Browsing by Author "Hellman, Annika"

Now showing 1 - 3 of 3

Intermezzon i medieundervisningen. Gymnasieelevers visuella röster och subjektspositioneringar
(Göteborgs universitet, 2014) Hellman, Annika; Högskolan för design och konsthantverk
The starting point of this licentiate thesis is the attempt to make pupils´ perspective on school in general, and media education in particular available and visible. This is done by using a visual research strategy of video diaries, a cumulative method that draws upon students’ knowledge of video diaries from popular culture such as TV-shows. The aim of the study is to investigate which available subject positions are constructed by upper secondary students recording video diaries. Six students were asked to talk about media education in individually recorded diaries during one school year. The analysis demonstrates a wide range and variety of perspectives and subject positions. Some of the more or less fixed pupil positions, “the lazy art student”, “the ambitious girl student” and the “unmotivated boy student” are transgressed through time, and lines of flight opens up possibilities to become other. This occurs through the visual method of video diary that can be said to create a simulacra, a reality on it own terms, where privileged positions can be reversed (Deleuze, 1994/2004). The title Intermezzo refers to how video diaries became an interruption in the everyday school routine, a space in-between lessons in school, and in-between the world in school and life outside school. In conclusion, video diaries makes visible the rhizomatic and nomadic subject positioning and complex learning processes, which are intertwined with gender, affect, materiality, visual culture and informal learning. The thesis make visible the possibility to construct new sites for identity processes and subject positioning through affective and relational work with media and visual art.
Mottagande till grundsärskolan - Livets lotteri
(2014-04-10) Hellman, Annika; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Studiens syfte är att studera kommuners rutiner vid mottagande till grundsärskolan och särskiljande skolformer. Detta utifrån elevhälsoteams etablerade erfarenheter och med fokus på elever med utländsk bakgrund. Teori: Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv är man intresserad av hur olika tankar och idéer kommer fram i den vardagliga praktiken och samspelet mellan individen och kollektivet, här är kollektivet skolan (Andreasson & Asp-Onsjö, 2009). Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats med en hermeneutik som forskningsansatsen. Hermeneutikens viktigaste uppgift är att få olika förståelsehorisonter att mötas och förenas för att sedan få en ny utvidgad förståelsehorisont, den hermeneutiska spiralen (Ödman, 2007). Metod: Vid datainsamlingen har använts halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer av två elevhälsoteam och ett mottagningsteam. För att få ett djupare resultat har dokumentanalys gjorts av kommunernas rutiner vid mottagande till grundsärskolan och två autentiska utredningar. Fokusgruppsintervjuer är ett bra sätt att få koncentrerade data om ett bestämt ämne på ett relativt lätt sätt utan att vara påträngande (Halkier, 2008). Resultat: De tre kommunernas skriftliga rutiner vid mottagande till grundsärskolan innehåller bra information och följer de Allmänna råden för mottagande till särskolan (Skolverket, 2001). Men kommunernas rutiner skiljer sig mycket åt, vilket både Rosenqvist (2007) och Skolinspektionen (2011) studie också visar. Vårdnadshavare till ett barn som blir aktuell för grundsärskolan behöver kunna förstå alla olika utredningar och syftet med dem. Detta är något som vårdnadshavarna kan behöva hjälp med och speciellt om de har utländsk bakgrund. Karlsudds (2012) rapport visat att det handlar mer om slumpen och bostadsort om ett barn blir mottaget i grundsärskolan vilket studien också visar. Framförallt handlar det om barnen i ”gråzonen” mellan två skolformer. Om ett barn blir mottaget i grundsärskolan känns som ett lotteri. Detta gör att barn på felaktiga grunder placeras i grundsärskolan och att det inte handlar om barnet har en diagnos, utvecklingsstörd, utan på i vilken kommun barnet bor i.
Visuella möjlighetsrum. Gymnasieelevers subjektsskapande i bild och medieundervisning
(2017-04-05) Hellman, Annika
This thesis examines upper secondary school pupils’ processes of subjectivation, resistance and creative becomings in visual art and media education. By using visual methodologies, pupils’ subjectivity is explored as relational and transformative, and as distributed in networks of power and desire. The empirical material was produced through pupils’ video diaries and a visual ethnographic classroom study. The aim of the study is addressed through the following research questions: What subject positions are enabled and made available for pupils in media education at upper secondary school? How is gender produced and negotiated in the visual art and media classroom? What educational human and non-human assemblages emerge, and with what effect for pupils’ becoming? The dissertation consists of three studies based on two empirical productions. The first is the licentiate thesis in which pupils’ becomings were highlighted as rhizomatic and as situated in relational, interlaced processes of learning with gender, affect, materiality, visual culture and informal learning. In the two following studies, visual ethnographic classroom observations were investigated in one study with masculinity as a theoretical lens, and in the other with a posthumanist perspective where the subject is considered an element in a pedagogical assemblage. In these studies, resistance against the pupil position is made visible, and so is the agency of materiality that created lines of flight away from the momentarily locked positions. The result shows that visual art and media education has democratic and pedagogical potentialities. Pupils’ perspectives can be differentiated, and creativity and informal competences can be highlighted through visual art and media education.