Browsing by Author "Herlet, Jennifer"

Now showing 1 - 1 of 1

Alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan. En kvalitativ studie om alternativ och kompletterande kommunikation utifrån kunskap och inkludering
(2020) Herlet, Jennifer; Löfgren, Roxana
Förskolan omfattar åldersgrupperna ett till sex år, detta innebär att barnen befinner sig i olika utvecklingsfaser där den kommunikativa förmågan skiljer sig åt. Det finns bland annat barn med annat modersmål än svenska, barn med funktionsvariationer som innefattar kommunikationssvårigheter, samt barn som ännu inte utvecklat det verbala språket. Alla barn i förskolan ska ges förutsättningar att uttrycka sig, göra sig förstådda och förstå sin omvärld. För att möjliggöra detta finns alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) som kan användas som stöd för att uttrycka sig. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare upplever arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation, vilka hinder eller möjligheter användandet av alternativ och kompletterande kommunikation medför samt hur de menar att olika kommunikationssätt kan bidra till delaktighet och inkludering. Genom vår undersökning vill vi få en djupare inblick i hur förskollärare ser på möjligheterna av att använda fler redskap som underlättar och möjliggör kommunikation och samspel mellan barn och främjar en inkluderande miljö. De frågeställningar som blir besvarade i studien är Hur beskriver förskollärarna att de arbetar med olika AKK-former? Vilka möjligheter respektive svårigheter menar förskollärarna finns i arbetet med AKK? och Hur menar förskollärarna att man kan arbeta med AKK för att främja inkludering? För att besvara frågorna har insamlingen av empiriskt material bestått av kvalitativa intervjuer utformade med utgångspunkt i tidigare forskning. I undersökningen framkom det att förskollärare upplever att deras kunskap och kompetens inom alternativ och kompletterande kommunikation är begränsad. De intervjuade förskollärarna anser att alla barn gynnas av språkförstärkande redskap men förklarar att på grund av den begränsade utbildningen inom ämnet tillämpar de bara alternativ kommunikation när behovet aktualiseras för ett specifikt barn i gruppen. Dessa resultat överensstämmer med tidigare forskning. Slutligen diskuteras förskollärarnas användning av AKK. Hur den begränsade kunskapen kan hämma kommunikationen, vilka möjligheter förskollärarna uppger att AKK bidrar med samt förslag på fortsatta studier för att undersöka användningen av AKK i förskolan.