Browsing by Author "Hagman, M"

Now showing 1 - 3 of 3

Exponering för aluminium i smältverk Effekter på nervsystemet
(Arbetslivsinstitutet, 1997) Iregren, A; Sjögren, B; Andersson, M; W Frech; Hagman, M; Johansson, L; A Wennberg
The purpose of this investigation was to study nervous system function in workers exposed to aluminium at a foundry and a primary smelter. The aim was to find a level of aluminium in urine and/or blood where no early signs of effects on the nervous system could be observed. A total of 119 men with a minimum of five years of occupational aluminium exposure were studied at two companies. Exposure to aluminium was determined using questionnaires as well as blood and urine samples. The functional status of the central nervous system was assessed using psychological performance tests, neurophysiological tests, and symptom questionnaires. Six performance tests from the SPES battery, measuring attention, motor functions, memory, and intellectual functions, were used. As a complement, three other tests of motor functions were included; a peg-board test, parts of the Luria-Nebraska Motor Scale, and a computerized test of handtremor. The neurophysiological tests were EEG, P300, diadochokinesometri. No effects from the aluminium exposure could be observed on any of the measures. The level of aluminium in blood and urine was, however, very low. Only 10 of the 119 workers had levels in urine exceeding 10 µg/l. Our findings are in accordance with those from previous studies on the neurotoxic effects from low level occupational exposure to aluminium.
Exponering för flingformat aluminiumpulver Effekter på nervsystemet
(Arbetslivsinstitutet, 1999) Iregren, A; Sjögren, B; Gustafsson, K; Hagman, M; W Frech; Ljunggren, K G; Wennberg, A
Exposure to aluminium flake powder: Effects on the nervous system. A small group of aluminium flake powder producers was studied with psychological and neurophysiological tests and with symptom questionnaires. The flake powder producers were compared to groups with varying degrees of aluminium exposure, i.e. welders, potroom workers, and foundry workers. Comparisons were also made to a group of welders with no exposure to aluminium. The exposure was measured by blood and urine samples as well as questionnaires. The flake powder producers had considerably higher levels of aluminium in urine compared to the other groups, possibly indicating an increased body burden. In spite of this finding, no aluminium related effects on the CNS were observed in any of the tests or questionnaires. However, the high aluminium levels observed in urine indicate a possible risk for negative effects when exposure is prolonged. Therefore, the aluminium exposure should be reduced by improvements in the work environment.
Hälsorisker i arbete med elproduktion och eldistribution slutrapport från en prospektiv studie
(Arbetslivsinstitutet, 1998) Törnqvist, S; Bergqvist, U; Herlin, R-M; Lindh, T; Knave, B; Gamberale, F; Kilbom, Å; Andersson, L-I; Hagman, M; Tesarz., M
En nio-års prospektiv epidemiologisk studie har genomförts på en ung kohort av 706 nyanställda elarbetare i produktion och distribution av elektricitet inom kraftindustrin. Det totala bortfallet i studien var 34 procent, av vilka 25 procent uppstod under de första tre åren. Elarbetarna har hälsoundersökts vart tredje år med samtidigt beaktande av exponering för olika arbetsmiljöfaktorer, speciellt extremt lågfrekventa elektriska och magnetiska fält och buller men även vissa kemiska exponeringar samt ergonomiska belastningsfaktorer. Hälsoundersökningen har omfattat allmän medicinsk hälsokontroll med frågor om symtom och sjukdom speciellt avseende nervsystemet, reproduktionsförmågan, subjektiv upplevelse och muskuloskeletala besvär samt vissa kliniska moment såsom analys av blod och serum. Sambandet mellan hälsoutfall och exponering för arbetsmiljöfaktorer har analyserats i de olika delmomenten för varje treårsperiod motsvarande tiden mellan hälsoundersökningarna. Resultaten visar att elarbetarna som helhet haft god hälsa under de nio åren. Några säkra tecken på speciella sjukdomar som följd av exponering i arbetsmiljön har inte kunnat påvisas. En del elarbetare uppvisar dock under åren en ökad förekomst av besvär i några specifika avseenden. Följande fynd är värda att närmare kommentera. I kohorten noterades en förhöjd risk för neurasteni i den högst exponerade gruppen > 1,2 mT, vilket även syntes öka över tid. Halten av kortisol visade ett intressant men osäkert samband med elektriska fält. Barn till elarbetarna visade däremot inte några säkerställda avvikande förändringar vad gäller könsfördelning, födelsevikt, perinatal dödlighet, missbildningar eller cancer. Inte heller kunde man finna belägg för samband mellan exponering för extremt lågfrekventa elektriska och magnetiska fält med vita blodkroppar eller blodkemiska parametrar. Studien visade även vissa samband mellan andra arbetsmiljöfaktorer och/eller arbetsförhållanden och påverkan på hälsan. En förhöjd halt av Tissue Polypeptid Antigen förekom främst i en specifik yrkesgrupp, vilken även rapporterade ökad belastning avseende olika arbetsmiljöfaktorer som t. ex. exponering för avgaser. Ländryggs- och knäbesvär var mer förekommande i yrkesgrupper med hög fysisk belastning. I övrigt förelåg inga konsistenta eller klara indikationer på samband mellan försämrad hälsa över tid och här undersökta exponeringfaktorer i arbetsmiljön.