Browsing by Author "Hansson, Josefin"

Now showing 1 - 3 of 3

Sjuksköterskans omvårdnad och bemötande av tonårsflickor och unga kvinnor med ätstörningar.
(2011-05-04) Björkman, Johanna; Hansson, Josefin; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Det har blivit allt vanligare att unga flickor bantar, vilket är en riskfaktor för att utveckla ätstörningar som anorexia nervosa och bulimia nervosa. Denna patientgrupp söker sällan självmant vård och har oftast ingen insikt i sitt ohälsosamma beteende. Sjuksköterskor har enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, en skyldighet att identifiera och förebygga ohälsosamma riskbeteenden. Då är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om sjukdomsbilden så att hon kan bemöta patienten på ett respektfullt och värdigt sätt så att patienten kan få insikt om behovet av att förändra sitt beteende, samt bli motiverad att leva hälsosamt. Denna uppsats syftade till att belysa viktiga aspekter i hur man som sjuksköterska bemöter och kommunicerar med unga flickor/kvinnor med ätstörningsproblematik. Genom en litteraturstudie undersöktes vetenskapliga artiklar och fyra olika teman utformades. Dessa var; Hälsorelaterade beteendeförändringar, Strategier för sjuksköterskor som vårdar patienter med ätstörningar, Patientens syn på sjuksköterskans omvårdnad och bemötande samt Prevention och hälsopromotion. Det framkom att sjuksköterskan kan arbeta efter modellen för hälsorelaterade beteendeförändringar, den så kallade förändringsprocessen. Det visade sig att sjuksköterskan bör göra patienten delaktig i de mål som sätts upp i behandlingen, och låta förändringen ske i patientens takt och inte pusha patienten. För ett gott bemötande behövdes tid och kunskap om ätstörningar. För att skapa en god relation med patienten, var det viktigt att sjuksköterskan hade förmåga att känna empati och sympati, att sjuksköterskan kunde agera respektfullt i mötet och kunde se personen bakom sjukdomen. För att förebygga uppkomsten av ätstörningar var det viktigt med prevention och promotion hos skolungdomar från tidig ålder.
Skolutveckling - Hur ett utvecklingsarbete kan se ut
(2009) Andersson, Andreas; Hansson, Josefin; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Syftet med det här examensarbetet är att se på hur ett utvecklingsarbete kan se ut och som en del i detta göra en nulägesbeskrivning av ett pågående utvecklingsarbete på en skola i Göteborg och se om och i så fall hur man kan gå vidare från där skolan befinner sig i dag. I läroplanen uttrycks vikten av att skolan utvecklas och skolutveckling är således ett viktigt område att undersöka och ett område där mycket forskning redan har gjorts. Som framtida lärare kommer vi utan tvekan beröras av utvecklingsarbeten i någon form och utsträckning. Vi har valt att studera ett pågående utvecklingsarbete på en skola och våra huvudfrågor är: •Vilka är de viktiga delarna i ett utvecklingsarbete? •Hur kan man driva ett utvecklingsarbete framåt? •Hur ser utvecklingsarbetet på den aktuella skolan ut? •Vilka svårigheter har lärarna på den aktuella skolan upplevt i samband med utvecklingsarbetet med multipla intelligenser (MI)? •Vilka lärdomar kan de som berörs av utvecklingsarbeten, både generellt och på den aktuella skolan, dra av det här arbetet? För att söka svar på vårt syfte och frågeställning har vi gjort litteraturstudier, enkätundersökning samt intervjuer. Vi har identifierat ett antal områden som är viktiga inom utvecklingsarbeten. Dessa är: verksamhetsanknytning, benägenhet till förändring och vikten av reflektion, rektors roll och organisationsstruktur, förankring samt delaktighet. Vår undersökning visar att alla dessa områden påverkar hur utvecklingsarbetet på den aktuella skolan ser ut och att det finns utrymme för förbättring inom samtliga. 1
Support, kunskapsresurs eller strateg? HR-konsultens balansgång mellan olika roller
(2011-07-14) Johansson, Karin; Hansson, Josefin; University of Gothenburg/Programme on Human Resource Development and Labour Relation; Göteborgs universitet/Personalvetarprogrammet
Följande studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar HR:s roll i aktiviteten chefsstöd. Syftet med undersökningen var att förstå HR:s roll i organisationen samt relatera rollen till personalledningsidealet Human Resource Management, HRM. Vidare syftade studien till att utreda vilka utvecklingsmöjligheter som kan ses för organisationens chefsstöd. Uppsatsens teori är uppdelad i de tre delarna utmärkande drag för HRM, HR:s roller samt relationen mellan HR och chefer. HRM utmärks av ett fokus på affärsmässigt och strategiskt HR-arbete, vilket ses som värdeskapande processer i organisationen. Vidare utmärks HRM av ett postbyråkratiskt ideal, vilket innebär att marknadslogik förs in i organisationen. HRM betonar även att chefen har det fulla ansvaret för personal, medan HR-funktionen har en stödjande roll gentemot chefen. HR:s roller i organisationen kan relateras till dimensionerna strategisk respektive operativ samt ingripande respektive icke-ingripande. Utifrån dimensionerna skapas fyra olika roller som HR kan anta i organisationen. HR:s relation till chefen är viktig då det är denne som är HR:s främsta intressent eftersom det är chefen som definierar HR:s värde i organisationen. Chefen förväntar sig att få snabb hjälp och stöd i sina dagliga personalrelaterade problem. Vidare efterfrågar chefen mer ledarskapsutveckling av HR för att känna sig förtrogna i sitt ledarskap. När HR inte lever upp till chefens förväntningar riskerar relationen att försämras. Kvalitativa intervjuer valdes som metod för studien. Empirin består av nio halvstrukturerade intervjuer med HR-konsulter och chefer på en organisation som producerar service och tjänster inom miljösektorn. HR-avdelningen i organisationen har relativt nyligen omorganiserats utifrån HRM-inspirerade idéer och arbetar nu som ett centralt chefsstöd. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom tematisering där centrala teman lyftes fram. Studien fann att HR-konsulterna har spridda roller och måste således balansera mellan att anta ett operativt respektive strategiskt fokus. Framträdande roller i resultatet var HR som supportfunktion samt HR som kunskapsresurs i personalfrågor och arbetsrätt. Studien visar att HRM-ideologin till viss del har fått genomslagskraft i organisationen, men att vissa aspekter av ideologin inte har realiserats. Slutligen visar resultatet på att en utvecklingsmöjlighet för chefsstödet är att HR antar en mer proaktiv roll i ledarskapsutveckling samt implementerar effektiva IT-system för att underlätta rutinmässigt personalarbete