Browsing by Author "Hallberg, David"

Now showing 1 - 3 of 3

Myofibroblasts and polyploid cells in the conjunctival surface after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation
(2011-05-09) Hallberg, David
Allogeneic hematopoietic stem cell transplantation (allo-HSCT) is a potentially curative treatment modality for hematological malignancies, such as leukemia and lymphoma. However, a major complication of the procedure is that the immune effector cells in the graft may become activated towards the host´s healthy tissues, resulting in a condition called Graft-versus-Host Disease (GvHD). Ocular symptoms are among the most common manifestations of GvHD, afflicting at least 50% of all allo-HSCT recipients, typically through dry eye syndrome, “keratoconjunctivitis sicca”, with features of fibrosis. This thesis describes a series of studies in which impression cytology was used to sample the ocular surface of allo-HSCT recipients and healthy individuals in order to identify and quantify two cell types – myofibroblasts (MFB) and polyploid cells (PP), both of which may play a role in the pathogenesis of ocular GvHD. Myofibroblasts were identified through immunofluorescence staining for alpha-smooth muscle actin (αSMA). Moreover, in female allo-HSCT recipients with a male donor, cells of donor origin could be detected through sex chromosome-specific fluorescence-in situ-hybridization (FISH). FISH was also used to identify polyploid cells through their abnormally high chromosome content. Our results indicate that myofibroblasts of donor origin are present, and increased with time, in the conjunctival surface after allo-HSCT. However, also recipient-derived myofibroblasts was a consistent finding, and were detectable many years after transplantation. These data indicate an ongoing concurrent myofibroblast differentiation from donor and recipient progenitors after allo-HSCT. The donor-derived versus total MFB ratio correlated significantly with ocular GvHD. Polyploid cell density increased soon after transplantation, peaked in the 3-12 month interval, and then disappeared. Compared to post-transplant findings, normal conjunctiva displayed significantly fewer myofibroblasts, but there was a distinct seasonal variation in MFB density, exhibiting a minimum during December - February and a maximum in March - May. Polyploid cells, though occasionally found in the normal conjunctiva, were significantly fewer than after allo-HSCT. In conclusion, our results demonstrate a higher than normal MFB density in the conjunctiva of patients after allo-HSCT. The donor-derived majority of myofibroblasts increased with time post-transplant, and was found to correlate with presence and severity of ocular GvHD. Myofibroblasts are cellular mediators of normal wound-healing, but also of fibrosis and connective-tissue disease. Our data suggests that myofibroblasts may play a role in the pathogenesis of chronic ocular Graft-versus-Host Disease. The role and significance of the high amounts of polyploid cells observed during the first year after allo-HSCT remains obscure.
Svenska företags praktiska användning av IFRS 15
(2025-08-11) Hallberg, David; Tranberg, Isak; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Ute på hal is
(2019-08-12) Hallberg, David; Johansson, Sofia; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Ätstörningar förekommer inom alla typer av idrott, men är mest förekommande inom estetiska idrotter. Idrottande ungdomar är en riskgrupp för att drabbas av ätstörningar, då de befinner sig i en omvälvande tid fysiskt och psykiskt. Tränare har en viktig roll för idrottande ungdomarna och tränarnas beteende kan påverka huruvida de aktiva utvecklar en ätstörning. Det är därför intressant att undersöka hur tränare i olika idrotter pratar om ätstörningar och därför är syftet med denna studie att undersöka och jämföra ungdomstränares uppfattningar om ätstörningar inom två olika idrotter, ishockey och konståkning samt att analysera hur tränare resonerar kring förebyggande arbete och bemötandet av idrottare i riskzonen. En kvalitativ metod valdes där två fokusgruppsintervjuer utfördes, en grupp bestående av tre konståkningstränare och en grupp av fem ishockeytränare. En kvalitativ innehållsanalys genomförs för bearbetning av data. Konståkningstränarna ser ätstörningar som ett stort problem medan ishockeytränarna pratar om det som något de hört talas om men sällan förekommer i deras idrott. Båda tränargrupperna anser att de har bristande kunskap om ätstörningar och att kunskap är nödvändigt för att kunna motverka ätstörningar. De anser att de bör bemöta en aktiv med tecken på ätstörning genom att prata med individen. Att tränargrupperna pratar olika om ätstörningar kan bero på att idrottskulturerna ser olika ut, vilket påverkar deras värderingar och tankar. Tidig socialisation gör att individer formas inom sin idrott, vilket kan ha påverkat tränarnas sätt att resonera. Olika bemötande av idrottare kan bero på att tränare väljer olika strategier för att hantera idrottare med ätstörningar.