Repository logo
Communities & Collections
All of DSpace
  • English
  • العربية
  • বাংলা
  • Català
  • Čeština
  • Deutsch
  • Ελληνικά
  • Español
  • Suomi
  • Français
  • Gàidhlig
  • हिंदी
  • Magyar
  • Italiano
  • Қазақ
  • Latviešu
  • Nederlands
  • Polski
  • Português
  • Português do Brasil
  • Srpski (lat)
  • Српски
  • Svenska
  • Türkçe
  • Yкраї́нська
  • Tiếng Việt
Log In
New user? Click here to register. Have you forgotten your password?
  1. Home
  2. Browse by Author

Browsing by Author "Gustafsson, Niklas"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 4 of 4
  • Results Per Page
  • Sort Options
  • No Thumbnail Available
    Item
    Friluftsliv och utevistelse i ämnet idrott och hälsa. En forskningsöversikt av lärares och elevers attityder till friluftsliv.
    (2023) Gustafsson, Niklas; Lundborg, Malin
    Friluftsliv är en stor del av styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa i den svenska skolan och den allmänna uppfattningen är att det leder till god hälsa. Men vad anser lärare och elever om friluftsliv? Syftet med denna forskningsöversikt är att öka förståelsen kring lärares och elevers attityder till friluftsliv. En systematisk översikt av 8 utvalda artiklar genom sökningar i databaser. Artiklarna har analyserats utifrån syftet och frågeställningarna. I studien framkom att lärare och elever har övervägande positiva upplevelser av friluftsliv, där flera olika aspekter, såsom socialt, psykiskt, fysiskt och emotionellt, togs upp av både elever och lärare. I forskningsöversikten framkom många likheter i elevers och lärares attityder till friluftsliv, där de sociala var de mest framstående. Både lärare och elever uttrycker att sociala förmågor, gruppsammanhållning och elevers förmåga att agera i en grupp utvecklas och förbättras i friluftsliv. Det framkom även några få olikheter, där elever tenderar att värdera sina erfarenheter utifrån sina känslor, så som “roligt”, “intressant” och “utmanande” medan lärare lade mer vikt vid förmågor.
  • No Thumbnail Available
    Item
    IDEOLOGI PÅ 140 TECKEN En analys av populism och ideologi på den sociala medieplattformen Twitter
    (2017-02-15) Serner, Tom; Gustafsson, Niklas; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism Media and Communication
    Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Nivå: Grundnivå Termin/år: HT/2016 Handledare: Niclas Håkansson Kursansvarig: Malin Sveningsson Sidantal: 50 Antal ord: 13 649 Nyckelord: Twitter, populism, ideologi, Sverigedemokraterna, sociala medier Syfte: Studien syftar till att undersöka hur det är möjligt att kommunicera ett så komplext ämne som ideologi genom Twitter, vars speciella förutsättningar ställer krav på en kort och koncis kommunikation. Teori: Uppdelad i två avsnitt, ett om ideologi, populism och högerpopulism och ett om politisk kommunikation på sociala medier. Metod: En kvantitativ innehållsanalys används i en första förstudie och sedan en kvalitativ textanalys i studiens huvudsakliga analys- och resultatdel. Material: 66 tweets plockade från fyra olika konton kopplade till Sverigedemokraterna. Resultat: Resultaten från studien visar att det går att kommunicera ideologiska budskap genom Twitter. Vidare visar resultaten att Sverigedemokraternas kommunikation är anpassad i viss form efter mediernas logik och plattformens olika förutsättningar. Kommunikationen håller sig även i stor grad inom de områden som partiet profilerar som kärnfrågor, där de redan har en etablerad ideologisk ståndpunkt
  • No Thumbnail Available
    Item
    “Ja, men det är ju väldigt viktigt att vara utomhus.”
    (2024) Gustafsson, Niklas
    Syftet med studien är att undersöka friluftsliv utifrån ett elevperspektiv, genom att använda Theory of Planned Behaviour i termer av attityder, normer och upplevd egen kompetens. Friluftsliv infördes i den svenska skolan i början av 1900-talet och har sedan dess genomgått vissa förändringar. I dagens läroplan utgör friluftsliv en stor del av ämnet Idrott och hälsa, men Skolinspektionen menar att för lite tid ägnas åt ämnet. Tidigare forskning antyder att elever har en positiv attityd till friluftsliv och att de anser att det är bra för hälsan. Metoden bestod av en kvalitativ forskningsdesign med utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer. Sju elever, som gick i nionde klass, från en skola intervjuades. Intervjuerna spelades in, sedan transkriberades och analyserades utifrån tematisk analys. Theory of Planned Behaviour användes som teoretiskt ramverk, i termer av attityd, normer och upplevd egen kompetens. Majoriteten av eleverna har en positiv attityd till friluftsliv. De lyfter fram aspekter som relaterar till känslor, hälsa och erfarenheter. Vidare upplever alla eleverna att deras attityd till friluftsliv stämmer överens med familjens normer, men att normen bland jämnåriga varierar. Till sist framkom det att elevernas kompetens varierar och att de har allt från låg till hög upplevd egen kompetens. De flesta elever har en positiv attityd till friluftsliv, men det finns de som har en negativ attityd. Elevers attityd till friluftsliv stämmer överens med familjens normer, men detta stämmer inte alltid överens med de normer som finns bland jämnåriga. Elevers upplevda egen kompetens varierar från låg till hög.
  • No Thumbnail Available
    Item
    KOMPETENSUTVECKLING OCH PRINCIPER FÖR DESIGN AV IT-STÖD EN FALLSTUDIE AV SPECIALISTERS KUNSKAPSSPRIDNING OCH LÄRANDE
    (2001) Andréasson, Mattias; Gustafsson, Niklas; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
    Anställdas kompetens är idag avgörande för organisationens konkurrenskraft och framgång. Magisteruppsatsen syftar till att studera hur specialister i ett kunskapsföretag inom applikationsutveckling kompetensutvecklas och blir bättre i sin yrkesroll. Vi vill även förstå och belysa vilka implikationer detta får vid design av IT-stöd för kompetensutveckling. Vår forskning har sin utgångspunkt i teorier vilka hävdar att lärande och kunskapsspridning är sociala processer som är djupt integrerat i den dagliga praktiken. För att finna svaret på forskningsfrågan valde vi en interpretativ fallstudie och insamlandet av empirin skedde med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att den mest effektiva formen av kompetensutveckling är informell och social och sker i den dagliga praktiken. Vi fann tre huvudkategorier som utgör kärnan för informell kompetensutveckling: iterativ problemlösning, social interaktion och historieberättande. Dessa tre kategorier anser vi är centrala vid design av IT-stöd för kompetensutveckling.

DSpace software copyright © 2002-2025 LYRASIS

  • Privacy policy
  • End User Agreement
  • Send Feedback