Browsing by Author "Hemmings, Christoffer"

Now showing 1 - 2 of 2

Intäktsredovisning i entreprenadföretag - ett praktiskt perspektiv på ett komplext moment
(2008-06-30T12:29:18Z) Andersson, Alexander; Hemmings, Christoffer; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problemdiskussion: Intäkter är ett intressant område av mer än en anledning. Dels utgör posten en utav de mest analyserade av externa intressenter samtidigt som den ständigt är föremål för granskning av normsättare då intäkter har stått i centrum för de redovisningsskandaler som ägt rum under det gångna decenniet. Intäkter i entreprenader ställer problematiken på sin spets då redovisningen härmed uteslutande kommer att baseras på prognoser. Det i sin tur ställer ofantliga kompetenskrav på såväl företagen som lagtexten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur entreprenadföretag förhåller sig till de krav och den komplexitet som omgärdar flertalet moment i samband med intäktsredovisningen. Detta ämnar vi göra genom att utgå ifrån en praktisk inriktning, där vi ser hur respondenterna resonerar kring de moment som återges i IAS 11. Därtill har vi för avsikt att, utifrån både ett inre och yttre perspektiv, undersöka vilka faktorer som påverkar företagens intäktsredovisning och således speglar de redovisningsval som sker internt inom företaget. Avgränsningar: Uppsatsen berör intäktsredovisning och vi har valt att avgränsa oss till den delen som berör intäktsredovisning av entreprenaduppdrag. För att samtidigt möjliggöra en jämförelse av vårt insamlade material har vi i studien valt att endast studera svenska börsnoterade koncerner. Metod: Med tanke på uppsatsens praktiska inriktning, och betydelsen av respondenternas egna resonemang, valde vi att använda ett kvalitativt angreppssätt. Efter ett noggrant urval valde vi att intervjua tre likvärda företag inom entreprenadbranschen. Slutsatser: Studien framhäver tydligt att entreprenadföretagens intäktsredovisning, där respondenterna framförallt betonar komplexiteten i kostnadsberäkningarna, är avhängigt deras interna ekonomisystem och en fungerande intern och extern kommunikation. Samtidigt kan vi konstatera av det finns flertalet faktorer som har en väsentlig inverkan på företagens beräkningar och bedömningar. Dessa är exempelvis de låga marginalerna inom branschen, företagens interna bonussystem, de ständiga konjunktursvängningarna och den stora konkurrensen mellan företagen. Det vi avslutningsvis kan konstatera är att den osäkerhet som präglar entreprenadbranschen tillsammans med kravet om en relevant redovisning leder till en försämrad överensstämmelse mellan företagens redovisningar vilket kommer att påverka en jämförelse i oönskad riktning. Förslag till fortsatt studier: Vi finner det intressant om vidare studier jämför hur entreprenadföretagen väljer att redovisa intäkter i resultat- och balansräkningen samt de tilläggsupplysningar som företagen presenterar. Det skulle även vara intressant att få svar på om företagens årsredovisningar återspeglar den information som de skall återge. Ett sätt att undersöka detta på, vore att jämföra projektresultaten med tillhörande kalkyler och prognoser.
En jämförande studie av implementeringen av Sarbanes Oxley i tre svenska företag
(2006) Grundberg, Carl; Hemmings, Christoffer; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: Som en följd av de senaste årens redovisningsskandaler instiftades år 2002 en ny lagstiftning i USA vid namn Sarbanes Oxley med syfte att förbättra företagens interna kontroll över den finansiella rapporteringen. Lagstiftningen omfattar även ett tiotal svenska företag vilket fått påföljden att dessa dragit på sig betydande kostnader i samband med arbetet med att förbättra den interna kontrollen. I Sverige är forskningen kring SOX knapp och några vetenskapligt grundade metoder för hur man bör gå tillväga med arbetet finns inte vilket innebär att företagen till stor del är utelämnade till egen forskning och revisionsbyråernas rekommendationer. Uppsatsen frågeställningar är därför ”vilka likheter och skillnader finns det mellan företagens sätt att implementera SOX 404?” och ”vilka faktorer anser företagen är viktiga för att lyckas med att implementera SOX 404?”. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka, beskriva och jämföra hur företag har gått tillväga under implementeringen av SOX 404 med avseende på projektstyrning och implementeringens faser. Ett delsyfte syfte med uppsatsen är att lyfta fram några faktorer inom dessa områden som företagen anser viktiga för att lyckas med att implementera SOX 404. Avgränsningar: Fokus ligger i huvudsak på SOX sektion 404 som behandlar intern kontroll. Anledningen till detta är att det är denna del av SOX som gett upphov till merparten av de kostnader som förknippas med lagen. Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med ett deskriptivt och explorativt syfte för ge oss en djupare förståelse för ämnet. Vidare använde vi oss av semistrukturerade intervjuer för att få så mycket information som möjligt. Resultat och slutdiskussion: Vi kom bland annat fram till att samtliga företag upplevt en viss besvikelse över revisorernas hjälp och att en mer riskbaserad utvärdering av processer hade varit önskvärd. Vidare upplever företagen att väl fungerande IT-system, en engagerad ledning, toppstyrning och snabb problemlösning utgör huvudfaktorer för att lyckas med en SOX 404-implementering. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att se om testningen bedöms olika beroende på vem som utför den. En studie där testningen av olika revisionsbyråer eller länder jämförs kan undersöka om det finns subjektiva inslag hur man bedömer kontrollerna vid testningen.