga särskilt utsatta områden i Göteborg 2025
(2021-08-09) Gustafsson, Martin; Nordén, Oskar; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Studien syftar till att bidra med kunskap om implementering av modeller för att komma tillrätta med socioekonomiska utmaningar i särskilt utsatta områden. I det här fallet kommer det specifikt att handla om olika samhällsaktörer och politikers uppfattningar om möjligheterna att implementera Gårdstensmodellen i andra stadsdelar i Göteborg. Teori: Implementeringsteori, Top-Down, Bottom-Up, Samverkan. Metod: I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats. Empirin består av sex semistrukturerade intervjuer med ett abduktivt tillvägagångssätt. Resultat: Resultatet av studien visar på att uppfattningen om gårdstensmodellen varierar utifrån olika ideologiska synsätt, specifikt kring hur det finns en varierande syn på gårdstensmodellen om hur och vilka delar som kan tänkas implementeras i de sex särskilt utsatta områden i Göteborg. Den oenighet som har uppstått mellan politik och tjänstemän på grund av otydlig styrning, kan försvåra arbetet av en implementering av gårdstensmodellen. Studien visar samtidigt på att det finns samsyn kring att lokal förankring, långsiktighet och målmedvetenhet är framgångsfaktorer i modellen. En samverkan mellan skola, näringsliv, bostadsbolag, socialtjänst och polisen är viktig, där aktörerna bör ha samma målbild och en tydlighet av vad som förväntas av dem inom sina respektive ansvarsområden kommer bli en viktig faktor, aktörerna bör ha samma målbild av vad som ska uppnås och att de vet vad som förväntas av dem inom sina respektive ansvarsområden.
Ja och... En observationsstudie om hur elever samarbetar i improvisationsteater i svensk gymnasieskola
(2019) Gustafsson, Martin; Högskolan för scen och musik
Syftet med föreliggande studie är att undersöka på vilket sätt gymnasieelever samarbetar genom improvisationer i ämnet teater. Studien tar sin utgångspunkt i forskningsfrågorna: Hur drivs den sociala interaktionen framåt av elever under lärarstrukturerade improvisationer i ämnet teater, samt hur kommunicerar eleverna genom verbala medel samt med kroppen och rösten under sådana improvisationer? Den teoretiska utgångspunkten för studien är sociokulturell teori. Studiens empiri är inhämtad från både Sverige och utomlands och behandlar både improvisationsteater som verktyg och som konstform där skådespelare uppträder inför publik. Studien visar att det finns det finns ett flertal sätt som den sociala interaktionen drivs framåt och att det både sker genom samspel mellan eleverna men att det också behövs guidning och instruktioner från lärare för att stödja arbetet. För att eleverna ska lyckas driva den sociala interaktionen framåt i gestaltningsarbetet är det viktigt att de accepterar och bygger vidare på varandras förslag genom att bland annat följa strukturen “Ja och”. Genom starka förslag som innehåller specifika detaljer i både det verbala, kroppen och rösten underlättas den sociala kommunikationen vilket i sin tur leder till att interaktionen drivs framåt. Studien synliggör också ett behov av forskning som berör improvisationer i teaterundervisning då det i nuläget inte existerar någon.
Resultatmanipulering genom goodwillnedskrivningar under covid-19-pandemin
(2022-09-09) Wiman Eriksson, Anders; Gustafsson, Martin; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och Problemdiskussion: Hanteringen av goodwill förändrades 2004 och har länge varit ett omdiskuterat ämne. Då goodwillnedskrivningar anses vara godtyckliga, är de associerade med resultatmanipulering. En form av resultatmanipulering är big bath och innebär att överdriva kostnader i sämre tider för att minska framtida belastning på resultatet. Covid-19-pandemin fick stor påverkan på världsekonomin och för att motverka de negativa konsekvenserna gav den svenska staten ut bidrag. Negativ extern påverkan och statliga stöd kan ha skapat ett incitament hos företag att medvetet skriva ned goodwill överdrivet mycket. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om man kan urskilja resultatmanipulation genom att testa om det finns något samband mellan abnormalt stora nedskrivningar av goodwill och statliga bidrag som gavs ut 2020. Metod: Urvalet består av 133 svenska noterade bolag som har redovisat goodwill för åren 2008-2010 samt 2020 och följer IFRS. Vi jämför hur goodwillnedskrivningarna har förändrats från finanskrisen till covid-19-pandemin och skapar en multivariat regressionsanalys med statliga bidrag som testvariabel och använder oss av kontrollvariabler som är vanliga i tidigare forskning. Data har samlats med hjälp av databasen Capital IQ med undantag för statliga bidrag som har samlats in för hand. Analys och slutsats: Vi hittat ett positivt signifikant samband mellan abnormala goodwillnedskrivningar och statliga bidrag. Detta styrker vår hypotes om att statliga bidrag kan ha gett incitament för abnormalt stora nedskrivningar. Det finns även en positivt och signifikant samband mellan företag som går med förlust och abnormala goodwillnedskrivningar, vilket kan förklaras av big bath-teorin. Slutsatserna bör däremot göras med stor försiktighet då förklaringsgraden i regressionsmodellen är låg och för att modellen inte är signifikant. Förslag till vidare forskning: Återupprepa studien och ta med åren 2021 och 2022 för att se om det har skett många goodwillnedskrivningar efter 2020 och på så sätt kunna göra en bättre jämförelse med finanskrisen, eller återupprepa studien med ett större urval. Alternativt göra en jämförelse mellan länder där statliga stödåtgärder har skiljt sig från varandra.