Browsing by Author "Gustavsson, Per"

Now showing 1 - 4 of 4

148. Carbon nanotubes
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2013) Hedmer, Maria; Kåredal, Monica; Gustavsson, Per; Rissler, Jenny; Arbetsmiljöverket
Carbon nanotubes (CNTs) can be seen as graphene sheets rolled to form cylinders. CNTs may be categorised as single- (SWCNT) or multi-walled (MWCNT). Due to the small size, the number of particles as well as the surface area per mass unit is extremely high. CNTs are highly diverse, differing with respect to e.g., diameter, length, chiral angles, chemical functionalisation, purity, stiffness and bulk density. Today, CNTs are utilised primarily for the reinforcement of composite polymers, but there is considerable potential for other applications. The rapidly growing production and use of CNTs increases the risk for occupational exposure. Since CNTs in bulk form are of very low density and much dust is produced during their handling, exposure by inhalation appears to represent the greatest potential risk in the work place. However, most work place measurements involved sampling periods that are too short, varying sampling techniques and non-specific analytical methods. CNTs may be absorbed via inhalation and ingestion. Systemic uptake via the skin has not been demonstrated. Human toxicity data on CNTs are lacking and interpretation of animal studies is often problematic since the physical properties and chemical composition are diverse, impurities may be present and data are sometimes omitted. Because of the physical similarities between asbestos and CNTs, it can be suspected that the latter may also cause lung fibrosis, mesothelioma and lung cancer following inhalation. Intraperitoneal and intrascrotal administration of CNTs causes mesothelioma in animals, but no inhalation carcinogenicity studies have been conducted. Thus, it is too early conclude whether CNTs cause mesothelioma and lung cancer in humans. Both SWCNTs and MWCNTs cause inflammation and fibrosis in the lungs of relevant animal types and for MWCNTs these effects are also seen in the pleura. For instance, minimal histiocytosis and mild granulomatous inflammation in the lungs and lung-draining lymph nodes have been observed in rats exposed for 13 weeks to 0.1 mg/m3 MWCNTs (lowest observed adverse effect level, LOAEL), with more pronounced inflammation in both mice and rats at higher doses. Thus, inflammatory responses in the lungs may be considered as the critical effect. However, the LOAEL of CNTs should be interpreted cautiously, since their toxicity is likely to vary widely, depending on the structure and physicochemical properties, as well as the contribution from non-carbon components. It is also uncertain which dose metric (e.g., mass, number or surface area per air volume unit) is most appropriate. Some studies indicate that longer straight CNTs evoke more pronounced biological effects than shorter or tangled fibres.
Arbete efter hjärtinfarkt – en kunskapssammanställning
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2019-10-28) Gustavsson, Per; Ljungman, Petter; AFA Försäkring
De senaste ca 20-30 åren har det skett en fortlöpande förändring av flera faktorer som påverkar risken för hjärtinfarkt i Sverige. Mycket tyder på att flera riskfaktorer för hjärtinfarkt har minskat samtidigt som de diagnostiska kriterierna har skärpts, vilket gör att vi idag kan identifiera tillståndet i ett tidigare skede och innan stor skada har skett. Till detta har behandlingsarsenalen och strukturen kring uppföljning och rehabilitering efter hjärtinfarkt stärkts. En genomgången hjärtinfarkt innebär en period av sjukskrivning men för en mycket stor andel av fallen är en full återgång till arbete möjlig. Risken för reinfarkt och hjärtsvikt efter hjärtinfarkt är idag låg. Inom vissa yrken kan olika former av hjärtsjukdom vara en riskfaktor för att arbetet utförs sämre eller innebär en risk för tredje person. Särskilda bestämmelser, som kan innebära begränsningar i möjligheterna att återgå i dessa arbeten, gäller därför för yrkesförare, lokförare, piloter, rök- och kemdykare, samt vid arbete med hög höjdskillnad. Det är sannolikt att risken för reinfarkt påverkas av samma riskfaktorer som för primär infarkt. Sammanställningen av olika arbetsmiljöfaktorers betydelse för insjuknande i hjärtkärlsjukdom har visat starka eller måttligt starka belägg för flera exponeringar som är vanliga i dagens arbetsliv. Bland de kemiska arbetsmiljöfaktorerna finns en tydliga tydlig koppling till exponering för bland annat motoravgaser och kvarts (stendamm). Misstankarna är också relativt starka att exponering för svetsrök är förknippat med en ökad risk för hjärtsjukdom. För psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöfaktorer finns en ökad risk i samband med exponering för job strain (spänt arbete), och här finns även direkta belägg för att job strain utgör en riskfaktor för reinfarkt. Nattarbete är sannolikt förknippat med en ökad risk för infarkt, men kunskaperna om betydelsen av olika skiftscheman är ofullständig. En ökad risk för hjärtsjukdom har även rapporterats i samband med osäkra anställningar och långa arbetsveckor. Betydelsen av fysiskt tungt arbete för primära infarktrisken är oklar och behöver klarläggas genom ytterligare studier. Exponering för buller i arbetet är förknippat med blodtrycksförhöjning, men beläggen för ett samband med kardiovaskulära sjukdomar är mer svaga. Dagens forskning kring hjärtinfarktpatienter fokuserar mycket på effekten av behandling och rehabilitering för framtida risk medan kunskapsfältet för hur arbetsmiljöfaktorer ökar hälsorisken hos patienter med genomgången infarkt är mycket begränsad. För att fortsätta utveckla hälsosamma arbetsmiljöer efterlyser vi framtida forskning om betydelsen av olika arbetsmiljöfaktorer för risken att återinsjukna i infarkt.
Systematisla kunskapsöversikter; 5. Arbetsmiljöexponeringar och stroke - en kritisk granskning av evidens för samband mellan exponeringar i arbetsmiljön och stroke.
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2013) Jakobsson, Kristina; Gustavsson, Per
The Nordic Expert Group for Criteria Documentation of Health Risks from Chemicals. 153. Occupational chemical exposures and cardiovascular disease
(Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, 2020-08-28) Sjögren, Bengt; Bigert, Carolina; Gustavsson, Per; Arbetsmiljöverket
The main task of the Nordic Expert Groupfor Criteria Documentation of Health Risks from Chemicals (NEG) is to produce criteria documents to be used by the regulatory authoritiesasthescientific basis for setting occupational exposure limits for chemical substances. For each document, NEG appoints one or several authors. An evaluation is made of all relevant published, peer-reviewed original literaturefound. Whereas NEG adopts the document by consensus procedures,therebygrantingthequalityandconclusions, theauthorsareresponsible for the factual content of the document.The evaluation of the literature and the drafting of this document on Occupational chemical exposures and cardiovascular diseasewere done by Dr Bengt Sjögren, Dr Carolina Bigert and Prof. Per Gustavsson at the Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Sweden. The draft versions were discussed within NEG and the final version was adopted at the NEG meeting on 9 May 2019. Editorial work and technical editing were performed by the NEG secretariat.