Browsing by Author "Gustavsson, Emma"

Now showing 1 - 3 of 3

Bank Stability and Economic Growth: Panel Evidence from the Covid-19 Pandemic
(2023-07-03) Gabrielsson, Joel; Gustavsson, Emma; University of Gothenburg/Department of Economics; Göteborgs universitet/Institutionen för nationalekonomi med statistik; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
This study aims to investigate the relationship between bank stability and economic growth, and in particular if it changes during the early stages of the Covid-19 pandemic. This is investigated by means of a panel data study of 24 EU countries between 2006-2020, utilizing a fixed effects model. The results show that bank stability has a positive relationship with economic growth if bank stability is measured with the non-performing loans ratio. However, no such conclusion can be drawn when using bank Z-score, due to statistical insignificance. Additionally, further research is needed to say anything definite about the causality and direction of the found effect. This study adds to the existing literature concerning the relationship in recent years, as well as contributes new findings. The main new finding is that the magnitude of the relationship between non-performing loans ratio and GDP growth is larger during the early stages of the Covid-19 pandemic.
Då känner jag mig tillfreds med livet - En kvalitativ studie om vilka betydelser en träffpunktsverksamhet har för besökarna
(2009-01-28T12:56:17Z) Gustavsson, Emma; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Bakgrunden till min studie är ett intresse av att undersöka vilka faktorer som leder till välbefinnande för äldre. I det sammanhanget blev den kommunala träffpunkten en möjlig plats att studera. Studiens syfte är att skapa förståelse kring välbefinnande i sociala sammanhang med den kommunala träffpunkten som exempel. Frågeställningarna har varit följande: Hur är träffpunkten organiserad? Vilka betydelser har träffpunkten för de äldre och deras välbefinnande? För att nå syftet har jag använt mig av enskilda intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sex pensionärer som vanligen besöker träffpunkten. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning samt tre samhällsteorier; aktivitetsteorin, disengagementsteorin och social utbytesteori. De slutsatser jag kommit fram till är att träffpunkten är organiserad som en frivillig verksamhet som pensionärer kan besöka under dagtid. Aktiviteter planeras i samråd mellan pensionärer och personal. Träffpunktens betydelser för de äldre och deras välbefinnande kan sammanfattas i tre punkter. För det första är träffpunktens personal viktig för besökarna ur en social och stödjande synpunkt. För det andra fungerar träffpunkten som en plats där besökare kan tillfredställa känslan av att vara behövd. Slutligen visar studien att den gemenskap som träffpunkten ger är viktigare än aktiviteten i sig.
Mysteriet med trygghetsarbete - En studie av samverkan inom det trygghetsskapande och brottsförebyggande fältet
(2022-09-19) Gustavsson, Emma; Törnkvist, Erica; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
The aim of this thesis is to increase the understanding of fear of crime and crime prevention work. We look at how the conceptual confusion manifests itself and examine recurring themes.The thesis is based on an empirical example in the form of a collaborative project called “Effektiv Samordning för Trygghet” in a Swedish medium-sized municipality. The analysis is based on documents that act as guidelines for collaborative work within prevention of crime and fear of crime. In addition to the documents, observations and interviews with key informants were made. The results show that the conceptual confusion about “(o)trygghet” is extensive and appears everywhere. Both preventing crime and fear of crime are complex phenomena. This leads to that the goal and purpose of the collaborative work within fear of crime is not well-defined and does not go well with the governing documents´ purpose. There is a constant demand for more scientific knowledge and evidence-based efforts. Despite this, no one knows what the evidence really says or what they should do if crime policy and science contradicts each other. Collaboration is always seen as the solution and often as the only solution. The documents constantly refer to the fact that collaboration is the way to go in order to achieve their goals. The informants also gave collaboration an elevated position, but it takes more than good cooperation to be able to achieve results in working within preventing crime and fear of crime.