Browsing by Author "Gustavsson, Johanna"

Now showing 1 - 2 of 2

Hur viktigt är fysisk aktivitet?- skolans roll
(Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, 2006) Gustavsson, Johanna; Winqvist, Maria
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik ABSTRACT Titel: Hur viktigt är fysisk aktivitet?- skolans roll Författare: Johanna Gustavsson & Maria Winqvist Handledare: Mikael Nilsson Examinator: Owe Stråhlman Typ av arbete: Uppsats med didaktisk inriktning Program och kurs: Lärarprogrammet, Lau 350- Examensarbete 10p. Antal sidor: 28 Datum: 30 maj, 2006 Inledning: Detta arbete behandlar fysisk aktivitet i skolan (med barn i åldern 6-12 år). Vi tycker att det är intressant på grund av de nya tilläggen om fysisk aktivitet i läroplanen. Arbetet integrerar aktuell medicinsk forskning om hälsoeffekter av fysisk aktivitet med idrottsvetenskaplig forskning vilken behandlar kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykologisk, fysisk och motorisk utveckling och lärande. Syfte: Syftet med vår studie är att få fördjupade kunskaper genom att undersöka vad fysisk aktivitet för barn är ur ett hälsofrämjande perspektiv, samt varför och hur vi kan arbeta med det i skolan. Metod: Vi gör litteraturstudier med kvalitativa undersökningar av idrottsvetenskaplig litteratur, aktuell medicinsk forskning samt hemsidor från viktiga intresseorganisationer i skolutvecklingsarbetet med fysisk aktivitet i skolan. Resultat: Under studien har vi kommit fram till att begreppet fysisk aktivitet kan tolkas på olika sätt och att dess hälsoeffekt är beroende av dess intensitet, tid och frekvens. Genom vår litteraturstudie har motivet till fysisk aktivitet i skolan stärkts, då det är viktigt för både hälsan och lärandet. Begreppet fysisk aktivitet undersöks, samt varför och hur pedagoger bör och kan arbeta med fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Diskussion: Arbetet med fysisk aktivitet bör vara en balansgång mellan skolans förutsättningar och barnens behov. Pedagoger behöver vara uppmärksamma på de inaktiva barnen, vara medvetna om deras behov, uppmuntra dem till delaktighet i aktiviteterna och därigenom bidra till att öka deras rörelseglädje.
Kunskapsdelning i tillitsfulla relationer
(2011-07-20) Gustavsson, Johanna; Johansson, Anna-Karin; Göteborg University/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
organisationen. Studiens syfte är att undersöka hur kunskapsdelning sker mellan kunskapsarbetare i en kunskapsintensiv och högteknologisk organisation. Genom att ta reda på individers förhållningssätt till det egna arbetet och sina kollegor inom en organisatorisk enhet vill vi utforska tilliten i dessa relationer. Vidare vill vi synliggöra dilemmat mellan självständiga kunskapsarbetare och organisationens intention att styra dessa. Tidigare forskning inom området kunskapsdelning ställer i de flesta fall begreppet i förhållande till andra teoretiska begrepp, som exempelvis socialt kapital och tillit. Socialt kapital antas i vissa fall bidra till en bättre prestation i organisationen medan det ibland kan komma att tjäna individens intressen snarare än organisationens. Tillit till ledningen anses inom den tidigare forskning som tagits del av bidra till en ökad vilja hos individen att dela med sig av kunskap. Den teoretiska referensramen i studien utgörs av olika former av tillit inom en organisation samt överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital. Studien är kvalitativ och tar utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv, vilket ger en tolkande ansats. Åtta intervjuer med personer på olika avdelningar och hierarkiska positioner inom en organisatorisk enhet har utförts. Intervjumaterialet har sedan transkriberats, meningskodats och analyserats utifrån den teoretiska referensramen. Det har visat sig att intervjupersonerna upplever en stark historisk tillit till moderorganisationen och den närmaste arbetsgruppen men en svagare tillit till den organisatoriska enheten. Kunskapsdelningen sker av denna anledning framförallt inom den närmaste arbetsgruppen i relationer som karaktäriseras av sammanbindande socialt kapital. Kunskapsdelning mellan avdelningarna sker i personliga nätverk som även dessa karaktäriseras av sammanbindande socialt kapital. Då tilliten till den närmaste arbetsgruppen är stark tillåts inte nya influenser i särskilt stor utsträckning nå gruppen genom överbryggande socialt kapital. Inom den närmaste arbetsgruppen förväntas man samarbeta men först efter att man försökt lösa ett problem själv. Flera intervjupersoner tycks identifiera sig med att utföra sitt arbete självständigt och att få utarbeta egna lösningar. Det har visat sig kunna finnas en spänning mellan dessa självständiga medarbetare och chefernas intentioner att styra dem. Cheferna föreslår att den organisatoriska enheten ska styras med hjälp av standardiserade lösningar, formella nätverk samt dokumentation. Medarbetarna upplever i ett par fall en misstro gentemot cheferna. Kunskapsdelningen på den organisatoriska enheten sker i dessa fall på ett sätt som låter medarbetarna skydda sitt sociala kapital och kunskapen från cheferna.