Browsing by Author "Holmberg, Ulrika"

Now showing 1 - 18 of 18

Hide and Seek - What enables and hinders households’ battery recycling?
(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2016) Holmberg, Ulrika; Zapata Campos, María José; Åberg, Helena; Centrum för konsumtionsvetenskap
Konsumenters information om och val av leverantörer på sex omreglerade marknader. Fast telefoni, mobil telefoni, bank, försäkring, el och tandvård.
(2010) Roos, John Magnus; Hansson, Niklas; Holmberg, Ulrika; Centrum för konsumtionsvetenskap
Magnus Roos, Ulrika Holmberg och Niklas Hansson har på uppdrag av Konsumentverket gjort en undersökning om hur konsumenter förhåller sig till valmöjligheter på marknaderna för fast telefoni, mobil telefoni, bank, försäkring, el och tandvård. Syftet har varit att få svar på hur information om valmöjligheter når konsumenter samt vilka åtgärder på informationsområdet som skulle kunna innebära att konsumenterna får bättre intresse för och möjligheter att göra rationella och hållbara val på de aktuella marknaderna.
Konsumenters köp av ekologisk mat - En forskningsöversikt
(2007) Holmberg, Ulrika; Steingrimsdottir, Hulda; Svensson, Åsa; Centrum för konsumtionsvetenskap
Vår översikt över de senaste årens forskning om konsumenters inställning till och köp av ekologisk mat visar att: • Andelen köpta ekologiska livsmedel är liten trots ett stort intresse för miljöfrågor. Konsumenters attityder till att det är viktigt att tänka på miljön är ofta för allmänt hållna för att ge vägledning vid köp av en specifik vara. • Det finns skillnader mellan olika konsumenters intresse för och köp av ekologisk mat som delvis hänger samman med konsumentens kön, ålder och utbildning. • Värdena solidaritet och omtanke har ett samband med köp av miljövänliga varor. • Det finns flera omständigheter kring hur konsumenten brukar agera och reagera i butiken som gör det svårt att beakta miljöinformation. • Konsumenter värderar egenskaperna god smak, kvalitet och hälsa mycket högre än att maten är ekologiskt producerad. • Av de konsumenter som köper ekologisk mat är uppfattningen att ekomaten är hälsosammare minst lika viktig som att den är bättre för miljön. • Konsumenter känner ambivalens kring köp av ekologisk mat. De tycker att det är svårt att värdera miljöinformationen och veta vad de skall välja. Dessutom kan miljöintresset stå i konflikt med andra värderingar, som att handla ekonomiskt. Forskningen om konsumenters användning av miljömärkning visar att: • Det är viktigt att märkningen är enkel, tydlig och inte innehåller stora mängder information. • Många parallella miljömärkningssystem skapar förvirring hos konsumenterna. • Varning för produkter som är skadliga ur miljösynpunkt har för de måttligt miljöengagerade konsumenterna större effekt på köpbeteendet än dagens positiva märkning av ekomat. Utformningen av kommunikation och marknadsföring av ekologisk mat bör, enligt de forskningsresultat vi redovisar, inriktas på att: • Stärka konsumenters intresse för miljöfrågor. • Vara långsiktig – det tar tid att ändra värderingar och vanor. • Vända sig till bredare konsumentgrupper än de redan miljöengagerade konsumenterna. • Ge oberoende miljöinformation • Tydliggöra fördelarna med att köpa ekomat för den enskilde konsumenten. • Rikta information och marknadsföring kring miljöfrågor och ekomat till butiker eftersom butiken har en viktig roll i konsumenters val av matvaror. • Ladda ekomaten med spännande värden.
Konsumera mera?
(SOM-institutet, 2010) Holmberg, Ulrika; Roos, John Magnus; University of Gothenburg / Faculty of Social Science; Göteborgs universitet / Samhällsvetenskapliga fakulteten
Konsumtionsforskningens inriktningar och förutsättningar
(2006) Holmberg, Ulrika; Ejdeholm, Carina; Centrum för konsumtionsvetenskap
Rapporten ger en bild av hur konsumtionsforskning definieras och hur den finansieras. Rapporten har gjorts på uppdrag av Konsumentverkets vetenskapliga råd och syftar till att ge en bild av forskningsområden och förutsättningar för att på sikt kunna förbättra villkoren för konsumtionsforskning. De deltagande forskarna tillhör olika vetenskapsområden från olika delar av landet och är medlemmar i FIK (Forskarnätverk för Interdisciplinär Konsumentforskning). Deras definition av konsumtion är mycket mer än den traditionella definitionen av konsumtion, att bruka och förbruka. Genom att kombinera olika vetenskapsområden, såsom ekonomi, etnologi, hushållsvetenskap, psykologi och sociologi i definitionerna visar forskarna vikten av tvärvetenskaplig konsumtionsforskning. Resultatet visar också att konsumtionsforskning handlar om att öka kunskapen om konsumenter och deras konsumtion, men även att stödja konsumenten och granska konsumtionens roll i samhället. Inför framtiden behövs broar mellan grundforskning om konsumtion och mer applicerad forskning relaterad till politikområden som berör konsumtion. Båda inriktningarna behövs framöver, men för att utveckla forskning om konsumtion och konsumtionsmönster så är det viktigt med ett ökat utbyte mellan inriktningarna. De forskningsinriktningar som är mest framträdande i undersökningen är konsumenters val och konsumtionskultur. Dessa kommer även att vara viktiga framöver. De tillfrågade anser också att ämnesområdena hållbar utveckling ur såväl ekologiskt, socialt som ekonomiskt perspektiv kommer att vara mycket viktiga att forska om i framtiden. Konsumtionsforskningen i Sverige har historiskt sett haft en undervärderad betydelse, men har under senare år fått en mer framträdande position. Denna position behöver förstärkas ytterligare då konsumtion är något som berör eller tangerar många olika politikområden. Likaså har konsumtionsforskning internationellt ofta en högre status, vilket ämnet också behöver få i Sverige. Därför är det viktigt att regelbundet följa konsumtionsforskningens innehåll, utveckling och finansieringsmöjligheter.
Konsumtionsrapporten - konsumtionen 2005
(2007) Holmberg, Ulrika; Brembeck, Helene; Hedesström, Ted Martin; Bergström, Annika; Shanahan, Helena; Jakobsson, Cecilia
Konsumtionsrapporten 2008
(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2007) Holmberg, Ulrika
Konsumtionsrapporten 2009
(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2009) Holmberg, Ulrika
Konsumtionsrapporten 2018
(Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 2018-12) Roos, John Magnus; Holmberg, Ulrika; Hansson, Lena; Karlsson, Therese M; Kristensson, Per; Roos, John Magnus; Centrum för konsumtionsvetenskap; Centre for retailing
I Konsumtionsrapporten 2018 sammanfattas och analyseras hushållens privata konsumtion i Sverige under 2017. Rapporten består av två delar. I den första delen, ”Basfakta”, ges en helhetsbild av hushållens konsumtion som baseras på statistik från framförallt Statistiska centralbyrån (SCB), men även från andra myndigheter och forskningsinstitut (exempelvis Postnord, HUI-Research och SOM-institutet vid Göteborgs universitet). I den här delen analyseras hushållens konsumtion, detaljhandelns omsättning, svenska konsumtionstrender, välbefinnande och konsumtion. Den andra delen, fördjupningar, belyses några konsumtionsområden av särskilt intresse. I slutet presenteras detaljerad statistik i bilagor. Rapporten är publicerad av Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Basfakta: Hushållens totala konsumtion uppgick till 1 978 miljarder kronor under 2017. Hushållen konsumerade 2,3 procent mer jämfört med 2016 och 22 procent mer jämfört med 2007. Mellan 2016 och 2017 ökade konsumtionen på alla områden, med undantag av alkohol och tobak. Priserna ökade med 1,8 procent mellan 2016 till 2017. Under perioden 2007 - 2017 har priserna ökat med 10,9 procent. Konsumtionsområden som ökat mest sedan 2016: Hushållens konsumtion i utlandet, 11,5 procent Utländsk konsumtion i Sverige, 7,8 procent Kommunikation, 6,7 procent Möbler, hushållsartiklar och underhåll, 3,9 procent Hotell, kaféer och restauranger, 2,9 procent Konsumtionsområden som ökat mest 2007-2017 Hushållens konsumtion i utlandet, 77 procent Utländsk konsumtion i Sverige, 70 procent Kommunikation, 49 procent Möbler, hushållsartiklar och underhåll, 40 procent Fritid, underhållning och kultur, 36 procent De tre fördjupningsdelarna i årets rapport handlar om digitalisering och konsumtion, mobilanvändning i butik, samt plastskräp och konsumtionsmönster
Konsumtionsrapporten 2021
(Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 2021-12-22) Holmberg, Ulrika; Centrum för konsumtionsforskning
I Konsumtionsrapporten 2021 sammanfattas och analyseras hushållens privata konsumtion i Sverige under 2020 och 2021. Här ges en helhetsbild av hushållens konsumtion, vilken baseras på statistik från framför allt Statistiska centralbyrån (SCB) och SOM-institutet vid Göteborgs universitet, men även från andra myndigheter och forskningsinstitut (exempelvis Postnord och HUI-Research). I rapporten analyseras privata konsumtionsutgifter, först med fokus på 2020 och jämförelser bakåt i tiden, därefter på kvartal ett till tre 2021, följt av en analys av detaljhandelns förändring och en analys av relationen mellan välbe nnande och konsum tion. I slutet av rapporten presenteras detaljerad statistik i form av bilagor. Rapporten är publicerad av Centrum för konsumtionsforskning (CFK) i samarbete med Centre for Retailing (CFR), båda placerade vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Konsumtionsrapporten 2022
(2022) Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas; Hauff, Jeanette; Mellander, Elias; Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas; Centre for Retailing / Centrum för konsumtionsforskning
I Konsumtionsrapporten 2022 sammanfattas och analyseras konsumtionen i Sverige under 2021 och merparten av 2022. I den första delen, ”Hushållens konsumtion” ges en översikt över den privata konsumtionen i Sverige, hur den har förändrats i såväl kortare som längre perspektiv samt hushållens framtidstro avseende sin egen och Sveriges ekonomi. I andra delen, ”Detaljhandeln” beskrivs försäljning och utveckling inom detaljhandeln under 2021 och inledningen av 2022 med fokus på olika delbranscher, kanaler och platser, e-handeln respektive den butiksbaserade detaljhandeln. Den andra delen avslutas med handelns framtidsförväntningar. Den tredje delen ”Framtidsutsikter” tar avstamp i konsumenters och handelns framtidsförväntningar från de två första delarna och fördjupar analysen av framtidsutsikter utifrån publicerade prognoser och uttalanden från ekonomiska bedömare. Årets rapport innehåller tre fördjupningsdelar som var en och analyserar aktuella teman inom konsumtion. Under lång tid har det skett en ökad digitalisering av konsumtionen och inte minst under pandemin har många konsumtionsbeteenden förskjutits mot en allt större användning av internet och olika digitala gränssnitt som till exempel webshopar, social media och strömningstjänster. I takt med detta har det också väckts många frågor som berör säkerhet och personlig integritet online. I den första av fördjupningsdelarna analyserar Jeanette Carlsson Hauff konsumenters upplevda fördelar och risker avseende digital integritet vid användning av olika digitala tjänster. I den andra fördjupningsdelen visar Niklas Sörum på konsumenters olika förhållningssätt till datainsamling och datadriven marknadsföring. Andra konsumtionsbeteenden som aktualiserats under de senaste åren är olika typer av reaktioner på eller förberedelser inför kriser i termer av bunkring, hamstring och prepping. I den tredje delen analyserar och diskuterar Elias Melander olika exempel på kriskonsumtion och hemberedskap.
Konsumtionsrapporten 2023
(Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, 2023) Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas; Björner, Emma; Hartmann, Benjamin J.; Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas; Centrum för konsumtionsforskning, CFK
I Konsumtionsrapporten 2023 sammanfattas och analyseras konsumtionen i Sverige under 2022. I den första delen, ”Hushållens konsumtion” ges en översikt över den privata konsumtionen i Sverige och hur den förändrats. Här beskrivs även skillnader mellan olika hushållstyper och konsumentgrupper, hållbarhetsaspekter på konsumtionen samt hushållens framtidsförväntningar på den egna ekonomin. I andra delen, ”Detaljhandeln” beskrivs försäljning och utveckling inom detaljhandeln under 2022 med fokus på olika delbranscher, kanaler och platser, inom e-handeln respektive den butiksbaserade detaljhandeln. Den andra delen avslutas med handelns framtidsförväntningar. Årets Konsumtionsrapport innehåller två fördjupningsdelar som var en och analyserar aktuella teman inom konsumtion. I den första av fördjupningsdelarna analyserar Emma Björner digitalisering inom turism, besöksnäring och upplevelseekonomi. I den andra fördjupningsdelen analyserar och diskuterar Benjamin Hartmann olika exempel på nostalgisk konsumtion.
KONSUMTIONSRAPPORTEN 2024
(Centrum för konsumtionsforskning, 2024-05-23) Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas; Björner, Emma; Ekström, Karin M.; Petersson McIntyre, Magdalena; Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas
I Konsumtionsrapporten 2024 sammanfattas och analyseras konsumtionen i Sverige under 2023. I den första delen, ”Hushållens konsumtion” ges en översikt över den privata konsumtionen i Sverige och hur den förändrats. Här beskrivs även hållbarhetsaspekter på konsumtionen samt hushållens framtidsförväntningar på den egna ekonomin. I andra delen, ”Detaljhandeln” beskrivs försäljning och utveckling inom detaljhandeln under 2023 med fokus på olika delbranscher, kanaler och platser, inom e-handeln respektive den butiksbaserade detaljhandeln. Den andra delen avslutas med handelns framtidsförväntningar. Årets Konsumtionsrapport innehåller två fördjupningsdelar som var en och analyserar aktuella teman inom konsumtion. I den första av fördjupningsdelarna diskuterar Magdalena Petersson McIntyre och Emma Björner lyxkonsumtionens utveckling, status, hållbarhet och moral. I den andra fördjupningsdelen belyser Karin M. Ekström kulturkonsumtion med fokus på konstutställningar.
Konsumtionsrapporten 2025
(Centrum för konsumtionsforskning och Centre for Retailing, 2025-06) Berg, Christina; Dagalp, Ileyha; Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas; Wanselius, Julia; Hagberg, Johan; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Sörum, Niklas
I Konsumtionsrapporten 2025 sammanfattas och analyseras konsumtionen i Sverige under 2024. I den första delen, ”Hushållens konsumtion” ges en översikt över den privata konsumtionen i Sverige och hur den förändrats. Här beskrivs även hållbarhetsaspekter på konsumtionen samt hushållens framtidsförväntningar på den egna ekonomin. I andra delen, ”Detaljhandeln” beskrivs försäljning och utveckling inom detaljhandeln under 2024 med fokus på olika delbranscher, kanaler och platser, inom e-handeln respektive den butiksbaserade detaljhandeln. Den andra delen avslutas med handelns framtidsförväntningar. Årets Konsumtionsrapport innehåller två fördjupningsdelar som var en och analyserar aktuella teman inom konsumtion. I den första fokuserar Julia Wanselius och Christina Berg, båda vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, på sockerkonsumtion bland ungdomar i Sverige, särskilt från söta drycker och sötsaker, och dess hälsokonsekvenser. I den andra fördjupningsdelen belyser Ileyha Dagalp, postdoc på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, hur vegansk konsumtion tidigare var förankrad i protest men idag gestaltas genom olika estetiska uttryck som omformulerar vad veganism betyder och vem den är till för.
Lobbying, konsensus och egenintresse. Användarrepresentanters upplevelser av standardiseringsprocessen
(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2012-11) Roos, John Magnus; Wenzer, Jakob; Holmberg, Ulrika
Rapporten presenterar resultatet av en undersökning om slutanvändarrepresentanters deltagande i standardiseringsprocesser på svensk och internationell nivå. Syftet är att redovisa och analysera hinder och framgångsfaktorer för ett effektivt användarinflytande inom standardiseringen. Materialet består av två delar. En inledande kvalitativ intervjustudie med elva representanter för konsumenter, arbetstagare och hållbarhetsintresse. Intervjustudien har följts upp med en kvantitativ webbenkät med frågor baserade på de teman som framkommit som speciellt viktiga under intervjuerna.
Making Sense of Consumption. Selections from the 2nd Nordic Conference on Consumer Research 2012.
(Centre for Consumer Science, University of Gothenburg, 2013-11) University of Gothenburg/Centre for Consumer Science; Göteborgs universitet/Centrum för konsumtionsvetenskap; Hansson, Lena; Holmberg, Ulrika; Brembeck, Helene
Consumption can be seen as an intricate network in constant transformation involving a multitude of actors. It challenges the way we study consumption and consumers. In 22 chapters “Making sense of consumption” invites you to increase your understanding about what consumption is all about, how to study this elusive phenomenon and how to explore its sensual aspects.This anthology aims to illustrate the versatility that characterised the 2nd Nordic Conference on Consumer Research in terms of theoretical and methodological approaches, fields and disciplines. The result is an appetizing and intriguing overview of the research frontier of contemporary interdisciplinary consumption research in the Nordic countries. It is suitable for researchers, graduate students and professionals. The 2nd Nordic Conference on Consumer Research was hosted by the Centre for Consumer Science in Gothenburg May 30-June 1, 2012.
Marknadsföringsforskning om konsumenter och konsumtion
(2007) Ekström, Karin M.; Holmberg, Ulrika; Ossiansson, Eva; Centrum för konsumtionsvetenskap
Föreliggande rapport är en kartläggning av marknadsföringsforskning som fokuserar på konsumenter och konsumtion i Norden. Projektet har genomförts av forskare på Centrum för konsumtionsvetenskap och är finansierat av Handelns utvecklingsråd (HUR). Centrum för konsumtionsvetenskap är Sveriges nationella centrum där tvärvetenskaplig forskning om konsumtion bedrivs utifrån ett konsumentperspektiv. I rapporten betonas just konsumentperspektivet och det är anledningen till att forskargrupper med ett utpräglat företagsperspektiv inte ingår i presentationen. En historisk tillbakablick (kapitel 1) och aktuella och framtida forskningsfrågor (kapitel 2) har skrivits av undertecknad. Ekon dr Ulrika Holmberg och ekon dr Eva Ossiansson har skrivit om forskning vid universitet och högskolor (kapitel 3), forskning vid myndigheter och andra organisationer (kapitel 4) samt genomfört och skrivit forskningskartläggningen (kapitel 5). Konsumtionsforskningen i Sverige har historiskt haft en undervärderad betydelse, men har under senare år fått en mer framträdande position. Internationellt har konsumtionsforskningen en högre status. Av kartläggningen framgår att det finns en ansenlig mängd marknadsföringsforskning om konsumenter och konsumtion i Norden, men forskningen är inte alltid tydligt kopplad till handeln. De svenska universiteten och högskolorna är dominerande, men även Finland och Danmark har mycket forskning på området. I både Sverige och Finland är forskningen om konsumentmarknadsföring spridd på många olika lärosäten både stora och små, medan den i Danmark och Norge är koncentrerad till några få större universitet och högskolor. Av utredningen framgår att det finns ett behov
Nöjd och trogen kund? Konsumenters lojalitet mot dagligvarubutiker
(2004) Holmberg, Ulrika