Browsing by Author "Hansson, Lena"

Now showing 1 - 8 of 8

Blir man någonsin färdig som lärare? En intervjustudie kring kompetens- och skolutveckling i tre kommuner
(2007) Svensson, Annalena; Klemensson, Anna; Hansson, Lena; Göteborg University/Department of Sociology
Syftet med studien var att undersöka lärares och rektorers inställning till Syfte: kompetens- och skolutveckling samt att se hur kompetensutveckling bedrivs på lokal nivå. - Hur uppfattas kompetens- och skolutveckling av mottagarna? Huvudfrågor: - Hur bedrivs kompetensutveckling på lokal nivå i tre olika kommuner? - Finns det någon föreställning om hur kompetensutveckling borde bedrivas för att nå skolutveckling och för att lärare ska kunna utvecklas samt bedriva sitt yrke på ett tillfredsställande sätt? - Finns det skillnader mellan olika skolor och kommuner? Litteraturstudier gjordes, där terminologi, historik samt forskning kring ämnet Metod: belystes. För den empiriska undersökningen användes strukturerade intervjuer och dessa tolkades hermeneutiskt. Enligt den forskning som gjorts sker optimal kompetens- och skolutveckling om Resultat: den initieras ur ett upplevt behov eller problem. Ibland kan denna utveckling ske i samarbete med forskare. Resultaten i denna studie visar att teori och verklighet stämmer överrens. Till största del är kompetensutveckling kollektiv, och syftar främst till att stärka pedagogernas didaktiska kunskap. Vad gäller fortbildning i ämneskunskaper sker denna mer på individuell basis. Lärarna känner att de kan vara med och påverka kompetensutvecklingen på skolan. Skolledare och lärare i undersökningen tycks i stort sett ha en gemensam syn på skol- och kompetensutveckling. I och med att de har olika yrkesroller har de dock olika perspektiv; skolledare ser mer helhet medan lärare ser utifrån sin egen verksamhet. Enligt regeringens budgetsproposition 007 kommer två miljarder kronor att satsas på kompetensutveckling i den svenska skolan. Utifrån detta redovisas informanternas olika visioner om framtidens kompetens- och skolutveckling. Betydelse för läraryrket: Samhället förändras i allt snabbare takt. Ingen vet exakt vilka kompetenser som kommer att krävas av individer i framtiden. Som pedagog är det då viktigt att hela tiden medvetet följa utvecklingen. Denna studie belyser hur kompetens- och skolutveckling ser ut i skolan i relation till dagens forskning. Studien ger även insikter i hur den närmaste framtiden skulle kunna se ut i utvecklingssammanhang.
Konsumtionsrapporten 2018
(Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 2018-12) Roos, John Magnus; Holmberg, Ulrika; Hansson, Lena; Karlsson, Therese M; Kristensson, Per; Roos, John Magnus; Centrum för konsumtionsvetenskap; Centre for retailing
I Konsumtionsrapporten 2018 sammanfattas och analyseras hushållens privata konsumtion i Sverige under 2017. Rapporten består av två delar. I den första delen, ”Basfakta”, ges en helhetsbild av hushållens konsumtion som baseras på statistik från framförallt Statistiska centralbyrån (SCB), men även från andra myndigheter och forskningsinstitut (exempelvis Postnord, HUI-Research och SOM-institutet vid Göteborgs universitet). I den här delen analyseras hushållens konsumtion, detaljhandelns omsättning, svenska konsumtionstrender, välbefinnande och konsumtion. Den andra delen, fördjupningar, belyses några konsumtionsområden av särskilt intresse. I slutet presenteras detaljerad statistik i bilagor. Rapporten är publicerad av Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Basfakta: Hushållens totala konsumtion uppgick till 1 978 miljarder kronor under 2017. Hushållen konsumerade 2,3 procent mer jämfört med 2016 och 22 procent mer jämfört med 2007. Mellan 2016 och 2017 ökade konsumtionen på alla områden, med undantag av alkohol och tobak. Priserna ökade med 1,8 procent mellan 2016 till 2017. Under perioden 2007 - 2017 har priserna ökat med 10,9 procent. Konsumtionsområden som ökat mest sedan 2016: Hushållens konsumtion i utlandet, 11,5 procent Utländsk konsumtion i Sverige, 7,8 procent Kommunikation, 6,7 procent Möbler, hushållsartiklar och underhåll, 3,9 procent Hotell, kaféer och restauranger, 2,9 procent Konsumtionsområden som ökat mest 2007-2017 Hushållens konsumtion i utlandet, 77 procent Utländsk konsumtion i Sverige, 70 procent Kommunikation, 49 procent Möbler, hushållsartiklar och underhåll, 40 procent Fritid, underhållning och kultur, 36 procent De tre fördjupningsdelarna i årets rapport handlar om digitalisering och konsumtion, mobilanvändning i butik, samt plastskräp och konsumtionsmönster
Konsumtionsrapporten 2022
(2022) Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas; Hauff, Jeanette; Mellander, Elias; Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas; Centre for Retailing / Centrum för konsumtionsforskning
I Konsumtionsrapporten 2022 sammanfattas och analyseras konsumtionen i Sverige under 2021 och merparten av 2022. I den första delen, ”Hushållens konsumtion” ges en översikt över den privata konsumtionen i Sverige, hur den har förändrats i såväl kortare som längre perspektiv samt hushållens framtidstro avseende sin egen och Sveriges ekonomi. I andra delen, ”Detaljhandeln” beskrivs försäljning och utveckling inom detaljhandeln under 2021 och inledningen av 2022 med fokus på olika delbranscher, kanaler och platser, e-handeln respektive den butiksbaserade detaljhandeln. Den andra delen avslutas med handelns framtidsförväntningar. Den tredje delen ”Framtidsutsikter” tar avstamp i konsumenters och handelns framtidsförväntningar från de två första delarna och fördjupar analysen av framtidsutsikter utifrån publicerade prognoser och uttalanden från ekonomiska bedömare. Årets rapport innehåller tre fördjupningsdelar som var en och analyserar aktuella teman inom konsumtion. Under lång tid har det skett en ökad digitalisering av konsumtionen och inte minst under pandemin har många konsumtionsbeteenden förskjutits mot en allt större användning av internet och olika digitala gränssnitt som till exempel webshopar, social media och strömningstjänster. I takt med detta har det också väckts många frågor som berör säkerhet och personlig integritet online. I den första av fördjupningsdelarna analyserar Jeanette Carlsson Hauff konsumenters upplevda fördelar och risker avseende digital integritet vid användning av olika digitala tjänster. I den andra fördjupningsdelen visar Niklas Sörum på konsumenters olika förhållningssätt till datainsamling och datadriven marknadsföring. Andra konsumtionsbeteenden som aktualiserats under de senaste åren är olika typer av reaktioner på eller förberedelser inför kriser i termer av bunkring, hamstring och prepping. I den tredje delen analyserar och diskuterar Elias Melander olika exempel på kriskonsumtion och hemberedskap.
Konsumtionsrapporten 2023
(Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, 2023) Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas; Björner, Emma; Hartmann, Benjamin J.; Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas; Centrum för konsumtionsforskning, CFK
I Konsumtionsrapporten 2023 sammanfattas och analyseras konsumtionen i Sverige under 2022. I den första delen, ”Hushållens konsumtion” ges en översikt över den privata konsumtionen i Sverige och hur den förändrats. Här beskrivs även skillnader mellan olika hushållstyper och konsumentgrupper, hållbarhetsaspekter på konsumtionen samt hushållens framtidsförväntningar på den egna ekonomin. I andra delen, ”Detaljhandeln” beskrivs försäljning och utveckling inom detaljhandeln under 2022 med fokus på olika delbranscher, kanaler och platser, inom e-handeln respektive den butiksbaserade detaljhandeln. Den andra delen avslutas med handelns framtidsförväntningar. Årets Konsumtionsrapport innehåller två fördjupningsdelar som var en och analyserar aktuella teman inom konsumtion. I den första av fördjupningsdelarna analyserar Emma Björner digitalisering inom turism, besöksnäring och upplevelseekonomi. I den andra fördjupningsdelen analyserar och diskuterar Benjamin Hartmann olika exempel på nostalgisk konsumtion.
KONSUMTIONSRAPPORTEN 2024
(Centrum för konsumtionsforskning, 2024-05-23) Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas; Björner, Emma; Ekström, Karin M.; Petersson McIntyre, Magdalena; Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas
I Konsumtionsrapporten 2024 sammanfattas och analyseras konsumtionen i Sverige under 2023. I den första delen, ”Hushållens konsumtion” ges en översikt över den privata konsumtionen i Sverige och hur den förändrats. Här beskrivs även hållbarhetsaspekter på konsumtionen samt hushållens framtidsförväntningar på den egna ekonomin. I andra delen, ”Detaljhandeln” beskrivs försäljning och utveckling inom detaljhandeln under 2023 med fokus på olika delbranscher, kanaler och platser, inom e-handeln respektive den butiksbaserade detaljhandeln. Den andra delen avslutas med handelns framtidsförväntningar. Årets Konsumtionsrapport innehåller två fördjupningsdelar som var en och analyserar aktuella teman inom konsumtion. I den första av fördjupningsdelarna diskuterar Magdalena Petersson McIntyre och Emma Björner lyxkonsumtionens utveckling, status, hållbarhet och moral. I den andra fördjupningsdelen belyser Karin M. Ekström kulturkonsumtion med fokus på konstutställningar.
Konsumtionsrapporten 2025
(Centrum för konsumtionsforskning och Centre for Retailing, 2025-06) Berg, Christina; Dagalp, Ileyha; Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas; Wanselius, Julia; Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas
I Konsumtionsrapporten 2025 sammanfattas och analyseras konsumtionen i Sverige under 2024. I den första delen, ”Hushållens konsumtion” ges en översikt över den privata konsumtionen i Sverige och hur den förändrats. Här beskrivs även hållbarhetsaspekter på konsumtionen samt hushållens framtidsförväntningar på den egna ekonomin. I andra delen, ”Detaljhandeln” beskrivs försäljning och utveckling inom detaljhandeln under 2024 med fokus på olika delbranscher, kanaler och platser, inom e-handeln respektive den butiksbaserade detaljhandeln. Den andra delen avslutas med handelns framtidsförväntningar. Årets Konsumtionsrapport innehåller två fördjupningsdelar som var en och analyserar aktuella teman inom konsumtion. I den första fokuserar Julia Wanselius och Christina Berg, båda vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, på sockerkonsumtion bland ungdomar i Sverige, särskilt från söta drycker och sötsaker, och dess hälsokonsekvenser. I den andra fördjupningsdelen belyser Ileyha Dagalp, postdoc på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, hur vegansk konsumtion tidigare var förankrad i protest men idag gestaltas genom olika estetiska uttryck som omformulerar vad veganism betyder och vem den är till för.
Making Sense of Consumption. Selections from the 2nd Nordic Conference on Consumer Research 2012.
(Centre for Consumer Science, University of Gothenburg, 2013-11) University of Gothenburg/Centre for Consumer Science; Göteborgs universitet/Centrum för konsumtionsvetenskap; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Brembeck, Helene
Consumption can be seen as an intricate network in constant transformation involving a multitude of actors. It challenges the way we study consumption and consumers. In 22 chapters “Making sense of consumption” invites you to increase your understanding about what consumption is all about, how to study this elusive phenomenon and how to explore its sensual aspects.This anthology aims to illustrate the versatility that characterised the 2nd Nordic Conference on Consumer Research in terms of theoretical and methodological approaches, fields and disciplines. The result is an appetizing and intriguing overview of the research frontier of contemporary interdisciplinary consumption research in the Nordic countries. It is suitable for researchers, graduate students and professionals. The 2nd Nordic Conference on Consumer Research was hosted by the Centre for Consumer Science in Gothenburg May 30-June 1, 2012.
Universal design - a marketable or utopian concept
(2006) Hansson, Lena