Repository logo
Communities & Collections
All of DSpace
  • English
  • العربية
  • বাংলা
  • Català
  • Čeština
  • Deutsch
  • Ελληνικά
  • Español
  • Suomi
  • Français
  • Gàidhlig
  • हिंदी
  • Magyar
  • Italiano
  • Қазақ
  • Latviešu
  • Nederlands
  • Polski
  • Português
  • Português do Brasil
  • Srpski (lat)
  • Српски
  • Svenska
  • Türkçe
  • Yкраї́нська
  • Tiếng Việt
Log In
New user? Click here to register. Have you forgotten your password?
  1. Home
  2. Browse by Author

Browsing by Author "Hermansson, Petra"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • Results Per Page
  • Sort Options
  • No Thumbnail Available
    Item
    Internrevision vid kreditgivning
    (2007-06-08T09:02:57Z) Hermansson, Petra; Magnusson, Maria; Göteborg University/Department of Business Administration
    Problembakgrund: Utgångspunkten för denna uppsats är att fokusera på det lönsamhetsproblem som alla banker upplever, det vill säga de förluster som dåliga kreditbedömningar innebär. Dessa kreditförluster minimeras av bankerna med hjälp av väl utformade regler och rutiner för kreditbedömningar. För att minska bankernas kreditförluster är det dessutom viktigt att kontrollera att dessa regler och rutiner efterlevs. Således blir internrevisionsavdelningen en viktig länk mellan företagsledningen och den operativa verksamheten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de studerade bankerna minimerar sina kreditrisker genom att granska vilka regler och rutiner bankerna har utformat för hur en kreditbedömning skall gå till. Dessutom studeras vilket värde internrevisorernas granskning av regelefterlevnaden skapar och för vem. Författarna avser slutligen att undersöka hur internrevisionen inom de valda bankerna har förändrats sedan 1980-talet samt hur eventuella skillnader i utförandet av internrevisionen påverkar dess värdeskapande. Avgränsningar: Författarna har valt att avgränsa undersökningen till att endast behandla internrevisionen i Handelsbanken samt Nordea. Dessutom har en begränsning satts till att endast behandla den del av internrevisionen som handlar om att kontrollera organisationens regelefterlevnad. Metod: Uppsatsen är av deskriptiv karaktär då syftet är att undersöka och därefter beskriva hur internrevisorerna arbetar för att minska kreditriskerna inom organisationen. Vidare bygger uppsatsen på en kvalitativ metod då den har intervjuer och tolkande analyser som grund. Resultat och slutsatser: Författarnas slutsats är att de uppsatta reglerna och rutinerna för en kreditbedömning i hög grad ser likadana ut i båda de undersöka bankerna. Dessutom ser båda undersökningsenheterna internrevisionen som ett värdeskapande organ för ledningen för att på så sätt minimera bankens kreditrisker. Studien har visat att internrevisionen sedan 1980- talet har utvecklats på olika sätt i de undersökta bankerna. Således finns skillnader i dagens utförande av revisionen vilket påverkar den tillförlitlighet och relevans som uppnås genom granskningen och därmed påverkas revisionens värde. Förslag till fortsatt forskning: Författarnas förslag till fortsatt forskning är att komplettera den genomförda undersökningen med fler studerade banker. Ytterligare ett förslag är att undersöka hur förhållandet mellan de interna och externa revisorerna ser ut, då de externa revisorernas granskning idag till viss del bygger på de interna revisorernas arbete.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Kommunikation med designers - Användandet av hårda och mjuka data som argument
    (2008-06-09T13:07:23Z) Hermansson, Petra; Magnusson, Maria; Nilsson, Sofie; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
    Bakgrund och frågeställning: Betydelsen av design ökar allt mer. Studier har visat att en stor andel företag har uppmärksammat att design bidrar till en mängd positiva effekter, men trots detta finns det en avvaktande inställning till design inom många företag. Då yrkesgrupper förväntas arbeta allt närmare varandra vid produktutveckling innebär skilda åsikter om design problem. Samarbetet mellan yrkesgrupperna kan ses som något positivt då grupper med olika erfarenheter och synsätt kompletterar varandra och således kan nå bättre resultat genom samarbete. I praktiken har detta samarbete dock visat sig vara problematiskt eftersom de olika aktörerna vid produktutveckling haft svårt att kommunicera och förstå varandra. Med utgångspunkt ur denna bakgrund har följande frågeställning formulerats: Vilka problem uppstår i kommunikationen mellan olika yrkesgrupper vid en diskussion om design ch varför uppkommer dessa? o Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de kommunikationsproblem som uppstår mellan olika yrkesgrupper då diskussioner förs angående design vid produktutveckling. Vidare syftar uppsatsen till att förklara varför de beskrivna ommunikationsproblemen uppkommer. k Avgränsningar: Författarna har valt att avgränsa undersökningen till att endast fokusera på de kommunikationsproblem som uppstår mellan designers, ingenjörer och ekonomer under en formell mötessituation. Dessutom har en begränsning satts till att endast undersöka den erbala kommunikationen som sker mellan dessa yrkesgrupper. v Metod: Denna undersökning utgår från avhandlingen Engineering emotion – Values as Means in Product Development av Mikael Wickelgren. I sin avhandling undersökte Wickelgren en projektgrupp på Volvo Personvagnar bestående av personer med olika kompetenser. Författarna har valt att utgå från Mikael Wickelgrens avhandling genom att genomföra en intervju med Wickelgren, samt ta del av de observationer som presenteras i vhandlingen, vilka gjorts och transkriberats av Wickelgren. a Resultat och slutsatser: Författarna har identifierat kommunikationsproblem i den undersökta projektgruppen då kriterier för god dialog och god argumentation inte uppfylls. Författarna anser att problemen i kommunikationen mellan de olika yrkesgrupperna uppkommer beroende på att de genom tillhörigheten i olika tankekollektiv och arbetsgemenskaper har utvecklat skilda sätt att tänka och arbeta samt att de genom sin professionstillhörighet avgränsar sig mot andra yrkesgrupper för att skydda sitt kunskapsområde. Författarna menar att dessa aspekter utgör hinder för samarbete mellan rkesgrupperna och att de är orsaken till varför kommunikationsproblem uppkommer. y Förslag till vidare studier: Författarnas förslag till vidare studier är att personligen observera ett möte där yrkesgrupper från olika företag deltar. Vidare föreslås undersökning av annan kommunikation än enbart den verbala samt att klargöra ledarskapets inverkan på samarbetet i en projektgrupp.

DSpace software copyright © 2002-2025 LYRASIS

  • Privacy policy
  • End User Agreement